Neorealism. Marco Nilsson

Transkript

1 Neorealism Marco Nilsson

2 Neorealism (staternas agerande kan förklaras av andra omständigheter, inte människans natur) Viktiga teoretiker Kenneth Waltz. Theory of International Politics 1979 Robert Gilpin. War and Change in World Politics 1981 John Mearsheimer. The Tragedy of Great Power Politics 2001 Syfte: Att bygga om den klassiska realismen till en positivistisk samhällsvetenskap? Rational choice-teori (Människan förutsätts vara rationell och självintresserad) Stort inflytande under de senaste 30 åren Kritiserat! Men ändå centralt. Utmanas i dag av neoklassisk realism?

3 Neorealism kategoriserad Neorealism Förklarar systemiska händelser (stabilitet, krigsrisk i systemet) fokus på maktfördeln. Ingen teori om utrikespolitiskt beslutsfattande! Defensive Real. Int. syst. skapar incentiv för expansion bara ibland Waltz (maktbalans teorin) Offensive Real. Int. syst. skapar alltid incentiv för expansion Gilpin (hegemonisk krig teorin) Mearsheimer (stormakts teorin)

4 Hur mycket makt är nog enligt neorealister? Offensiva realister Stater försöker maximera sin makt (man kan inte vara säker på att makt någonsin räcker för säkerhet) Yttersta mål: Hegemoni Defensiva realister Stater söker makt nog för att kunna freda sig (expansion sällan skapar mer säkerhet) Hegemoni ett hopplöst mål

5 Waltz neorealism Waltz tog avstånd från den klassiska realismens fokus på individnivån: (Internationell politik är en maktkamp pga. att människor vill härska över andra människor. Anarkin tillåter maktkamp men leder inte till den. Människan är bristfällig.) Han koncentrerade sig på system nivån: (Internationell politik är en maktkamp pga. det anarkiska internationella systemet som gör en rädd för att andra ska härska över en. Internationella systemet är bristfälligt.)

6

7 Waltz, antaganden: 1. Internationella systemet är anarkiskt 2. Staterna är de primära aktörerna i anarki 3. Staterna är lika i och med att de vill överleva i anarkin. Men de har olika maktresurser. 4. Stater måste skaffa mer makt för att överleva om andra stater skaffar mer makt

8 Waltz, konsekvenser: 1. En maktbalans formas automatiskt oavsett människans natur. 2. Det blir svårt för stater att samarbeta då de bryr sig om relativa fördelar = rädda för att den andra staten får mer utav samarbetet (t.ex. USA och Kina vägrade skriva på Kyotoprotokollet) och kan använda det för att rubba maktbalansen och ens överlevnad.

9 Waltz, biljardbollteorin Rädsla för att förlora sin suveränitet driver alla staters beteende. De är som biljardbollar som studsar (pga. hotbilder, krig) mot varandra under fysikens lagar (bara de stater som skaffar sig militärmakt överlever).

10 biljardbollteorin

11 Teoretisk klarhet men hur är det med förklaringskraften? Neorealister är skeptiska till internationella organisationer (USA vägrade skriva på Kyoto protokollet, men vill använda FN för att främja sina egna intressen) Men varför finns det så mycket samarbete t.ex. Norden? Och kan neorealism förklara EU samarbete? Varierar neorealismens förklaringskraft i tid och rum?

12 Varför neorealism? Officiell förklaring: Ett försök att förbättra realism genom att göra den mer vetenskaplig: Rational choice antagandet (rationella aktörer söker makt/säkerhet i anarkin) istället för människans natur. (Människans natur är konstant och kan inte förklara något som varierar krig och fred)

13 Varför neorealism? Den inofficiella förklaringen: Genom att bli av med människans naturförklaringen blev man också av med realismens konservatism och pessimism. Waltz neorealism bär spår av liberalism och optimism:

14 Optimism Är konflikt oundviklig? 1. JA, om den beror på människans eviga natur. 2. NEJ, om den beror på anarkin, som kan förändras (t.ex. militärteknologin kan påverka säkerhetsdilemmat)

15 Liberalism Finns det en intressekonflikt i samhället? 1. JA, om aktörerna motiveras av att vilja härska över varandra. (Andra skaffar sig makt för att härska över mig. Människans natur kan inte förändras) 2. NEJ, om aktörerna motiveras av sin rädsla för varandra. (Andra skaffar makt för att känna sig säkra. Rädslan kan i princip minskas för att göra samarbete möjligt. )

16 Vidare optimism Waltz tror att bipolaritet skapar stabilitet och minskar risken för stormaktskrig eftersom 1. Det blir lättare att se hot och balansera rätt än i multipolaritet. 2. I multipolaritet vet man inte heller vem som ska ansvara för balansering.

17 Bäst maktfördelning för säkerhet och stabilitet? Neorealister tvistar om vilket statssystem som är mest stabil: Multipolär (David Singer: mer flexibelt system) Flera stormakter balanserar mot varandra Ex: Europa till 1945 Bipolär (Kenneth Walt: klarare system) Två stormakter balanserar mot varandra Ex: Kalla kriget Unipolär (Robert Gilpin: enklast ordning) Endast en supermakt (en cirkel av unipolaritet: ) Ex: Världen sedan 1989?

18

19 Hegemonic theory of war Gilpin: (ingen automatisk maktbalans!) 1. En stat vill sträva efter hegemoni om den förväntade nyttan är större än kostnaden 2. Den expanderar tills kostnaden för mer expansion är högre än nyttan 3. Men till sist blir kostnaden för att upprätthålla hegemonin högre än nyttan Hegenomen försvagas och utmanas av en ny stat

20 Fallstudiet Kina

21 Kina ökar sin makt Ekonomisk jätte Snart världens största ekonomi (IMF: 2016?) Tillväxt i snitt >10 procent de senaste 25 åren Befolkning på över 1,3 miljarder Militär stormakt 2,1 miljoner soldater i Folkets befrielsearmé 83 miljarder euro per år i militärutgifter (brukar öka med ca. 10% per år) Kärnvapen

22 Fredlig uppgång eller bäddat för stormaktskrig?

23 Kina och neorealism Offensiv realism (Gilpin, Mearsheimer) Kina kommer att satsa på att bli regional hegemon USA kommer att resa motstånd Defensiv realism (Waltz) Kina kommer att försöka skifta maktbalansen till sin egen fördel men kan ändå samexistera fredligt med USA och sina grannar

24 Kina och neoklassisk realism (realister tar hänsyn till nya variabler) Offense-defense theory (Robert Jervis): kärnvapen är avskräckande (defensiva) och hindar stormaktskrig. Balance of threat theory (Stephen Walt): utvecklingen beror på hur USA och Kina uppfattar varandra ( hot eller samarbetspartner ).

25 Kina och framtidens polaritet? Ska vi gå från dagens uni-polära världsordning till: multipolaritet? USA, Kina, Japan, Ryssland, Indien Problem: fler tillfällen för stormaktskonflikter Fördelar: fler sätt att balansera (många allianskombinationer) bipolaritet? USA vs Kina Fördelar: stabilt som under Kalla kriget Problem: USA har goda skäl att förebygga Kinas uppgång eftersom bipolariet kan leda till uni-polaritet