VILKEN MAKTBALANS BÖR VI HA INOM VÅRDEN OCH VARFÖR? EN FRÅGA OM ANSVAR
|
|
- Mona Magnusson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 VILKEN MAKTBALANS BÖR VI HA INOM VÅRDEN OCH VARFÖR? EN FRÅGA OM ANSVAR CHRISTIAN MUNTHE, PROFESSOR I PRAKTISK FILOSOFI, CHRISTIAN.MUNTHE@GU.SE
2 Maktfrågans centrala ställning för vårdens etik, politik och praktik E-frågorna är bara de senaste i raden av exempel Vårdens organisation: primär specialist, akut planerad, placering, leverantör, logistik, kedjor, m.m. Vilka vårdinsatser som anses goda nog Vilka vårdinsatser som ska vara allmänt finansierade Det kliniska mötet: agenda, interaktion, utvärdering, planering, beslut Varje vård- och omvårdnadssituation
3 E-lösningar har ingen automatisk maktfördelnings-effekt Kan lika gärna leda till ökad styrning och kontroll av patienter, som befrielse av... Deltagande och medverkan är inte detsamma som ökad makt eller inflytande, kan lika gärna vara tvärtom Kan lika gärna tvinga människor att ställas inför och hantera val som de hade velat slippa, som att stärka dem i att göra val de själva vill kunna göra Tydlig motsättning i tendensen kring journalen: patientens egen mobila vs. den centralt kontrollerade E-lösningar framtvingar ofta ökad standardisering av dokumentation: mindre flexibilitet för den enskildes specifika omständigheter
4 Med makt följer ansvar, med ansvar följer skyldigheter, med skyldigheter skuld Ju mer makt en person har makt över något, desto mer är det hens ansvar att sköta detta som man ska Inget undantag för hälsa och ohälsa: ökad patientmakt innebär ofrånkomligen att ansvar flyttas från vårdens professionella och organisationer till enskilda patienter Gäller alltifrån de mest övergripande organisationsfrågor till det mest konkreta, enskilda vårdmöte Med skyldigheter följer också möjligheten till skuld (då man gör fel) och därmed ett olika skäl att utkräva ansvar: finansiering, prioritering, annat? Den som har ansvar och skyldigheter bör också vara rustad att bära och leva upp till det
5 Med makt följer ansvar, med ansvar följer skyldigheter, med skyldigheter skuld Ju mer makt en person har makt över något, desto mer är det hens ansvar att sköta detta som man ska Inget undantag för hälsa och ohälsa: ökad patientmakt innebär ofrånkomligen att ansvar flyttas från vårdens professionella och organisationer till enskilda patienter Gäller alltifrån de mest övergripande organisationsfrågor till det mest konkreta, enskilda vårdmöte Med skyldigheter följer också möjligheten till skuld (då man gör fel) och därmed ett olika skäl att utkräva ansvar: finansiering, prioritering, annat? Den som ges ansvar och skyldigheter bör också vara rustad att bära och leva upp till det
6 Grundläggande skillnader mellan vården och patienten (förenklat!) Resurser: offentliga infrastrukturer vs. det privata livets variationer Kunnande och kunskaper: regelmässiga och offentliga vs. enskilda och privata Erfarenheter: generalla och ackumulerade vs. singulära och momentana Intressen och mål: institutionellt definierad hälsa vs. vad som helst som man kan finna meningsfullt Utgångsläge: stark vs. svag
7 Standard-modellen: hur mycket vill vi (alla!) ändra på den? I så fall varför? Samhället ansvarar för: Kvalitetskrav på utbud och verksamhet Finansiering och prioritering Övervakning och utvärdering Professionerna (särskilt läkarna) ansvarar för: Kvalitetskrav på utbud och verksamhet Att patienter medvetandegörs om vårdens innehåll och gång Att patienter ges uttrymme att utöva sitt självbestämmande Att andra etiska hänsyn tas Att patienter ges möjlighet att ta det egenvårdsansvar som är nödvändigt Patienterna ansvarar för:?? Att upplysa vårdprofessionella om sådant de inte kan få reda på annars Att tacka nej till erbjudanden som patienten inte vill ha Att hantera de omedelbara symtomatiska konsekvenserna om vården inte sker i enlighet med beslutad plan
ÄR BEHOVSPRINCIPEN ETISKT GODTAGBAR?
ÄR BEHOVSPRINCIPEN ETISKT GODTAGBAR? (OCH VAD ÄR DET I SÅ FALL VI GODTAR?) DELEGATIONEN FÖR MEDICINSK ETIK CHRISTIAN MUNTHE, PROFESSOR I PRAKTISK FILOSOFI, CHRISTIAN.MUNTHE@GU.SE ARBETSGRUPPEN FÖR ORDNAT
DELAKTIGHET, ANSVAR & PRIORITERING
DELAKTIGHET, ANSVAR & PRIORITERING CHRISTIAN MUNTHE, PROFESSOR I PRAKTISK FILOSOFI, CHRISTIAN.MUNTHE@GU.SE Ökad delaktighet i vården en stark trend Patient-/Personcentrerad vård Delat beslutsfattande Patientlagen
Paradigmskifte? ANNA FORSBERG
Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig
Rökstopp inför operation. Håkan Bengtsson, journalist ledamot av Svenska Läkaresällskapets Delegation för medicinsk etik
Rökstopp inför operation Håkan Bengtsson, journalist ledamot av Svenska Läkaresällskapets Delegation för medicinsk etik Patientinformation om rökstopp inför planerad operation i Norrbottens läns landsting
IT och etisk kompetens
IT och etisk kompetens Moraliska problem Du har nyligen fått ett uppdrag från ett företagsavdelning som aldrig lyckats uppnå sina produktivitetsmål. För att ändra på det får du som uppgift att konstruera
Vårdförbundets idé om vårdens ledarskap
Vårdförbundets idé om vårdens ledarskap Det här vill Vårdförbundet Vårdförbundets idé om vårdens ledarskap Ledarskapet i vården spelar en avgörande roll för att skapa en vård som utgår från individens
Patientinflytande vackra ord eller verklighet?
Patientinflytande vackra ord eller verklighet? Ulrika Winblad, docent Hälso- och sjukvårdsforskning Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Uppsala Universitet Etiska rådets konferens om prioritering
VÄRDEGRUND OCH VÄRDIGHETSGARANTIER
VÄRDEGRUND OCH VÄRDIGHETSGARANTIER för äldre- och omsorgsverksamheten i Sigtuna kommun DETTA ÄR VÅR VÄRDEGRUND SJÄLVBESTÄMMANDE Att själv få bestämma över sitt liv är en rättighet. För oss innebär det
Utvecklingsplan för framtidens hälso- och sjukvård
Utvecklingsplan för framtidens hälso- och sjukvård Varför gör vi en utvecklingsplan? Framtiden ger oss både nya möjligheter och nya utmaningar och det kommer att krävas nya strukturer och arbetssätt. För
Uppföljning (och utveckling) så jobbar vi i Region SKÅNE. Carina Nordqvist Falk
Uppföljning (och utveckling) så jobbar vi i Region SKÅNE Carina Nordqvist Falk 1 Olika möjligheter för regionen att bedriva vård på Egen regi Upphandlad enligt LoU Upphandlad enligt LoV Verksamhetsbidrag
Vilken kunskap/kompetens (kontaktnät) behövs för att utveckla analysen av vilka insatser som behövs inför beställning/upphandling?
10.00 Inledning Olle Olsson SKL och Anne Bylund NuH Vilken kunskap/kompetens (kontaktnät) behövs för att utveckla analysen av vilka insatser som behövs inför beställning/upphandling? Gunnar Moa SKL, Mårten
Projekt Digitala vårdmöten
Projekt Digitala vårdmöten Rapport studie 1 Behovsinventering mars 2018 Information 2018 04 10 Kerstin Hinz kerstin.hinz@vgregion.se 076 131 42 10 3 studier under våren Återkommande i varje studie Hur
Anhörigskap & frivillighet - familjen, vård och omsorgen och civilsamhällets roll, resurser & prioriteringar Lars Sandman Högskolan i Borås
Anhörigskap & frivillighet - familjen, vård och omsorgen och civilsamhällets roll, resurser & prioriteringar Lars Sandman Högskolan i Borås Linköpings universitet Västra Götalandsregionen Framtida etiska
Etik i klinisk vardag - kurs för ST-läkare, del 2
Etik i klinisk vardag - kurs för ST-läkare, del 2 Marit Karlsson Anna Milberg 2 2016-11-18 Upplägg idag Diskussioner kring fall ca 15-20 min/fall Ca 14.30 Fika Ca 15.30 teoretisk återkoppling och diskussion
Specialistsjuksköterskans funktion. Professionskriterier. Professionell yrkesverksamhet
Specialistsjuksköterskans funktion Docent Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Professionskriterier Samhällsnytta och offentligt erkännande Vetenskaplig kunskap och lång teoretisk utbildning Etisk
Uppsala. Värdegrund. Bra
Uppsala Värdegrund Vårdkedja och team med olika professioner istället för täta skott mellan vårdnivåer. Kompetensutnyttjande HSL följs bättre med människovärdesprincipen först. Mindre vårdkostnader i längden,
Evidensbaserad praktik och vårdplanering
Evidensbaserad praktik och vårdplanering Vilken behandling av vem är mest effektiv för denna individ med dessa specifika problem och under vilka villkor? Baskurs Malmö, missbruk-och beroendevård den 17
Remiss av Transportstyrelsens rapport Förslag till införlivande av regler i första järnvägspaketet i svensk lagstiftning (N2009/9192/TR)
2010-01-19 Sid. 1 (7) Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remiss av Transportstyrelsens rapport Förslag till införlivande av regler i första järnvägspaketet i svensk lagstiftning (N2009/9192/TR) På uppdrag
Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten
NPÖ-guiden NPÖ Nationell Patientöversikt Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten Den här guiden riktar sig till vårdgivare landsting, kommuner och privata vårdgivare som ska eller
Från medel till mål. att organisera och styra mot en samordnad vård och omsorg ur ett patient- och brukarperspektiv
Från medel till mål att organisera och styra mot en samordnad vård och omsorg ur ett patient- och brukarperspektiv Agenda Samordningen brister i vården och omsorgen Så här har analysen genomförts Organisera
FRÅN EN UTOMSTÅENDE BETRAKTARE: NÅGRA AV GERIATRIKENS STYRKOR
FRÅN EN UTOMSTÅENDE BETRAKTARE: NÅGRA AV GERIATRIKENS STYRKOR integrativ ansats samverkan med närstående samverkan med samhället samverkan över specialitetsgränser samordningsförmåga/systemkunskap teamarbete
IVO, Inspektionen för vård och omsorg
IVO, Inspektionen för vård och omsorg IVO har som främsta uppgift att svara för tillsyn och tillståndsprövning inom hälso- och sjukvård och därmed jämförlig verksamhet, socialtjänst och verksamhet enligt
Vision e-hälsa Karina Tellinger McNeil Malin Amnefelt
Vision e-hälsa 2025 Karina Tellinger McNeil Malin Amnefelt Agenda Utmaningar och möjligheter Svensk hälso- och sjukvård Vision e-hälsa 2025 Axplock nationella tjänster 3 4 5 Hur ska vi klara välfärden?
VIKTIGA VÄRDEN I VÄRLDEN VIKTIGA VÄRLDEN I VÄRLDEN Meningsskapandet i mötet mellan mitt liv och ditt arbetsliv Habilitering med engagemang att skapa
VIKTIGA VÄRDEN I VÄRLDEN VIKTIGA VÄRLDEN I VÄRLDEN Meningsskapandet i mötet mellan mitt liv och ditt arbetsliv Habilitering med engagemang att skapa värde och mening för livet Tone Engen 2018 09 13 HÄLSA
Ransonering och ordnad utmönstring hur kan det gå till? Lars Sandman professor, etisk rådgivare, PrioriteringsCentrum
Ransonering och ordnad utmönstring hur kan det gå till? Lars Sandman professor, etisk rådgivare, PrioriteringsCentrum Ransonering och ordnad Ransonering Beror på resursbrist Granskning av behov, effekt
Social inequity in health how do we close the gap? Nordisk folkhälsokonferens, Ålborg
Social inequity in health how do we close the gap? Nordisk folkhälsokonferens, Ålborg Professor Olle Lundberg, ordförande Hur sluter vi hälsoklyftorna? Frågan som alla vill ha svar på och som den svenska
IT i skolan 2015 FRÅN TEKNIK TILL RESULTAT
IT i skolan 2015 FRÅN TEKNIK TILL RESULTAT Norge Sverige Förskola För- och grundskola Gymnasieskola Vuxenutbildning Vi styr mot kvalitet Attraktiva enheter Ändamålsenlig kvalitet väl rustade barn/elever/deltagare
Ineras kommunala uppdrag. Johan Assarsson, vd
Ineras kommunala uppdrag Johan Assarsson, vd Om Inera Landstingens och regionernas gemensamma digitaliseringsresa via Inera ett 40-tal tjänster 1999 2019 A HS Nästan alla kommuner har gått in som nya ägare
Studievägledaren och etiken Organisation, profession och individ. Nina Nikku Institutionen för beteendevetenskap och lärande Linköpings universitet
Studievägledaren och etiken Organisation, profession och individ Nina Nikku Institutionen för beteendevetenskap och lärande Linköpings universitet Etiska dimensioner och konflikter Informativ paternalism
Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa LUFT-konferensen, 15 september 2017
Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa LUFT-konferensen, 15 september 2017 Professor Olle Lundberg, ordförande Vad avser vi med ojämlikhet i hälsa? Systematiska skillnader i hälsa mellan samhällsgrupper
Samverkan mellan kommun och landsting avseende vården av psykiskt funktionshindrade
Revisionsrapport* Uppföljning avseende granskning av Samverkan mellan kommun och landsting avseende vården av psykiskt funktionshindrade Bollnäs Kommun Februari 2007 Margaretha Larsson *connectedthinking
Digitalt Vårdmöte. Effektiv och smidig kommunikation, komplett med tal, text och video.
Digitalt Vårdmöte Effektiv och smidig kommunikation, komplett med tal, text och video. VårdX3, en komplett digital tjänst med tal, text och video Med modern teknik kan patienten idag få professionell vård
PERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson
PERSONCENTRERAD VÅRD Åsa Andersson Leg. sjuksköterska, doktorand Strategisk rådgivare Svensk sjuksköterskeförening asa.andersson@swenurse.se 24.10.2014 Centrum för personcentrerad vård, Tvärvetenskapligt
Professionernas behov av e-hälsa. Socialdepartementet
Professionernas behov av e-hälsa Professionernas behov av e- hälsa E-hälsodagen Stockholm 22 oktober 2014 Göran Stiernstedt Två uppdrag Effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården. Nationell
Säkerhet och trygghet för framtidens äldre workshop!
Säkerhet och trygghet för framtidens äldre workshop! Förväntningar inför dagarna (från måndagen) o Inblick i framtidens äldreboende, mänskliga tekniska lösningar o Framtidssäkring beslut idag morgondagens
Funktionsrättskonventionen som verktyg
Funktionsrättskonventionen som verktyg Vad ska projektet göra? Stödja medlemsförbunden att driva rättsfall Guide för hur enskilda personer kan anmäla och överklaga kränkningar av de mänskliga rättigheterna
Frigöra läkartid med hjälp av data och datorer
Frigöra läkartid med hjälp av data och datorer Lösa tankar från en barnpsykiater Frågor som kan ställas Hur ska vi använda de resurser vi har?? Tänk om det inte blir fler specialister än idag inom psykiatrin?
Fritt val i vård och omsorg LOV
Fritt val i vård och omsorg LOV Bakgrund till LOV Två modeller Entreprenadmodellen valfrihetsmodellen Så byggs ett valfrihetssystem Exempel på valfrihetssystem Utveckling i andra länder Bakgrund LOV Politiskt
Patientlagen 2014:821
Patientlagen 2014:821 141117 Patientmaktsutredningen hur patientens ställning inom och inflytande över hälso- och sjukvården kan stärkas ( ) förbättra förutsättningarna för en god och jämlik vård ( ) också
Metod och allians i evidensbaserad praktik. Anneli Jäderland SKL Anneli.jaderland@skl.se
Metod och allians i evidensbaserad praktik Anneli Jäderland SKL Anneli.jaderland@skl.se Evidensbaserad praktik i socialt arbete ännu inte fullt ut som daglig praktik Bränsle till rundabordsdiskussion om
Riktad primärvård för äldre
Nära vård Riktad primärvård för äldre Temakonferens 28 april 2017 Jan.Marcusson@liu.se Jan Marcusson 2017 04 25 2 Egna och gemensamma beslutsprocesser Forskning Utbildning Utveckling Sjukvård Forskning
Grundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet. Stockholm 31 maj 1 juni 2016
Grundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet Stockholm 31 maj 1 juni 2016 Inledning och innehåll Vem är vi? Vem är ni? Varför är du här? Innehåll i korthet Dag 1 31 maj 10.00 Utgångspunkter idag 11.00
Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring
Riktlinjer Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Version 2 2013-12-09 Riktlinjerna är upprättade av medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering
Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare
Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den
Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa Mötesplats social hållbarhet, 14 september 2017
Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa Mötesplats social hållbarhet, 14 september 2017 Professor Olle Lundberg, ordförande Vad avser vi med ojämlikhet i hälsa? Systematiska skillnader i hälsa mellan
Palliativ vård - behovet
God palliativ vård Exempel från specialiserad hemsjukvård, särskilt boende och betydelsen av gott ledarskap Elisabeth Bergdahl Sjuksköterska, Med dr. FoU nu / SLL Universitetet Nordland Norge elisabeth.bergdahl@sll.se
ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr
ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt
Återhämtning vid psykisk ohälsa 2015 Cecilia Ingard, enheter för Välfärd och FoU stöd Regionförbundet, Uppsala län
Återhämtning vid psykisk ohälsa 2015 Cecilia Ingard, enheter för Välfärd och FoU stöd Regionförbundet, Uppsala län Återhämtning - hur är det möjligt? Individen själv måste göra jobbet Involvera personens
UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Akutsjukvård med inriktning mot ambulanssjukvård II 40 poäng (AKAM2)
Dnr 2923/03-390 KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Akutsjukvård med inriktning mot ambulanssjukvård II 40 poäng (AKAM2) Graduate Diploma in Emergency
LATHUND VID LÄKARBESÖK för personer med utvecklingsstörning (och i vissa fall autism) och samtidig beteendeproblematik
LATHUND VID LÄKARBESÖK för personer med utvecklingsstörning (och i vissa fall autism) och samtidig beteendeproblematik Lathunden är tänkt att vara ett stöd till professionella och underlätta samverkan
Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring
Instruktion Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Version 4 2018-09-11 Riktlinjerna är upprättade av medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering
Framtidens vårdinformationsmiljö. September 2018
Framtidens vårdinformationsmiljö September 2018 Valet? eller 2 Invånarnas resa genom vården blir enklare genom att både Västra Götalandsregionen och alla de 49 kommunerna deltar i arbetet VISIONEN MED
Att handleda framtidens kollega. Birgitta Fläckman 16 05 09-12
Att handleda framtidens kollega AVC - Vad är det? Kamratlärande kontra Idag finns åtta Akademiska vårdcentraler i Stockholmsområdet, inom Stockholms läns landsting, de driver nätverk och knyter samman
Kartläggning av e-hälsan i ambulanssjukvården Sverige 2016
Kartläggning av e-hälsan i ambulanssjukvården Sverige 2016 Samverkansprojekt Bakgrund Saknades en nationell bild av e-hälsan inom ambulanssjukvården Bidra till att öka kunskapen Underlag för förbättrings-
Myndigheten för vård och omsorgsanalys Anteckningar
Myndigheten för vård och omsorgsanalys Anteckningar 2018 05 24 Maria Ljung, GR Maria Ljung hälsar välkommen. Eftermiddagen kommer att handla om samverkan. Kajsa Westling och Peter Nilsson från Vårdanalys
Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun
Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid
Sveriges tänder behöver Sveriges Tandläkarförbund
Sveriges tänder behöver Sveriges Tandläkarförbund Agenda 29 januari Hanna Bjuggren, utredare och studenthandläggare Kort om Tandläkarförbundet Tandläkaryrket Tandläkarutbildningen Alternativt urval Råd
Social hållbarhet Mänskliga rättigheter Folkhälsa. Fattigdomsbekämpning Barnkonvention Health 2020
Social hållbarhet Mänskliga rättigheter Folkhälsa Fattigdomsbekämpning Barnkonvention Health 2020 Utmaningar Konkurrens om värdegrunder Konkurrens om helhetstänkande Ingång helheter Tvärsektorialitet Utjämnande
Vårdförbundets lönepolitiska idé
Vårdförbundets lönepolitiska idé Det här vill Vårdförbundet Vårdförbundets lönepolitiska idé Det övergripande målet för lönearbetet är en varaktig värderingsförändring av Vårdförbundets yrkesgrupper. Lönen
Vårdval i primärvården Jämförelse av ersättningsprinciper och förutsättningar för konkurrens i sju landsting och regioner
Vårdval i primärvården Jämförelse av ersättningsprinciper och förutsättningar för konkurrens i sju landsting och regioner Anders Anell Institutet för ekonomisk forskning, Lunds universitet Frågor i Vinnvård
Barn och ungdomstandvård, allmän tandvård... 3. Specialisttandvård... 4. Tandvård till personer med ökat tandvårdsbehov... 5
Barn och ungdomstandvård, allmän tandvård... 3 Specialisttandvård... 4 Tandvård till personer med ökat tandvårdsbehov... 5 IT-stöd, barn och ungdom, nödvändig tandvård... 6 Nätverk... 7 Detta dokument
Etisk verktygslåda för vård- och hälsomonitorering
Etisk verktygslåda för vård- och hälsomonitorering Anders Nordgren Professor i bioetik Föreståndare Centrum för tillämpad etik Linköpings universitet Vad är etik? Uppfattningar om vad som är rätt och fel
Sällsynt övergång. Riksförbundet Sällsynta diagnoser.
Sällsynt övergång Riksförbundet Sällsynta diagnoser www.sallsyntadiagnoser.se/verksamhet/overgangsprojektet/ Steg 1 BREVET Inbjudan till tjänsten som överlämnas av barnläkare till ungdomen Hej! Nu kan
Grundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet. Stockholm november 2016
Grundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet Stockholm 23-24 november 2016 Inledning och innehåll Vem är vi? Vem är ni? Varför är du här? Innehåll i korthet Dag 1 23 november Dalarnas Hus 09.00 Fika
Varför införs en patientlag?
1 2 Varför införs en patientlag? Lagen ska: - stärka patientens ställning - främja patientens integritet, delaktighet och självbestämmande. Lagen kräver ett nytt förhållningssätt av vården i mötet med
Innehållsförteckning lägesrapport omställningen
Innehållsförteckning lägesrapport omställningen Bild 2-7 Övergripande presentation av omställningen + beslutsinformation Bild 8-10 Lägesrapport Nära vård Bild 11-13 Lägesrapport Koncentration Bild 14-16
Professor och forskningschef bodahlbom.se
Bo Dahlbom Professor och forskningschef bodahlbom.se aktivering.se sust.se Staying Alive Arthur C. Clarke on the future The Future local Arthur C Clarke 1 Revolution Den industriella revolutionen Sverige
Agneta Franksson Säljdirektör för Lifecare Hjalmar Jacobson IT-arkitekt, e-hälsa Marko Pyy Chef för Lifecare Programmet.
Morgondagens vårdsystem finns redan idag Agneta Franksson Säljdirektör för Hjalmar Jacobson IT-arkitekt, e-hälsa Marko Pyy Chef för Programmet April 2015 Agenda Introduktion Vad är? Medborgartjänster Hur
Socialdepartementet Stockholm. Sjukgymnastförbundets remissvar på betänkandet Vårdval i Sverige, SOU 2008:37
1(6) 2008-08-15 Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Sjukgymnastförbundets remissvar på betänkandet Vårdval i Sverige, SOU 2008:37 Sjukgymnastförbundet har beretts tillfälle att yttra sig över rubricerade
Strategi för forskning inom hälso- och sjukvård
Strategi för forskning inom hälso- och sjukvård 2018-2024 Forskning och utveckling en förutsättning för god hälso- och sjukvård Landsting och regioner bedriver en kunskapsintensiv verksamhet. De behöver
Strategi för forskning inom hälso- och sjukvård
Strategi för forskning inom hälso- och sjukvård 2018-2024 Forskning och utveckling en förutsättning för god hälso- och sjukvård Landsting och regioner bedriver en kunskapsintensiv verksamhet. De behöver
Framtidens vårdinformationsmiljö Information för medarbetare
1 Framtidens vårdinformationsmiljö Information för medarbetare 2 Vad betyder framtidens vårdinformationsmiljö för dig som medarbetare? 3 det betyder bland annat att ditt journalsystem och vissa kringliggande
Åpent og retferdig prioriteringer i helsetjenesten Den norska prioriteringsutredningen, NOU 2014:12. Susanne Waldau, strateg kunskapsstyrning VLL
Åpent og retferdig prioriteringer i helsetjenesten Den norska prioriteringsutredningen, NOU 2014:12 Susanne Waldau, strateg kunskapsstyrning VLL Välfärdsstatens värden (NOU 2014:12) Människovärde Solidaritet
BARNKONSEKVENS- ANALYS
BARNKONSEKVENS- ANALYS RF:s bidrag till anläggningar och idrottsmiljöer Barnkonsekvensanalys Varför barnkonsekvensanalyser Riksidrottsförbundet ställer krav på att en barnkonsekvensanalys ska göras och
Finansdepartementet. Magnus Enzell Finansdepartementet
Magnus Enzell Att utveckla den svenska förvaltningen En förvaltning förverkligar politiska mål En effektiv förvaltning skapar grogrund för tillväxt Stolta anor men stor ryggsäck Förvaltningspolitisk doktrin:
Nära vården och hälso- och sjukvårdsavtalet, vad händer i Skåne
Nära vården och hälso- och sjukvårdsavtalet, vad händer i Skåne Seminarium och workshop Lund 25 januari 2019 DOKUMENTATION Seminarium & workshop 25 januari Förslag till angreppssätt för dagens diskussioner
Handläggare Datum Diarienummer Marina Tilderlindt 2015-05-26 LK/150039
Minnesanteckningar 1 (7) Demokratiberedningen Sekretariatet Handläggare Datum Diarienummer Marina Tilderlindt 2015-05-26 LK/150039 Plats Lokal Skogsstjärnan, Centralsjukhuset (Psykiatrihuset), Karlstad,
2008 01 25 Neuroradiologi 1
Neuroradiologi 1 Innehåll 2008 01 25 Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Medicinska kompetenskrav 3 Kommunikativ kompetens 4 Ledarskapskompetens 5 Kompetens
Brukarkunskap och upphandling. Magnus Karlsson, professor Institutionen för socialt arbete
Brukarkunskap och upphandling Magnus Karlsson, professor Institutionen för socialt arbete Upphandlingen som arena för brukarkunskap - en offentlig upphandling är en konkurrensorienterad och juridiskt reglerad
Utveckling inom Televård
Utveckling inom Televård Program för medicinsk informatik, KI, HT 2006 Föreläsare: Sabine Koch Begrepp Telemedicin * Televård * Telehealth * e-hälsa Termdatabanken (Socialstyrelsen) Terminologicentrum,
Studentmedverkan i förbättringsarbete
Studentmedverkan i förbättringsarbete Ett samarbete mellan Landstinget i Östergötland och Hälsouniversitetet i Linköping Regional samverkan mellan sju parter Dartmouth Medical school Better outcome (patient,
RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter
RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet
Åttonde nationella prioriteringskonferensen. En summering
Åttonde nationella prioriteringskonferensen 2015 En summering Vilken väg ska prioriteringsarbetet i Sverige ta? Hur används den etiska plattformen för prioriteringar och behöver den utvecklas? Hur ska
DIVISION Landstingsdirektörens stab
Patientlagen (1 Januari 2015) -ett ökat patientinflytande Patientlagens syfte Stärka och främja patientens ställning Främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet Patienten som partner
Hälsa Sjukvård Tandvård
1 Hälsa Sjukvård Tandvård Viktigt med en strategisk agenda Vi tror på att nära vård med god tillgänglighet och kvalitet har betydelse för befolkningens hälsa och vår förmåga att klara vår uppgift i framtiden
Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag
Västra Götalandsregionen Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Region Västra Götaland Bildades 1998 Syftet var regional utveckling Fyra landsting blev en region Stora kulturella skillnader Skilda
Kulturpolitikens framväxt och mål. Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 6 september 2016
Kulturpolitikens framväxt och mål Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 6 september 2016 Kulturpolitik som historiskt fenomen De viktigaste aktörerna för stöd till kultur under olika tidsperioder:
Etiska utmaningar för framtidens välfärd. Lars Sandman Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Högskolan i Borås Västra Götalandsregionen
Etiska utmaningar för framtidens välfärd Lars Sandman Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Högskolan i Borås Västra Götalandsregionen Framtida etiska utmaningar för Framtida resursgap välfärden
Socialstyrelsens arbete med välfärdsteknologi
Socialstyrelsens arbete med välfärdsteknologi Utredare Sara Lundgren 2016-01-26 Socialstyrelsens roll Socialstyrelsen arbetar för medborgarnas bästa, och vårt uppdrag är att värna hälsa, välfärd och allas
IFS MEDLEMSBLAD i UPPSALA LÄN, 4 <<<<<<<<<<<<<2011<<<<<<<<<<<<<
IFS MEDLEMSBLAD i UPPSALA LÄN, 4
Vad händer när allt mer av vård och hälsovård flyttar in i hemmen? Hur kan man organisera?
Healthcare in Housing space & organization Vad händer när allt mer av vård och hälsovård flyttar in i hemmen? Vad I fysiska miljön behöver utvecklas? Hur kan man organisera? Bakgrund Demografiska situationen
Sjukskrivningarnas anatomi
Sjukskrivningarnas anatomi En ESO-rapport om sjukförsäkringens drivkrafter Nätverksträff 23/8-2017 Pathric Hägglund, docent i nationalekonomi, Riksrevisionen Per Johansson, professor i statistik, Uppsala
PERSON- CENTRERAD VÅRD PERSON- CENTRERAD VÅRD PERSON- CENTRERAD VÅRD PERSON- CENTRERAD VÅRD REGION KRONOBERG REGION KRONOBERG REGION KRONOBERG
Vad är skillnaden mellan att ha patienten i centrum och att ha ett personcentrerat förhållningssätt? Vad gör vi om en patient inte vill vara delaktig och aktiv i planeringen av sin egen vård? Tar det längre
Beslut på bättre grund.
Beslut på bättre grund. Kunskapskällor i evidensbaserad praktik - Systematisk uppföljning en grund för kunskapsutveckling och evidensbaserad praktik Lycksele 20 november 2014 Anneli.jaderland@skl.se Kunskapsutveckling
Bokslut ALF Datum:
Bokslut ALF 2016 Datum: 2017-02-06 Innehåll 1 Resultat... 3 2 Grundutbildning... 5 3 Forskning... 6 4 Balanserade medel... 8 2 1 Resultat Resultatet för år 2016 är ett underskott med 4,2 mnkr (år 2015:
Simulering av sjukvårdsverksamhet
Simulering av sjukvårdsverksamhet Att vården är ett oerhört viktigt område i vårt samhälle råder det knappast några som helst tvivel om. Man arbetar dagligen med frågor som har människors liv som insats
och Tystnadsplikt Ann-Christin Johansson Leg.Tandhygienist Tandhygienistprogrammet
Språket i vårdenv och Tystnadsplikt Ann-Christin Johansson Leg.Tandhygienist Tandhygienistprogrammet Inför r Din kommande profession Ställs krav & förväntningar på Dej från Patienter Kollegor Andra vårdgivare
Plats för proffsen KORTVERSION. Plats för proffsen ETT ALTERNATIV TILL NEW PUBLIC MANAGEMENT I HEMTJÄNSTEN. Gör plats för hemtjänstens. proffs!
KORTVERSION Plats för proffsen ETT ALTERNATIV TILL NEW PUBLIC MANAGEMENT I HEMTJÄNSTEN Gör plats för hemtjänstens proffs! 1 2 KORTVERSION Plats för proffsen ETT ALTERNATIV TILL NEW PUBLIC MANAGEMENT I
Student Portfolio. 1. observations-/ deltagarperspektiv i omvårdnadssituationer (professionsblock 1)
Student Portfolio Vad är en Student Portfolio? Student Portfolio är studentens dokument och är ett medel för måluppfyllelse. Den ska fungera som ett stöd samt ge en tydlig struktur i studentens lärandeprocess
Professor och forskningschef bodahlbom.se
Bo Dahlbom Professor och forskningschef bodahlbom.se aktivering.se sust.se Staying Alive Arthur C. Clarke on the future The Future local 1 Revolution Den industriella revolutionen Sverige år 1900 Bo Dahlbom