Funktionsrättskonventionen som verktyg
|
|
- Britt-Marie Sundberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Funktionsrättskonventionen som verktyg
2 Vad ska projektet göra?
3 Stödja medlemsförbunden att driva rättsfall Guide för hur enskilda personer kan anmäla och överklaga kränkningar av de mänskliga rättigheterna i CRPD Handbok för föräldrar: anmäla, överklaga och driva rättsfall som avser kränkningar av barnets rättigheter Kunskapsspridning via främst webbplats Sommarskola Samarbete med bland annat Med lagen som verktyg
4 Funktionsrattskonventionen.se som nav Inventering av kunskap och metoder Erfarenheter nationellt och internationellt Kontakter: våra medlemsförbund, länsförbund, andra och organisationer och nätverk Myndigheter
5 Vad syftar mänskliga rättigheter och lagar till? Vad är den främsta framgångsfaktorn för mänskliga rättigheter?
6 Kort historik Funktionsrättskonventionen trädde i kraft i Sverige 2009 Den konvention som tagits fram med störst medverkan av det civila samhället
7 Nationella utmaningar Generellt Mänskliga rättigheter har svag ställning i svensk politisk kultur Svenska världsmästarmentaliteten Svenska förvaltningsmodellen Funktionshinderpolitiken Funktionshinderområdet har många traditionella arbetssätt Ovana vid juridik som verktyg Verksamhetsstyrt
8 Hur kan funktionsrättskonventionen fungera som verktyg?
9 Juridiskt Åtagande Funktionsrättskonventionen som verktyg Politiskt Pedagog iskt Debattera Belysa Krav på rättigheter Diskussioner om rättigheter Etiskt Förhållningssätt Värdegrund
10 Funktionsrättskonventionen som ett juridiskt verktyg
11 Kort om Funktionsrättskonventionen Heltäckande konvention för mänskliga rättigheter, berör alla livsområden - Säkerställa det fulla och lika åtnjutandet av alla mänskliga rättigheter, artikel 1. Allmänna principer och skyldigheter, materiella rättigheter Fakultativt protokoll: - Individuella klagomål - Utredningar av grova eller systematiska kränkningar av mänskliga rättigheter
12 Vad är en konventions juridiska status? Sverige har ratificerat Funktionsrättskonventionen (SÖ 2008:26) Staten Sverige är bunden av Funktionsrättskonventionen Funktionsrättskonventionen kan inte tillämpas direkt hos myndigheter och domstol Myndigheter och domstolar är skyldiga att tolka nationell lagstiftning mot bakgrund av Funktionsrättskonventionens krav
13 Vilka skyldigheter har staten? Staten ska genomföra konventionen - Civila och medborgerliga rättigheter ska genomföras omedelbart - Sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter ska genomföras gradvist Respektera, skydda, fullgöra Förbud mot diskriminering och krav på skälig anpassning - skälig anpassning kan och ska användas på alla rättigheter Aktiv involvering av funktionsrättsrörelsen
14 Kommun och landsting Kommunalt självstyre vs. mänskliga rättigheter? Tre delar: - Ska följa lagfästa rättigheter - Ska inom ramen för den egna kompetensen genomföra Funktionsrättskonventionen - Område utan kompetens
15 Konventionskonforma tolkningar Att tolka nationell lagstiftning mot bakgrund av vad Funktionsrättskonventionen kräver Myndigheter och domstolar ska göra det så långt som möjligt - Se bl.a. SoU 2010:70 s , Skr. 2016/17:29 s , 26 Konventionskonforma tolkningar kan inte ge mer eller gå emot vad lagtexten konkret säger Exempel på konventionskonform tolkning av svensk rätt utifrån Europakonventionen innan den blev svensk lag: - NJA 1988 s. 572, NJA 1989 s. 131, NJA 1991 s. 188, NJA 1991 s. 512, NJA 1992 s. 363, NJA 1992 s. 513, NJA 1992 s. 532
16 Europakonventionen som svensk lag konventionskonform tolkning av Europakonventionen utifrån annan internationell rätt - Wienkonventionen om traktaträtten, artikel 31 3 p. c, Demir and Baykara v. Turkey, (application no /97), konventionskonform tolkning av Europakonventionen utifrån Funktionsrättskonventionen, - Cam v. Turkey, application 51500/08, (- A.-M.V. v. Finland, application 53251/13, )
17 Exempel rätten att välja var man vill bo X bor i en gruppbostad. Två kommuner vill tvinga hen att flytta. Artikel 19 Funktionsrättskonventionen ger X rätt att välja var hen vill bo på lika villkor som andra. Artikel 8 och artikel 1 protokoll 1 Europakonventionen ger X rätt till respekt för sitt privatliv, sitt hem och sin egendom. Rätt till självbestämmande, inflytande och medbestämmande enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.
18 Funktionsrättskonventionen som ett politiskt verktyg
19 Funktionsrättskonventionen och nationell politik Försvar: skydd mot nedskärningar Inspirerande: förändra traditionell politik och koncept Reflektion: stimulera till nationell debatt om funktionshinderpolitiken Mobiliserande: förstärkning för nationella funktionshinderorganisationer till mobilisering och inflytande Waldschmidt, Anne (2016)
20 Funktionsrättsrörelsen och politiken Politiskt verktyg: Skuggrapporter I politiken Medvetandegörande Aktivistisk forskning Legalt verktyg Kumpuvuori & Virtanen 2017
21 Ett ständigt pågående arbete
22 Konventionscykeln Rekommendationer Granskning Förändringsarbete Alternativrapport Regeringens rapport
23 Tidschema Förhör Sveriges rapport Alternativrapport Strategi Slutsatser och Rekommendationer Ny strategi Sveriges rapport
24 Synliggör villkoren för personer med fuframgångsfaktorer nktionsnedsättning Långsiktig plan Koordinera genomförandet Bedriv arbetet ur ett funktionsrättsperspektiv Gör arbetet med funktionsrätt synligt i budgeten Utbilda och medvetandegör Involvera civilsamhället
25 Frågor?
26 Tack för att ni har lyssnat Kontaktuppgifter
Funktionsrättskonventionen som verktyg
Funktionsrättskonventionen som verktyg Vad ska projektet göra? Verktygslåda för uppföljning av rekommendationerna Driva fall med våra medlemsförbund Handbok för föräldrar: anmäla, överklaga och driva rättsfall
Funktionshinderkonventionen och rekommendationerna som verktyg. Lars Lindberg
Funktionshinderkonventionen och rekommendationerna som verktyg Lars Lindberg Upplägg Projektet Konventionen och rekommendationerna som verktyg Erfarenheter från andra områden Vad ska projektet göra? Stödja
Tio budord om funktionshinderpolitiken. Lars Lindberg
Tio budord om funktionshinderpolitiken Lars Lindberg Min bakgrund Funktionshinderpolitikens utmaningar Handikappolitiken påminner mest om spunnet socker: angenäm men flyktig i sin konsistens. Socialförsäkringsboken
Nothing about us, without us. Aktivt involvera funktionshinderorganisationer i beslut och övervakning Allmän kommentar 7, artikel 4.3 och 33.
Nothing about us, without us Aktivt involvera funktionshinderorganisationer i beslut och övervakning Allmän kommentar 7, artikel 4.3 och 33.3 Allmänna kommentarer Process för framtagande:. Kommittén ringar
FNs Konvention om Barnets rättigheter
FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets
BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen
KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen Denna byggsten innehåller: - Kort beskrivning av barnkonventionen - Förhållandet mellan barnkonventionen
Sänk Blicken. Få fart på Barnkonventionens genomförande i kommun och landsting
Sänk Blicken Få fart på Barnkonventionens genomförande i kommun och landsting 1 Barnkonventionens fyra grundprinciper Artikel 2 Icke-diskriminering Artikel 3 Barnets bästa i främsta rummet Artikel 6 Rätt
Rättsfallsanalys. - Från snack till verkstads arbete med strategisk processföring. Andrea Bondesson
Rättsfallsanalys - Från snack till verkstads arbete med strategisk processföring Andrea Bondesson Författare: Andrea Bondesson (Inledning av Lars Lindberg) Textbearbetning och grafisk form: Tor Gustafsson
Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun
Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Ks/2018:353 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga
Sammanfattning. Konventionen började att gälla i Sverige den 14 januari år 2009.
Sammanfattning Utredning om vilka som ska ha ansvar för att vi följer och arbetar för Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning År 2006 sade FN ja till Konventionen om rättigheter
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH SVENSK JURIDIK
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH SVENSK JURIDIK RATIFICERADE KONVENTIONER Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter Konventionen om
Konventionens genomförande i Sverige Statlig nivå
Konventionens genomförande i Sverige Statlig nivå Ratificering BO Frivilligorganisationer Lag om barnombudsman 1990 1993 1996 1999 30 milj NGO:s 30 milj BO 30 milj Barnkonventionens genomförande i Sverige
jag blir väldigt irriterad när de vuxna tjatar om vad jag ska bli. jag är ju någonting eller hur? jag är ett barn
ÅSA EKMAN www.asaekman.com jag blir väldigt irriterad när de vuxna tjatar om vad jag ska bli. jag är ju någonting eller hur? jag är ett barn usa har inte ratificerat, skrivit på barnkonventionen sverige
Sociala rättigheter för utsatta EU-medborgare. Andreas Pettersson Jur. dr. Umeå universitet
Sociala rättigheter för utsatta EU-medborgare Andreas Pettersson Jur. dr. Umeå universitet Lex superior Rättsreglernas tolkningsprinciper Överordnade regler har företräde framför underordnande regler Lex
Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70)
REMISSYTTRANDE 2011-03-18 2010-1542 Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70) Sametingets ställningstagande Sametinget tillstyrker
Barnkonventionen ska bli lag. Vad betyder det?
Barnkonventionen ska bli lag Vad betyder det? Barnkonventionen ett folkrättsligt åtagande Mänskliga rättigheter Diskrimineringsförbudet, dvs att inte särskiljas avseende mänskliga rättigheter, Medborgerliga
Att stödja äldre personer med nedsatt beslutsförmåga att uttrycka sin vilja Introduktion och diskussion
Att stödja äldre personer med nedsatt beslutsförmåga att uttrycka sin vilja Introduktion och diskussion Inledning Detta material innehåller tre delar: Del 1. En introduktion till metodstödet för handläggare
Funktionshinderpolitik. - En Fråga om Mänskliga Rättigheter
Funktionshinderpolitik - En Fråga om Mänskliga Rättigheter Grunderna i funktionshinderspolitiken Mille Salomaa Lindström Myndigheten för delaktighet: Vi är ett kunskapsnav som bidrar till genomförandet
VÄRDEGRUND OCH VÄRDIGHETSGARANTIER
VÄRDEGRUND OCH VÄRDIGHETSGARANTIER för äldre- och omsorgsverksamheten i Sigtuna kommun DETTA ÄR VÅR VÄRDEGRUND SJÄLVBESTÄMMANDE Att själv få bestämma över sitt liv är en rättighet. För oss innebär det
Barnperspektiv på funktionsnedsättning
Barnperspektiv på funktionsnedsättning Alla barn har rätt att vara barn Rättigheter Förhållningssätt Rättigheter Barnkonventionen 1990 Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN
Socialdepartementet Hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med rättigheterna i barnkonventionen en kartläggning (Ds 2011:37) Lättläst version v Stämmer svenska lagar med barnens rättigheterr
Svar på utvärderingsfrågor om genomförande av sakråd den 16 januari 2018 angående FNs rekommendationer
Socialdepartementet att: lars.x.nilsson@regeringskansliet.se Stockholm 2018-02-28 Svar på utvärderingsfrågor om genomförande av sakråd den 16 januari 2018 angående FNs rekommendationer 1. Tycker ni sakrådet
Alla barn har egna rättigheter
Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen
BARNKONVENTIONEN Vimmerby kommun
BARNKONVENTIONEN Vimmerby kommun Presentation I denna presentation hittar Du information om barnkonventionen. - En kort bakgrund - Några frågeställningar som kan vara till hjälp i arbetet med barnkonventionen
Barnkonventionen i korthet
Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.
REMISSVAR AVSEENDE PROMEMORIAN FÖRSLAG TILL EN NATIONELL INSTITUTION FÖR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I SVERIGE (DS 2019:4)
Stockholm 22 maj 2019 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm a.remissvar@regeringskansliet.se REMISSVAR AVSEENDE PROMEMORIAN FÖRSLAG TILL EN NATIONELL INSTITUTION FÖR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I SVERIGE
BARNETS BÄSTA. Plan för att stärka barns rättigheter i Ystads kommun
BARNETS BÄSTA Plan för att stärka barns rättigheter i Ystads kommun Antagen av Kommunfullmäktige 15 mars 2018 INNEHÅLL Ystads kommuns syn på barn Viktiga begrepp Utgångspunkter för arbetet med barnens
Konventionens grundläggande principer och implementeringsartiklar
Konventionens grundläggande principer och implementeringsartiklar Grundprinciper FN:S KONVENTION OM BARNETS RÄTTIGHETER Artikel 2 Icke diskriminering Artikel 3 Barnets bästa Artikel 6 Barnets rätt till
Barnkonventionen som lag vad kommer det innebära? Lisa Onsbacke, utredare Karin Sjömilla Fagerholm, jurist
Barnkonventionen som lag vad kommer det innebära? Lisa Onsbacke, utredare Karin Sjömilla Fagerholm, jurist Upplägg för dagens webbseminarium Hej och välkomna! Bakgrund - Varför behöver barnkonventionen
Rättigheter och barnperspektiv. NKA den 10 mars 2014 Cecilia Wiestål Brukarkooperativet JAG
Rättigheter och barnperspektiv NKA den 10 mars 2014 Cecilia Wiestål Brukarkooperativet JAG Mänskliga rättigheter De mänskliga rättigheterna är universella, odelbara och ömsesidigt beroende. De mänskliga
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Dellens förskola Upprättad Januari 2019 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och
Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö
Kommittédirektiv. Översyn av barnets rättigheter i svensk rätt. Dir. 2013:35. Beslut vid regeringssammanträde den 27 mars 2013
Kommittédirektiv Översyn av barnets rättigheter i svensk rätt Dir. 2013:35 Beslut vid regeringssammanträde den 27 mars 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en kartläggning inom särskilt angelägna
Handlingsplan Barnkonventionen
2017-06-21 Handlingsplan Barnkonventionen Munkedals kommun 2018-2019 Handlingsplan Barnkonventionen 2018-2019 Dnr: 2017-322 Typ av dokument: Handlingsplan Handläggare: Catharina Sundström, folkhälsostrateg
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER -från vackra ord till verkstad. Anna Jacobson
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER -från vackra ord till verkstad Anna Jacobson Kommittén för rättighetsfrågor (politiker) Avdelning rättighet (tjänstepersoner) Arbetar med: Verksamhetsutveckling, bl a pilotprojekt
Remissvar: Kvalitet i välfärden bättre upphandling och uppföljning, SOU 2017:38
Sundbyberg 11 sept 2017 Dnr.nr: Fi2017/02150/K Vår referens: Mikael Klein Finansdepartementet Remissvar: Kvalitet i välfärden bättre upphandling och uppföljning, SOU 2017:38 Funktionsrätt Sverige Funktionsrätt
Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet
Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bild 1. Sverige beslöt 1990 att anta FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och 2014 beslöts om en ny ungdomspolitik.
FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige
FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige Höj kunskapen! Mänskliga rättigheter! Alla människor har lika värde! Design Blomquist Illustrationer Tove Siri Artikelnummer A14.010 Ett
UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET
UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll barn och ungdom är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service
REFLEKTIONER PÅ UPPFÖLJNINGSRAPPORTENS REKOMMENDATIONER & FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER
REFLEKTIONER PÅ UPPFÖLJNINGSRAPPORTENS REKOMMENDATIONER & FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER Maria Chergui Paul Lappalainen Johanna Sjöwall 1 juni 2018, UNESCO LUCS VIKTIGA UTGÅNGSPUNKTER Föreningens mål arbeta mot diskriminering
HANDIKAPP. Sundbyberg 26 maj 2015
HANDIKAPP Sundbyberg 26 maj 2015 Vår referens: Mia Ahlgren Referens: Fi2015/781 Mottagare: fi.registrator@regeringskansliet.se Yttrande Krav på privata aktörer i välfärden SOU 2015:7 Handikappförbunden
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER
Stockholm 2016-08-16 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER - RÄTTEN FÖR ENSKILDA OCH ORGANISATIONER ATT INVOLVERAS I BESLUTSFATTANDE PROCESSER - Av: Annika Jyrwall Åkerberg Civil Rights
Funktionsrätt Sveriges idéprogram
Funktionsrätt Sveriges idéprogram Antaget på kongressen 2017 Funktionsrätt Sverige 2017 Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning antogs av Förenta Nationerna år 2006. Sverige har
Mänskliga rättigheter
Mänskliga rättigheter Aspekter av människan Män, kvinnor, barn Diskrimineringsgrunder Perspektiv Människor Ålder Kön/könsöverskridande identitet eller uttryck Funktionsnedsättning Etniska tillhörighet
Funktionshinder och Agenda Hans von Axelson Myndigheten för delaktighet
Funktionshinder och Agenda 2030 Hans von Axelson Myndigheten för delaktighet Dagens frågeställningar Varför behövs funktionshinderspolitik? Vad är FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Uppdrag att samordna och utveckla länsstyrelsernas arbete med mänskliga rättigheter
Regeringsbeslut 2 2017-03-09 Ku2017/00707 /DISK Ku2017/00255/DISK Kulturdepartementet Länsstyrelsen i Dalarnas län 791 84 Falun Uppdrag att samordna och utveckla länsstyrelsernas arbete med mänskliga rättigheter
Policy för barnkonventionen i Tierps kommun
Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen
Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017
Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER MÅNGFALD FRI RÖRLIGHET Innehåll Nordiskt samarbete om funktionshinder...2 Mänskliga rättigheter...2 Nordisk nytta
Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet
Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet Detta faktahäfte är ett fördjupningsmaterial kring FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Faktahäftet tar sin utgångspunkt
Likabehandlingsplan och plan för Kränkande behandling för förskolorna i Brunnsparksområdet 2014
Likabehandlingsplan och plan för Kränkande behandling för förskolorna i Brunnsparksområdet 2014 Utarbetad enligt Skol- och fritidsförvaltningens (SFF) riktlinjer. Innehållsförteckning Innehållsförteckning
SDF-konferens. 14 juni 2018
SDF-konferens 14 juni 2018 Program 16.30, Inledning 17.00, Hur kan vi tillsammans skapa Trygga idrottsmiljöer? Malin Andersson, RF 19.00, paus 19.30, Information från Värmlandsidrotten 20.15, Middag Malin
2015-10-08 TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR STALLGÅRDENS FÖRSKOLA
2015-10-08 TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR STALLGÅRDENS FÖRSKOLA 2015-2016 2015-10-08 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vår vision... 3 Bakgrund... 3 Tydliga
Verksamhetsinriktning för Riksförbundet FUB
Verksamhetsinriktning för Riksförbundet FUB 2017-2019 Det här ska FUB arbeta för 2017-2019 Inledning Här talar förbundsstyrelsen om vad FUB ska arbeta för de närmsta två åren. Sedan arbetar förbundsstyrelsen
Ett samhälle för alla - Tillgänglighetspolicy för Bodens kommun Antagen av: Kommunfullmäktige
Ett samhälle för alla - Tillgänglighetspolicy för Bodens kommun 2013-2017 Antagen av: Kommunfullmäktige 2013-02-18 5 Innehållsförteckning Inledning 3 Syfte 3 Definitioner 3 Tillgänglighetspolicy för Bodens
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Nygatans förskola
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Nygatans förskola 2018 2019 Anmäla Kommunicera Utreda Åtgärda Följa upp utvärdera Pedagogisk planering och utvärdering i förskolan (Prioriterade
Kommittédirektiv. Översyn av styrningen inom. funktionshinderspolitiken 2017:133. Dir. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017
Kommittédirektiv Översyn av styrningen inom Dir. funktionshinderspolitiken 2017:133 Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017 Sammanfattning En särskild utredare ska se över styrningen inom
Likabehandling-ramverk 2018 Skänninge Förskolor
Likabehandling-ramverk 2018 Skänninge Förskolor Vision, barnsyn och värdegrund: Vision: Visionen är att vara här och nu. Att ge barnen tid att leka, lära och utforska i en miljö med trygga vuxna som skapar
BARNETS RÄTTIGHETER VILJA VÄL OCH GÖRA RÄTT
BARNETS RÄTTIGHETER VILJA VÄL OCH GÖRA RÄTT Monica Gustafsson-Wallin monica.gustafsson.wallin@dll.se Strateg för barnrättsfrågor Landstinget Sörmland DAGENS AGENDA Rättighetsbaserad barnsyn Barnets rättigheter
YTTRANDE ÖVER BETÄNKANDE KRAFTSAMLING MOT ANTIZIGANISM, SOU 2016:44
Stockholm 15 december 2016 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Diarienr: Ku2016/01696/DISK YTTRANDE ÖVER BETÄNKANDE KRAFTSAMLING MOT ANTIZIGANISM, SOU 2016:44 Sammanfattning Civil Rights Defenders välkomnar
Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011
Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,
Kunskapsbaserad och jämlik vård, SOU 2017:48
Sundbyberg 2017-10-20 Dnr.nr: S2017/03403/FS Vår referens: Sofia Karlsson Mottagarens adress: s.registrator@regeringska nsliet.se, s.fs@regeringskansliet.se Kunskapsbaserad och jämlik vård, SOU 2017:48
Mänskliga rättigheter och konventioner
18 Mänskliga rättigheter och konventioner 3. Träff Mål för den tredje träffen är att få förståelse för hur mänskliga rättigheter och icke-diskriminering hänger ihop med svenska lagar få en allmän bild
Barnkonventionen i föräldrastöd
Barnkonventionen i föräldrastöd - en intervjustudie med ledare Johanna Olsson Pedagogiska institutionen Nationella strategin för ett utvecklat föräldrastöd Föräldrastöd bör ha ett tydligt barnrättsperspektiv
internationell folkrätt
internationell folkrätt humanitär rätt mänskliga rättigheter övriga områden genevekonventionerna haagkonventionerna konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter konventionen om ekonomiska, sociala
Lidingö Specialförskola Arbetsplan
Lidingö Specialförskola Arbetsplan 2017 2018 Förskolans styrdokument Internationella styrdokument: FNs deklaration om mänskliga rättigheter FNs barnkonvention Nationella styrdokument Skollagen 2010:800
Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum
Välkomna Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum 2013-02-20 1 Spelregler Vi tar ansvar för helheten Den som
Barnkonventionen tillerkänner barn medborgliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Den innehåller fyra grundprinciper:
Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Barnkonventionen fastslår att barn har särskilda rättigheter. Ordet konvention betyder överenskommelse, och genom
Kvalitetsdeklaration Personlig Assistans
1 Kvalitetsdeklaration Personlig Assistans En översikt för att underlätta ditt val av vård och omsorg OP Assistans AB 556553-5910 Kvalitetsdeklaration avseende 2017 Att arbeta med kvalitet är en självklarhet
Barn, barndom och barns rättigheter. Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet
Barn, barndom och barns rättigheter Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet BARNDOM en tidsperiod i livet en samhällsstruktur BARNET Barn lever i barndomen, och mäts emot bilden av barnet!
BARNKONVENTIONEN I FÖRSKOLAN
BARNKONVENTIONEN I FÖRSKOLAN Skärgårdsförskolorna 2 November 2016 VARFÖR BARNETS RÄTTIGHETER? - EN TILLBAKABLICK Rädda Barnen (Eglantyn Webb), pedagog och barnläkare Janusz Korczak och II Världskriget
FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv
För att kunna ha tillräckligt med kunskap för att använda denna metod förutsätter det att man bekantat sig med text- och videomaterialen i kapitel 6 i studiepaketet FN:s konvention om barnets rättigheter
Styrdokument för Västra Götalandsregionens verksamheter inom Habilitering & Hälsa
Styrdokument för Västra Götalandsregionens verksamheter inom Habilitering & Hälsa Beslutad av regionfullmäktige 2010-02-02 Redaktionella justeringar p g a namnbyte 2 Bakgrund Grunden för Västra Götalandsregionens
POLITISKA INRIKTNINGSMÅL FÖR OMRÅDE FUNKTIONSHINDER
1 (3) POLITISKA INRIKTNINGSMÅL FÖR OMRÅDE FUNKTIONSHINDER Förord De politiska inriktningsmålen är ett komplement till gällande lagstiftning, lagar och förordningar som reglerar stöd och service för målgruppen
Plan för likabehandling för Berga förskola
Barn - och utbildningsförvaltningen Rev 130201 1 (6) Förskoleområde 1.6 Berga förskola Malin Willix Tel 016 710 51 26 malin.willix@eskilstuna.se Likabehandlingsplan Plan för likabehandling för Berga förskola
Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad
Stadsledningskontoret Kansliet för mänskliga rättigheter Tjänsteutlåtande Dnr 171-1526/2016 Sida 1 (7) 2017-06-16 Handläggare Agneta Widerståhl Telefon: 08-508 29 445 Till Kommunstyrelsen inflytande i
Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.
Regeringsbeslut III:1 2014-05-15 UF2014/32089/UD/FMR Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Resultatstrategi för särskilda insatser för mänskliga
Beslutad i Landstingsstyrelsen
- Beslutad i Landstingsstyrelsen 2013-03-12 LS-LED12-419 Till denna riktlinje finns handlingsplanen FRÄMJA SÄKERSTÄLLA BEVAKA BARNETS RÄTTIGHETER. Handlingsplanen är beslutad av landstingsdirektören i
Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna?
Sänk blicken Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna? Som du säkert vet ligger det på statens
Remissyttrande avseende promemorian Förslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige Ds 2019:4
Farsta 22 maj 2019 Till: Arbetsmarknadsdepartementet Ku2018/02102/DISK a.remissvaregeringskansliet.se Vår referens: Eugenia Rudenberg Remissyttrande avseende promemorian Förslag till en nationell institution
Mänskliga rättigheter
Mänskliga rättigheter Per-Ola Ohlsson A right in its fundamental sense, is power held by the powerless (Hunt Federle 1994) Mänskliga rättigheter Vad är en mänsklig rättighet? Kan man identifiera en mänsklig
NR PLUSGIRO HEMSIDA E POST
1 2016-10-14 Socialdepartementet Enheten för familj och sociala tjänster S2016/01918/FST Ansvarig handläggare på RSMH - Anna Quarnström Riksförbundet för Social och Mental hälsa, RSMH, lämnar härmed remissvar
Välkommen till Barnrätt i praktiken
Välkommen till Barnrätt i praktiken Barnrätt i praktiken, Barnrättsdagarna 24-25 april 2018 Tisdag 24 april, Pass 1 13.15-15.30, Med barnkonventionen som karta och kompass Onsdag 25 april, Pass 2 10.00-12.15,
Mål och handlingsplan Område funktionshinder år Omsorgsförvaltningen
Mål och handlingsplan funktionshinder år 2015 2017 Omsorgsförvaltningen INNEHÅLLSFÖRTECKNING sida Inledning 3 Mål utifrån centrala begrepp Självbestämmande..4 Delaktighet och inflytande..5 Helhetssyn 6
Att stödja vuxna personer med nedsatt beslutsförmåga att uttrycka sin vilja Introduktion och diskussion
Att stödja vuxna personer med nedsatt beslutsförmåga att uttrycka sin vilja Introduktion och diskussion Inledning Detta material innehåller tre delar: Del 1. En introduktion till metodstödet för handläggare
2012-10-25 TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR STALLGÅRDENS FÖRSKOLA
2012-10-25 TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR STALLGÅRDENS FÖRSKOLA 2012-2013 2012-10-25 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vår vision... 3 Bakgrund... 3 Tydliga
FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder
Funktionsnedsättning - funktionshinder År 1982 antog FN:s Generalförsamling Världsaktionsprogrammet för handikappade Handikapp definierades som ett förhållande mellan människor med och brister i omgivningen
Utveckling av evidensbaserad praktik inom området personer med funktionsnedsättning
Dnr: RS 2013-541 Utveckling av evidensbaserad praktik inom området personer med funktionsnedsättning Strategi och handlingsplan för Jämtlands län 2014-2015 Susanne Olsson 2014 Utvecklingsledare Ingegerd
GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER LÄMNADE I ENLIGHET MED ARTIKEL 40 I KONVENTIONEN. Slutsatser av kommittén för mänskliga rättigheter
CCPR/C/FIN/CO/6 24.7.2013 Originalspråk: engelska Kommittén för mänskliga rättigheter 108:e sessionen Genève, 8 26 juli 2013 GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER LÄMNADE I ENLIGHET MED ARTIKEL
Ansvarig: Socialnämnden Senaste ändringen antagen: KF , 160. Funktionsrättspolitiskt program för Fagersta kommun
Funktionsrättspolitiskt program för Fagersta kommun 1 Bakgrund Fagersta kommuns funktionsrättspolitiska program har sin grund i den nationella funktionshinderpolitiska målsättningen, antagen av regeringen,
Remissvar: För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4)
Sundbyberg 2017-05-23 Dnr.nr: S2017/00671/FS Vår referens: Sofia Karlsson Socialdepartementet Remissvar: För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Funktionsrätt
Dialog Insatser av god kvalitet
Dialog Insatser av god kvalitet Av 3 kap. 3 i socialtjänstlagen framgår att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal
Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK
Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK Sveriges Kommuner och Landsting elizabeth.englundh@skl.se Konventionens genomförande i Sverige Statlig nivå BO Frivilligorganisationer Lag om barnombudsman
ÅSA EKMAN jag blir väldigt irriterad när de vuxna tjatar om vad jag ska bli. jag är ju någonting eller hur?
ÅSA EKMAN www.asaekman.com jag blir väldigt irriterad när de vuxna tjatar om vad jag ska bli. jag är ju någonting eller hur? jag är ett barn vi börjar med avslutningen - barnkonventionen ställer krav!
Barnkonventionen i föräldrastöd. Johanna Olsson Pedagogiska institutionen
Barnkonventionen i föräldrastöd Johanna Olsson Pedagogiska institutionen Lägesrapport Tidskriften Barn Specialnummer: Föräldrastöd i Norden Påbörjat analys av föräldrastödsmaterial Hur beskrivs barnet
Handlingsplan för arbetet med de mänskliga rättigheterna i Göteborgs Stad
Handlingsplan för arbetet med de mänskliga rättigheterna i Göteborgs Stad Göteborgs Stad har länge haft en tydlig inriktning om att stadens verksamheter ska integrera ett flertal horisontella perspektiv
Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar 1 om artikel 12
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar 1 om artikel 12 Likhet inför lagen Myndigheten för delaktighet Myndigheten för delaktighet,
TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR SMEDBY FÖRSKOLA
2016-09-06 TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR SMEDBY FÖRSKOLA 2016-2017 2016-09-06 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vår vision... 3 Bakgrund... 3 Tydliga roller...
PLAN FÖR MÄNNISKORÄTTS- BASERAT ARBETE I VÄSTARVET
PLAN FÖR MÄNNISKORÄTTS- BASERAT ARBETE I VÄSTARVET 2018 2020 Inledning De mänskliga rättigheterna har sin utgångspunkt i att alla människor är födda fria och lika i värde, värdighet och rättigheter. Alla
INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3
Riktlinje för Land stinget Västm manlands arbete med barnkonventionenn 2 (9) INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Definitioner landstinget västmanland... 4 3 Inriktningsmål... 6 4 Organisation... 7 5 Styrande
Regeringens proposition 2009/10:232
Regeringens proposition 2009/10:232 Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Prop. 2009/10:232 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 23 juni 2010 Fredrik Reinfeldt