Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag

Transkript

1 Västra Götalandsregionen Från politiska intentioner till konkreta uppdrag

2 Region Västra Götaland Bildades 1998 Syftet var regional utveckling Fyra landsting blev en region Stora kulturella skillnader Skilda styrmodeller för hälso- och sjukvård Skilda erfarenheter från styrning Olika ekonomiska förutsättningar

3 Politiska roller i Västra Götalandsregionen I Västra Götalandsregionen är politikernas olika roller tydligt uppdelade. Det är helt skilda roller och uppgifter att: Företräda invånarna i en hälso- och sjukvårdsnämnd eller i kulturnämnden Företräda en verksamhet i en sjukhus- eller primärvårdsstyrelse Företräda regionen som ägare och arbetsgivare I regionstyrelsen eller dess utskott

4 Vård på lika villkor utifrån behov Produktivitet Effektivitet GOD VÅRD Prioriteringar/ Ransonering Uppdrag-ersättning

5 Hälso- och sjukvårdsnämndernas Uppdrag Kartlägga behoven av hälso- och sjukvård och Tandvård Fastställ Mål- och Inriktning som leder till god hälsa och en vård på lika villkor Ta fram underlag för regiongemensam prioritering/ransonering Beställa och/eller upphandla primärvård, specialiserad vård, sjukhusvård, tandvård, insatser för funktionsnedsatta samt folkhälsoinsatser

6 Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag Följa upp och analysera gjorda beställningar med avseende på kvalité,service,effekter,resultat och kostnader Uppföljning av fastställda mål Ansvara för att dialog med invånarna sker (medborgardialog) som en del i beslutsunderlaget Betalningsansvar för den vård som nyttjas av befolkningen i respektive nämndsområde

7 Beställarcykeln

8 Samspelet med den politiska nivån - Förtroendevald vs Tjänstemannen Som tjänsteman har man ett stort ansvar att utifrån politiskt fastställda mål konkretisera uppdraget via vårdavtal/- överenskommelser Handlar inte bara om att formulera sig rätt utan snarare att skapa förtroende och tillit Varför/Hur? Genom att skapa arenor för dialog kring förväntningar/realism, uppdraget, fördelning av ansvar, vem vi är till för

9 Samspelet forts. Viktigt att kunna tydliggöra behovet via en behovskartläggning/- analys, ekonomiska förutsättningar och eventuella ägardirektiv Samma tillvägagångssätt som när vi inom landstingen vill utveckla samverkan mellan kommuner, vårdgivare etc. Förtroende-Tillit- Ödmjukhet

10 Reflektioner Finns skillnader att arbeta gm en Beställarnämnd respektive verksamhetsnämnd/-styrelse Skolade för att bistå politiken på ett professionellt sätt vad innebär det, skillnader? Finnas i en beställar-/uppdragsorganisation innebär snarare ett djupare förankringsarbete i den politiska beredningsprocessen (medverka för att förankra/styra)

11 Exempel; Mål- och Inriktningsarbetet är en självklar politisk process men även här krävs ett förtroendefull medverkan från oss tjänstemän Behovskartläggning/-analys med prioriteringar Ekonomisk analys grund för mål- och Inriktningsprocessen Tydliggöra vad som kan vara rimliga medel/verktyg/fokusområden Uppföljningsplan (Måluppfyllelse) utifrån ett kritiskt förhållningssätt

12 M Å L ska samverkan kring den nära vården vara utbyggd för att tillgodose invånarnas behov av insatser från diagnostisering till färdigbehandling närapatienten. Hälso- och sjukvården ska vara lätt att komma i kontakt med, ha hög tillgänglighet, och patienten ska inte behöva känna av gränser mellan olika organisationer och vårdgivare. Nämnden ska: Samverka med kommun, primärvård, länssjukvård genom Vårdsamverkan Fyrbodal (VSFBD) och verka för att samverkan utvecklas för äldre personer med behov av samordnad vård och omsorg, personer med psykisk sjukdom samt barn och unga Tydliggöra krav på såväl samverkan och samarbete som samlokalisering i avtal och överenskommelser Verka för att primärvården skall ha en funktion som samordar och vägleder i vården Utveckla samverkan med andra huvudmän och aktörer även utanför hälso- och sjukvården för att främja goda livsvillkor och hälsosamma levnadsvanor

13 Vårdgivaren ska i samverkan arbeta för; Koordinerade vårdprocesser och ekonomisystem som stödjer samverkan Samordnande vårdplaneringar Gemensam journal Kompatibla IT-system En utvecklad kommunikation mellan olika vårdgivare Mobila team och stödplatser i samverkan mellan region och kommun Gemensamma läkemedelsgenomgångar med apotekare/farmaceut

14 Tack