Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen

Transkript

1 Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se

2 Vad är globalisering? Tre olika perspektiv: Hyperglobalister: Globalisering är ett verkligt och nytt fenomen. sprider liberala värden och skapar globala marknader som binder människor samman. en konsekvens av utvecklad informations- och kommunikationsteknologi och kapitalism. underminerar statens kapacitet.. något bra.

3 Vad är globalisering? Tre olika perspektiv forts. Skeptiker. Globalisering är inget nytt. i hög grad en myt. Det finns en global ekonomi nu, och historiskt. Världen var mer integrerad under än under 90-talet. kapitalism som vanligt. Främst interaktion mellan stater snarare än marknadens triumf. statens kapacitet oförändrad. Stora skillnader mellan staters agerande i världsekonomin.

4 Vad är globalisering? Tre olika perspektiv forts. Transformationalister. Globalisering är en verklig men långvarig process av teknologisk utveckling och spridning av idéer och institutioner som utsträckt mänskligt aktivitet i tid och rum. en process som knyter människor samman i allt högre grad, och allt snabbare. en mångfacetterad process ekonomisk, politisk, social, och kulturell. Olika delar av mänsklig aktivitet globaliseras i olika grad.

5 Vad är globalisering? Tre olika perspektiv forts. Transformationalister. Globalisering omformar statens kapacitet. Skillnaden mellan inrikes- och utrikespolitik blir mindre tydlig. skapar både vinnare och förlorare, och omstrukturerar traditionella politiska gemenskaper.

6 Vad är globalisering? Fyra viktiga politiska implikationer av globaliseringen, enligt transformationalisterna: 1. Stater fortfarande viktiga aktörer i världspolitiken, men ny teknologi har gjort det möjligt för andra slags aktörer att agera politiskt globalt (NGO:s, transnationella företag, terrorister, kriminella nätverk). 2. Globalisering skapar en genuint transnationell värld. Det finns inte längre några opåverkade politiska gemenskaper. Dock är det en ojämn process som lokalt och regionalt påverkar olika gemenskaper i olika hög grad (exempel: globala ekonomiska krisen).

7 Vad är globalisering? Fyra viktiga politiska implikationer av globaliseringen, enligt transformationalisterna: 3. Ökad global integration har lett till att skillnaden mellan inrikes- och utrikespolitik blir mer otydlig. Fenomen som globala miljöproblem, terrorism, kriminella nätverk korsar gränser och kräver internationellt samarbete för att kunna hanteras. 4. Det har uppstått nya former av internationella och transnationella samarbeten global styrning för att hantera globala fenomen (FN, G20, EU). Även ickestatliga aktörer spelar viktiga roller inom global styrning.

8 1. Global ekonomisk interdependens (ömsesidigt beroende) som för nationella ekonomier allt närmare varandra. 2. Globaliseringen skyndar på processer som verkar vidga gapet mellan vinnare och förlorare i världsekonomin. 1:an kräver koordinering mellan stater och harmonisering av policyer. 2:an kräver hantering: de negativa konsekvenserna av den ekonomiska globaliseringen måste dämpas.

9 Tillsammans skapar detta ett ökat behov av global styrning av ekonomin och globala ekonomiska institutioner (GEI:s). Skapandet av GEI:s en ny liberal ekonomisk ordning skedde vid en FN-konferens i Bretton Woods Världsbanken, Internationella valutafonden (IMF) och GATT (som senare, 1995, blev Världshandelsorganisationen WTO).

10 Syftena med att skapa en ny ekonomisk ordning var: 1. Att skapa ekonomisk stabilitet. Ekonomisk instabilitet under 30-talet sågs som en av orsakerna till andra världskriget. 2. Frihandel och ekonomisk stabilitet sågs som nödvändigt för att de Europeiska staterna skulle återhämta sig efter andra världskriget.

11 3. Nationella intressen behövde balanseras med internationellt samarbete: En kompromiss behövdes mellan statlig hantering av inhemska marknader och liberala ekonomiska principer, s.k. inbäddad liberalism.

12 De olika institutionerna och deras roller: Internationella valutafonden (IMF): Ska främja ekonomisk utveckling i medlemsländerna genom stabilitet och samarbete i det internationella valutasystemet. Världsbanken: Bistår finansiellt och ger råd åt länder i syfte att främja ekonomisk utveckling och utrota fattigdom. Världshandelsorganisationen (WTO): Övervakar och liberaliserar internationell handel. Förser medlemmarna med en struktur för förhandlingar och formalisering av handelsöverenskommelser, och processer för konfliktlösning.

13 Washington-konsensus: Specifik uppsättning ekonomiska policys som utgjorde ett standard-reformpaket för utvecklingsländer. Skapad av IMF och Världsbanken under 1980-talet: - Handelsliberalisering - Privatisering av statlig verksamhet - Avreglering Särskilda strukturanpassningsprogram skapades för utvecklingsländer för att de skulle passa in i mallen

14 Den nyliberala ekonomiska filosofin bakom den nya ekonomiska världsordningen och Washingtonkonsensus: Ekonomisk frihet och komparativa fördelar: Länder bör specialisera sig på att producera det de relativt sett är mest effektiva på att producera och sälja denna produkt till andra länder. Handel blir då ett plussummespel som alla tjänar på i det långa loppet.

15 Fungerade Washington-konsensus? Nja De utvecklingsländer som strikt följde råden (främst latinamerikanska länder) presterade sämre än de som meckade med råden anpassade dem efter lokala förhållanden men följde de grundläggande principerna (Kina, Indien, Sydkorea, Taiwan). Framtiden: Från ett Washington-konsensus till ett post- Washington-konsensus? För tidigt att avgöra. Men från Världsbanken och IMF tas idag större hänsyn till lokala kontexter och önskemål.

16 IR-teori och GEI:s: Liberalism: GEI:s är viktiga och skapar genom institutionaliserat samarbete ömsesidiga fördelar som alla tjänar på. Realism: GEI:s är mindre viktiga och endast de starkaste staterna tjänar på deras existens. Konstruktivism: GEI:s kan vara viktiga och oberoende aktörer som uttrycker ett normativt konsensus och påverkar staters identitet och handingar. Kritisk teori: Vilka dominerande intressen gynnas och upprätthålls av GEI:s? Vilka förtryck och orättvisor finner vi bakom den globala ekonomins strukturer?