Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen
|
|
- Ola Bergström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se
2 Vad är globalisering? Tre olika perspektiv: Hyperglobalister: Globalisering är ett verkligt och nytt fenomen. sprider liberala värden och skapar globala marknader som binder människor samman. en konsekvens av utvecklad informations- och kommunikationsteknologi och kapitalism. underminerar statens kapacitet.. något bra.
3 Vad är globalisering? Tre olika perspektiv forts. Skeptiker. Globalisering är inget nytt. i hög grad en myt. Det finns en global ekonomi nu, och historiskt. Världen var mer integrerad under än under 90-talet. kapitalism som vanligt. Främst interaktion mellan stater snarare än marknadens triumf. statens kapacitet oförändrad. Stora skillnader mellan staters agerande i världsekonomin.
4 Vad är globalisering? Tre olika perspektiv forts. Transformationalister. Globalisering är en verklig men långvarig process av teknologisk utveckling och spridning av idéer och institutioner som utsträckt mänskligt aktivitet i tid och rum. en process som knyter människor samman i allt högre grad, och allt snabbare. en mångfacetterad process ekonomisk, politisk, social, och kulturell. Olika delar av mänsklig aktivitet globaliseras i olika grad.
5 Vad är globalisering? Tre olika perspektiv forts. Transformationalister. Globalisering omformar statens kapacitet. Skillnaden mellan inrikes- och utrikespolitik blir mindre tydlig. skapar både vinnare och förlorare, och omstrukturerar traditionella politiska gemenskaper.
6 Vad är globalisering? Fyra viktiga politiska implikationer av globaliseringen, enligt transformationalisterna: 1. Stater fortfarande viktiga aktörer i världspolitiken, men ny teknologi har gjort det möjligt för andra slags aktörer att agera politiskt globalt (NGO:s, transnationella företag, terrorister, kriminella nätverk). 2. Globalisering skapar en genuint transnationell värld. Det finns inte längre några opåverkade politiska gemenskaper. Dock är det en ojämn process som lokalt och regionalt påverkar olika gemenskaper i olika hög grad (exempel: globala ekonomiska krisen).
7 Vad är globalisering? Fyra viktiga politiska implikationer av globaliseringen, enligt transformationalisterna: 3. Ökad global integration har lett till att skillnaden mellan inrikes- och utrikespolitik blir mer otydlig. Fenomen som globala miljöproblem, terrorism, kriminella nätverk korsar gränser och kräver internationellt samarbete för att kunna hanteras. 4. Det har uppstått nya former av internationella och transnationella samarbeten global styrning för att hantera globala fenomen (FN, G20, EU). Även ickestatliga aktörer spelar viktiga roller inom global styrning.
8 1. Global ekonomisk interdependens (ömsesidigt beroende) som för nationella ekonomier allt närmare varandra. 2. Globaliseringen skyndar på processer som verkar vidga gapet mellan vinnare och förlorare i världsekonomin. 1:an kräver koordinering mellan stater och harmonisering av policyer. 2:an kräver hantering: de negativa konsekvenserna av den ekonomiska globaliseringen måste dämpas.
9 Tillsammans skapar detta ett ökat behov av global styrning av ekonomin och globala ekonomiska institutioner (GEI:s). Skapandet av GEI:s en ny liberal ekonomisk ordning skedde vid en FN-konferens i Bretton Woods Världsbanken, Internationella valutafonden (IMF) och GATT (som senare, 1995, blev Världshandelsorganisationen WTO).
10 Syftena med att skapa en ny ekonomisk ordning var: 1. Att skapa ekonomisk stabilitet. Ekonomisk instabilitet under 30-talet sågs som en av orsakerna till andra världskriget. 2. Frihandel och ekonomisk stabilitet sågs som nödvändigt för att de Europeiska staterna skulle återhämta sig efter andra världskriget.
11 3. Nationella intressen behövde balanseras med internationellt samarbete: En kompromiss behövdes mellan statlig hantering av inhemska marknader och liberala ekonomiska principer, s.k. inbäddad liberalism.
12 De olika institutionerna och deras roller: Internationella valutafonden (IMF): Ska främja ekonomisk utveckling i medlemsländerna genom stabilitet och samarbete i det internationella valutasystemet. Världsbanken: Bistår finansiellt och ger råd åt länder i syfte att främja ekonomisk utveckling och utrota fattigdom. Världshandelsorganisationen (WTO): Övervakar och liberaliserar internationell handel. Förser medlemmarna med en struktur för förhandlingar och formalisering av handelsöverenskommelser, och processer för konfliktlösning.
13 Washington-konsensus: Specifik uppsättning ekonomiska policys som utgjorde ett standard-reformpaket för utvecklingsländer. Skapad av IMF och Världsbanken under 1980-talet: - Handelsliberalisering - Privatisering av statlig verksamhet - Avreglering Särskilda strukturanpassningsprogram skapades för utvecklingsländer för att de skulle passa in i mallen
14 Den nyliberala ekonomiska filosofin bakom den nya ekonomiska världsordningen och Washingtonkonsensus: Ekonomisk frihet och komparativa fördelar: Länder bör specialisera sig på att producera det de relativt sett är mest effektiva på att producera och sälja denna produkt till andra länder. Handel blir då ett plussummespel som alla tjänar på i det långa loppet.
15 Fungerade Washington-konsensus? Nja De utvecklingsländer som strikt följde råden (främst latinamerikanska länder) presterade sämre än de som meckade med råden anpassade dem efter lokala förhållanden men följde de grundläggande principerna (Kina, Indien, Sydkorea, Taiwan). Framtiden: Från ett Washington-konsensus till ett post- Washington-konsensus? För tidigt att avgöra. Men från Världsbanken och IMF tas idag större hänsyn till lokala kontexter och önskemål.
16 IR-teori och GEI:s: Liberalism: GEI:s är viktiga och skapar genom institutionaliserat samarbete ömsesidiga fördelar som alla tjänar på. Realism: GEI:s är mindre viktiga och endast de starkaste staterna tjänar på deras existens. Konstruktivism: GEI:s kan vara viktiga och oberoende aktörer som uttrycker ett normativt konsensus och påverkar staters identitet och handingar. Kritisk teori: Vilka dominerande intressen gynnas och upprätthålls av GEI:s? Vilka förtryck och orättvisor finner vi bakom den globala ekonomins strukturer?
Internationell politik 1
Internationell politik 1 Föreläsning 4. Internationell säkerhet, maktbalans och kollektiv säkerhet Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Att definiera säkerhet Ett i grunden omstritt begrepp. Konsensus kring
Läs merPerspektiv och teorier i internationell politik
Risk och räddningsprogrammet Internationella relationer Perspektiv och teorier i internationell politik Varför måste vi läsa om teorier? Teorier är vägkartorna som tillåter oss att få ett begrepp om den
Läs merInternationell politik 1
Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden
Läs merInternationell politik 1
Internationell politik 1 Föreläsning 2. Teoretiska perspektiv: Realism och liberalism Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Vad är en teori och vad ska vi ha den till? Vad menas med en teori? En uppsättning
Läs merInternationell politik 2 Föreläsning 2: Liberalism och folkens rätt. Jörgen Ödalen
Internationell politik 2 Föreläsning 2: Liberalism och folkens rätt Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Liberalismen De historiska och filosofiska grunderna: Liberalismen uppstod under andra halvan av 1600-talet.
Läs merINTERNATIONELL POLITIK
Statsvetenskapliga institutionen STATSKUNSKAP A INTERNATIONELL POLITIK Seminariefrågor Fredrik Bynander Höstterminen 2009 Läsanvisningar till föreläsningarna 1. 9/12 Introduktion till Internationell politik
Läs merEU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet
EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet INTERNATIONELL POLITISK EKONOMI tvärvetenskaplig forskningsinriktning som analyserar
Läs merAbsoluta och relativa Internationell politik. fördelar
Absoluta och relativa Relativa (realism) Kapprustningslogik Samarbete måste gynna mig mer än motpart för att vara av godo Om konflikt skadar motpart mer än den egna staten är den eftersträvansvärd. fördelar
Läs merSäkerhetspolitik för vem?
Säkerhetspolitik för vem? Säkerhet vad är det? Under kalla kriget pågick en militär kapprustning utifrån uppfattningen att ju större militär styrka desto mer säkerhet. Efter Sovjetunionens fall har kapprustningen
Läs merVad ungdomar bör veta om
Vad ungdomar bör veta om handelspolitik Håkan Nordström Henrik Isakson Ekonomiska argument FÖR frihandel Produktionsvinster Att tillverka sådant som andra kan göra bättre och billigare är ett slöseri med
Läs merUr läroplan för de frivilliga skolformerna:
Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett
Läs merIrans kärnvapenspolitik genom realismens slöja.
Irans kärnvapenspolitik genom realismens slöja. Grupp 8 Internationell Politik 733G20 2012-05- 23 Jakob Holmin Fridell Anton Holmstedt Isabelle Holmstedt Martin Hjers Table of Contents Irans atomenergiprogram...
Läs merFastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål
Ekonomihögskolan EKHA42, Ekonomisk historia: Utvecklingens villkor i ett historiskt perspektiv - från kolonialism till globalisering, 7,5 högskolepoäng Economic History: Conditions for Development in a
Läs merHur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?
RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.
Läs merEtt naturligt steg för Sverige. Dags för euron
Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed
Läs merInternationell politik 2 Föreläsning 1: Kursintroduktion; Internationell politisk teori. Jörgen Ödalen
Internationell politik 2 Föreläsning 1: Kursintroduktion; Internationell politisk teori Jörgen Ödalen Jorgen.odalen@liu.se Kursinnehåll och lärandemål Kursen behandlar några aktuella och principiellt intressanta
Läs merFinlands globala ansvar
Finlands globala ansvar 2007 Vad betyder globaliseringen för SFP? Globaliseringen innebär att det internationella samfundet står inför en rad gemensamma utmaningar. Därför måste vi allt mera kunna samarbeta
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för internationell handel. från utskottet för internationell handel. till utskottet för ekonomi och valutafrågor
EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för internationell handel 2009 2005/2121(INI) 27.1.2006 YTTRANDE från utskottet för internationell handel till utskottet för ekonomi och valutafrågor över den strategiska
Läs merVärldshandel och utveckling
Världshandel och utveckling 2012-04-24 Globalisering Under de senaste decennierna har ekonomierna i världen blivit alltmer sammanlänkade. Handeln med tjänster har expanderat kraftigt vid sidan om handeln
Läs merEn modern svensk ekonomisk historia
En modern svensk ekonomisk historia Tillväxt och omvandling under två sekel LENNART SCHÖN Fjärde upplagan iw) Studentlitteratur INNEHÅLL Förord till första upplagan 7 Förord till andra upplagan 9 Förord
Läs merSvenska folket och globaliseringen
Svenska folket och globaliseringen Juli 2001 Allan Åberg Svenska folket och globaliseringen 1. Inledning Globalisering är ett begrepp som kommit att hamna i fokus för den politiska diskussionen i Sverige
Läs merFörslag från analysgruppen Global samverkan Globala cyberfrågor: Samverkan för ett effektivare svenskt deltagande i globala cyberfrågor
Global samverkan Globala cyberfrågor: Samverkan för ett effektivare svenskt deltagande i globala cyberfrågor Om gruppen Kristina Persson, Minister för Strategi och framtidsfrågor samt nordiskt samarbete
Läs merFabian Wallen Svenskt Näringslivs Lärarfortbildningsdagar Växjö, 16 april, 2008
Sverige och globaliseringen Utmaning och möjlighet Fabian Wallen Svenskt Näringslivs Lärarfortbildningsdagar Växjö, 16 april, 2008 Vad är globalisering? Ökat utbyte av Varor/tjänster Kapital Människor
Läs merInternationell politik 1 Föreläsning 5. Internationell organisering: FN. Jörgen Ödalen
Internationell politik 1 Föreläsning 5. Internationell organisering: FN Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se FN:s huvudsakliga syften 1. Definerar staters plikter gentemot varandra (särskilt på området våldsanvändande),
Läs merGlobalisering/ internationalisering/ hållbar utveckling
Globalisering/ internationalisering/ hållbar utveckling Motiv, perspektiv och exempel på övningar P-O Hansson Ämnesdidaktik Internationell ekonomi 20 % av världens befolkning står för: 83 % av BNP 81
Läs merEuropeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen
I en period av stora förändringar och osäkerhet är det den absolut sämsta tiden för afrikanska regeringar att skriva på bindande avtal som minskar rätten att själva bestämma över sin ekonomiska utveckling
Läs merVad ungdomar bör veta om. Henrik Isakson, enhetsråd
Vad ungdomar bör veta om handelspolitik Henrik Isakson, enhetsråd Tanke bakom workshopen 1. Den öppna handelspolitikens för och nackdelar 2. Hur fungerar WTO? 3. Hur ser frihandelsavtalen ut? 4. Hur fungerar
Läs merDen externa dimensionen av Lissabonstrategin: Vilka intressen vill EU främja och hur? Anna Michalski Sieps
Den externa dimensionen av Lissabonstrategin: Vilka intressen vill EU främja och hur? Anna Michalski Sieps Vad är Lissabonstrategin?..within a decade: to become the most competitive and dynamic knowledgebased
Läs merVision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för
Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga
Läs merInternationell politik
Internationell politik Introduktion (kap. intro-2) Rickard Mikaelsson, FD 1 Introduktion Baylis, Smith & Owens, kap Intro - 2 Introduktion Globalisering och global politik Kursens föreläsningen kommer
Läs merGATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade. WTO 1994 World Trade Organization. GATS 1994 General Agreement on Trade in Services
GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade WTO 1994 World Trade Organization GATS 1994 General Agreement on Trade in Services GATS ingår i ett större mönster Makt och kontroll flyttar utanför landets
Läs merINTERNATIONELLA ARBETSORGANISATION ILO
INTERNATIONELLA ARBETSORGANISATION ILO Alla människor, oavsett ras, religion eller kön, äger rätt i frihet, ekonomisk trygghet och under lika förutsättningar arbeta i det materiella välståndets och den
Läs mer2 Internationell policy
Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:
Läs merFastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål
Ekonomihögskolan NEKU12, Economics: International Trade Policy and Trade Law, 90 högskolepoäng Economics: International Trade Policy and Trade Law, 90 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande
Läs merMänskliga rättigheter
Mänskliga rättigheter Per-Ola Ohlsson A right in its fundamental sense, is power held by the powerless (Hunt Federle 1994) Mänskliga rättigheter Vad är en mänsklig rättighet? Kan man identifiera en mänsklig
Läs merFÖRSLAG TILL RESOLUTION
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 23.11.2009 B7-0173/2009 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen om FAO:s världstoppmöte
Läs merEders majestäter och kungliga högheter, herr talman, herrar stadsministrar, ärade stadsråd, excellenser, mina damer och herrar.
Jacob Wallenberg Svenska och finska företag i den globala ekonomin Kommentarer vid Framtidskonferensen Stockholms Stadshus 17 mars 2009 Eders majestäter och kungliga högheter, herr talman, herrar stadsministrar,
Läs merDokumentation från workshop under konferensen. En vägledning till för alla?
Dokumentation från workshop under konferensen En vägledning till för alla? 13 november 2008 Dokumentationen innehåller Session 1: Nutid Session 2: Dåtid Session 3: Framtid Session 4: Omvärld Session 5:
Läs merInternationella relationer
Ulf Bjereld Ann-Marie Ekengren Christina Lilja Internationella relationer analyser, teorier & óvningar Innehall 1 Krig eller fred? 10 Kriget i Kosovo 11 Varfór bombade Nato? 12 Olika teorier ger olika
Läs merInformerar. Förklarar. Möjliggör. Europeiska miljöbyråns strategi
Informerar. Förklarar. Möjliggör. Europeiska miljöbyråns strategi 2009 2013 Europeiska miljöbyråns strategi 2009 2013 Europeiska miljöbyråns strategi för perioden 2009 2013 ger en översikt över våra planer
Läs merDenna strategi ska ligga till grund för svenskt samarbete med FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, för perioden
Bilaga till regeringsbeslut 2014-07-17 nr 2 L2014/1042/EUI Landsbygdsdepartementet Resultatstrategi för Sveriges samarbete med FN:s Livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) 2014 2017 1. Förväntade resultat
Läs merStrategiska trender i globalt perspektiv 2025: en helt annan värld?
Strategiska trender i globalt perspektiv 2025: en helt annan värld? 1 Kansliet för strategisk analys Folk och Försvar 10 november 2014 Makroekonomiska trender 2 2000 2013 2025 (p) EU 17,2% Övriga 29,4%
Läs merUndervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kursplan HISTORIA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar sitt historiemedvetande genom kunskaper om det förflutna, förmåga att använda
Läs merETT RÄTTVISARE EUROPA FÖR ARBETSTAGARE
ETT RÄTTVISARE EUROPA FÖR ARBETSTAGARE EFS PROGRAM FÖR VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2019 EUROPEAN TRADE UNION CONFEDERATION 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. Valet till Europaparlamentet den 26 maj 2019 kommer att
Läs merÄNDRINGSFÖRSLAG 1-28
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 2011/2019(BUD) 5.5.2011 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-28 (PE462.791v01-00) Mandatet för trepartsmötet om förslaget till budget för 2012 (2011/2019(BUD)) AM\866542.doc
Läs merDN Debatt: Professor Assar Lindbeck attackerar den nygamla vänstern: "Antikapitalister motsäger sig själva"
DN Debatt: Professor Assar Lindbeck attackerar den nygamla vänstern: "Antikapitalister motsäger sig själva" Det mest utmärkande för dagens antikapitalistiska rörelser är deras motsägelsefullhet. När de
Läs merFörslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.9.2015 COM(2015) 464 final 2015/0215 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om fastställande av den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i Världshandelsorganisationens
Läs mer2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman
2009Idéprogram Fastställt av förbundsstämman Många små steg till ett hållbart samhälle 2 i n n e h å l l Idéprogrammet i korthet 3 Människosyn 4 Bildningssyn 5 Demokratisyn 7 Kultursyn 7 Hållbar utveckling
Läs merStrategi hållbar fred
Strategi hållbar fred 2017 2022 Strategi Hållbar fred 1 1. Inriktning Målet för svenskt internationellt bistånd är att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom
Läs merMaktbalans och alliansfrihet
NILS ANDRÉN Maktbalans och alliansfrihet Svensk utrikespolitik under 1900-talet NORSTEDTS JURIDIK Innehåll Till läsaren 11 UTRIKESPOLITIK 13 Förutsättningar 13 Perspektiv på utrikespolitik 14 Realism och
Läs merInternationell politik 2 Föreläsning 1: Suveränitet och realismens moral. Jörgen Ödalen
Internationell politik 2 Föreläsning 1: Suveränitet och realismens moral Jörgen Ödalen Jorgen.odalen@liu.se Internationell politisk teori Vad ska vi ha teorier om internationella relationer till? Vi utvecklar
Läs merÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25
GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU-FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor AP101.544/AA1-25 12.02.2014 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 Förslag till betänkande Medföredragande: Moses Kollie (Liberia) och Zita Gurmai
Läs merInternationell politik 1 Föreläsning 8. Mänskliga rättigheter och humanitär intervention. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se
Internationell politik 1 Föreläsning 8. Mänskliga rättigheter och humanitär intervention Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Mänskliga rättigheter från filosofisk idé till internationell norm På bara 60
Läs merNEKA54, Nationalekonomi: Internationell ekonomi, 5 högskolepoäng Economics: International Economics, 5 credits Grundnivå / First Cycle
Ekonomihögskolan NEKA54, Nationalekonomi: Internationell ekonomi, 5 högskolepoäng Economics: International Economics, 5 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionsstyrelsen
Läs merVad vill Moderaterna med EU
Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande
Läs merProduktion - handel - transporter
Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation
Läs merSamhällskunskap. Ämnets syfte. Samhällskunskap
Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner ingår.
Läs merSamhällskunskap. Ämnets syfte
Samhällskunskap SAM Samhällskunskap Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga
Läs merMomentguide: Nationalekonomiska teorier
Momentguide: Nationalekonomiska teorier Ekonomi, hushållning med knappa resurser, har varit centralt i mänsklighetens liv och leverne genom alla år. För de allra flesta människor och stater har det handlat
Läs merJURIDISKA INSTITUTIONEN
JURIDISKA INSTITUTIONEN HRO600 Internationell rätt, 15 högskolepoäng Public International Law, 15 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Handelshögskolans fakultetsnämnd 2007-06-29
Läs merInternationell politik 1 Föreläsning 6. Internationell rätt, och krigets lagar och moral. Jörgen Ödalen
Internationell politik 1 Föreläsning 6. Internationell rätt, och krigets lagar och moral Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Vad är internationell rätt? Ett system av lagar skapat av stater för att reglera
Läs merÖverenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd
Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll
Läs merNEKA54, Nationalekonomi: Internationell ekonomi, 5 högskolepoäng Economics: International Economics, 5 credits Grundnivå / First Cycle
Ekonomihögskolan NEKA54, Nationalekonomi: Internationell ekonomi, 5 högskolepoäng Economics: International Economics, 5 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionsstyrelsen
Läs merVarför handlar vi med omvärlden? Hur ser handeln ut och hur regleras den? Håkan Nordström
Varför handlar vi med omvärlden? Hur ser handeln ut och hur regleras den? Håkan Nordström Md USD Världshandelns utveckling 1950-2010 18 000 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 1950 1960
Läs merProduktion - handel - transporter
Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation
Läs merRegeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet
Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden
Läs merIR-teorier. Måndag 15 december 2008 Onsdag 17 december 2008
IR-teorier Måndag 15 december 2008 Onsdag 17 december 2008 Idag Realism Liberalism Konstruktivism Marxism Att tänka på... Realism Staten Militär kapacitet Enhetlig aktör Suveräna stater Grundläggande intresse
Läs merGemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun
Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Ks/2018:353 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga
Läs merUtrikespolitiska institutet (UI )
Utrikespolitiska institutet (UI ) http://www.ui.se/play Föredrag och seminarier på svenska 23 jan- 17 Trump och omvärlden 14 dec- 16 Sida och de Globala målen Rysk utrikespolitik Internationell rätt i
Läs merTal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"
SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala
Läs merResultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet
Bilaga till regeringsbeslut 2014-02-13 (UF2014/9980/UD/SP) Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet 2014-2017 1 Förväntade resultat Denna strategi styr användningen av medel som
Läs merFöretagsekonomi A: Marknadsföring och organisation, 15hp. Litteraturtest
Företagsekonomi A: Marknadsföring och organisation, 15hp Litteraturtest Fredagen den 3 oktober 2014, kl 13-16 Skrivningsanvisningar: Litteraturtestet består av 20 frågor. Varje fråga ger 0 eller 1 poäng.
Läs merKultur I. Kultur. Inom etnologisk och antropologisk vetenskap idag 1/23/2018
Kultur I Emiska uppfattningar om kultur Hur uppfattar och brukar människor kultur idag? Hur kultur och mångkultur uppfattas i allmänhet Hur kultur brukas inom kultursektorn Kultur Hyperkomplext begrepp
Läs merBilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet
Bilaga 1 Promemoria Utrikesdepartementet 2007-05-11 Utkast Enheten för utvecklingspolitik (UP) Enheten för exportfrämjande inre marknaden (FIM-PES) Bakgrundspromemoria till: Handlingsplan för ökad samverkan
Läs merSAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
Läs merFörenta Nationernas konferens om miljö och utveckling. Rio-deklarationen. Miljö- och naturresursdepartementet Rio-deklarationen
Förenta Nationernas konferens om miljö och utveckling Rio-deklarationen Miljö- och naturresursdepartementet Rio-deklarationen Rio-deklarationen om miljö och utveckling Ingress Förenta Nationernas konferens
Läs merPolicy för Hållbar utveckling
Policy för Hållbar utveckling Ett normerande dokument som kommunfullmäktige fattade beslut om 2017-03-27 Policy för hållbar utveckling Kommunfullmäktige 2017-03-27 1 (3) Policy för hållbar utveckling i
Läs merSAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
Läs merKommerskollegiums vision. Kommerskollegium. Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Kommerskollegiums uppdrag.
Kommerskollegium Kommerskollegiums vision Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik Fri och öppen handel med klara spelregler Lena Johansson Generaldirektör Kommerskollegiums uppdrag Disposition
Läs merSamtal om biståndets roll för utveckling och kompetensbehov. En framtidsspaning kring pågående trender
Samtal om biståndets roll för utveckling och kompetensbehov En framtidsspaning kring pågående trender Samtal om bistånd och utveckling - Från missionärsverksamhet till biståndindustri - Biståndets roll
Läs merRegeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.
Regeringsbeslut III:3 2014-05-15 UF2014/32092/UD/USTYR Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Resultatstrategi för globala insatser för ekonomiskt
Läs merGlobala värdekedjor. så påverkar de utrikeshandeln
Globala värdekedjor så påverkar de utrikeshandeln 1 GLOBALA VÄRDEKEDJOR 2 Innehåll Vad är globala värdekedjor? 4 Hur påverkas exportmåtten? 6 Vilken betydelse har tjänsteexporten? 8 Vilka konsekvenser
Läs merFolkuniversitetets internationella ramprogram
Folkuniversitetets internationella ramprogram folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetet Jonasson
Läs merVässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter
Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens
Läs merStatsrådsberedningen Stockholm 2008-03-25 Remissyttrande ang Promemoria DS2007:48
Statsrådsberedningen Stockholm 2008-03-25 Remissyttrande ang Promemoria DS2007:48 Attac Sverige Tegelviksgatan 40 116 41 Stockholm Inledning Attac är en organisation som ser som sin uppgift att kritisera
Läs merSkapande skola
Skapande skola 2018-2019 Viktigt lustfyllt arbete för framtiden! FilmCentrum förmedlar årligen hundratals Skapande skola-arbeten i hela landet. Olika omfattande arbeten till allt från enskilda skolor till
Läs merMänskliga rättigheter
Mänskliga rättigheter SMGC01 2015 Leif Lönnqvist leif.lonnqvist@kau.se Vad är en mänsklig rättighet? Mänskliga rättigheter Kan man identifiera en mänsklig rättighet? Vem bestämmer vad som skall anses vara
Läs merLHK260, Att leva i en globaliserad omvärld, 15 högskolepoäng
Gäller fr.o.m. vt 10 LHK260, Att leva i en globaliserad omvärld, 15 högskolepoäng Living in a Global Context, 15 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd
Läs merAnförande. Globaliseringen och IMF. Andre vice riksbankschef Eva Srejber. Socialdemokratiska studentklubben i Stockholm
Anförande Andre vice riksbankschef Eva Srejber TISDAG DEN 19 SEPTEMBER 2000 Globaliseringen och IMF Socialdemokratiska studentklubben i Stockholm Tack för möjligheten att komma hit till Stockholms universitet
Läs merVår rödgröna biståndspolitik
2010-08-20 Stockholm Vår rödgröna biståndspolitik En rättvis värld är möjlig 2 (8) Solidaritetspolitik Det finns stora orättvisor och svåra utmaningar som världen måste ta sig an för att kunna utrota fattigdomen,
Läs merBrasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark
Brasilien Idag lever 1.4 miljarder människor i fattigdom, och 925 miljoner är undernärda. Med djup beklagan anser Brasilien att något borde göras för att rädda den svältande befolkningen världen över.
Läs merÄr demokrati och utveckling ömsesidigt förstärkande? Ett exempel från Tanzania
Är demokrati och utveckling ömsesidigt förstärkande? Ett exempel från Tanzania Jonas Ewald Lektor, freds och utvecklingsstudier, Linnéuniversitetet Presentation på seminariet Svenskt bistånd mot nya mål?
Läs merSveriges vägval om en säkerhetspolitik i förändring
Sveriges vägval om en säkerhetspolitik i förändring Öppen föreläsning vid Försvarshögskolan 2011-01-25 av Jacob Westberg Tre analysnivåer i studiet av internationell politik System Maktfördelningen (uni-,
Läs merKulturantropologi A1 Föreläsning 5. En värld i förändring? Möten, globalisering och antropologins roll
Kulturantropologi A1 Föreläsning 5 En värld i förändring? Möten, globalisering och antropologins roll Vi har pratat om: Kulturella och samhälleliga variationer Olika ontologiska uppfattningar Insocialisering,
Läs mer