EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet

Transkript

1 EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet

2 INTERNATIONELL POLITISK EKONOMI tvärvetenskaplig forskningsinriktning som analyserar mötet mellan ekonomiska och politiska sfärer på både nationell och global nivå studerar handlingar, aktörer, relationer, institutioner samt värderingar studerar politiska, sociala och ekonomiska arrangemang som påverkar produktionen och distributionen av varor och tjänster analyser de processer som leder fram till ställningstaganden och preferenser hos aktörer undersöker politiska och samhälleliga skeenden som är en följd av handelsströmmar och handelsavtal

3 Varför är statsvetare intresserade av handelsfrågor? Komplexa ekonomiska frågor av politisk betydelse Rör både inrikes- och utrikespolitik samt frågor som anknyter till samhällelig utveckling Stabila handelsrelationer kan fungera fredsskapande I fokus in globaliseringsdebatten Intressanta beslutsprocesser på nationell, regional och global nivå Ökat engagemang i civila samhället Mitt intresseområde: Hur formas ställningstaganden och varför finns det en sådan variation i handelspolitiska ståndpunkter?

4 EU:s och Afrikas handelsrelationer som forskningsområde: Studiet av två kontinenter med långa och komplexa relationer Anknyter till debatten om hur utveckling och andra former av samhällsförändringar åstadkoms Anknyter också till forskning om hur förhandlingar bedrivs samt hur handelspolitiska beslut/ståndpunkter kan förklaras Enighet om att ekonomisk tillväxt är nödvändigt för utveckling och att handel i regel ökar den ekonomiska tillväxten Debatt om handels roll som ett verktyg i fattigdomsbekämpningen Handel antas också kunna ha negativa effekter på lokal produktion om den riskerar att konkurreras ut

5 Många initiativ från EU:s sida för att öka handel med Afrika hur kan de förstås? Många olika uppfattningar om hur handelspolitiken ska utformas för att ha rätt effekt på utvecklingen i afrikanska länder (olika diskurser som analyseras) Handelsfrågorna därför centrala i studiet av Afrikansk utveckling och EU:s interna och externa relationer

6 Handeln med Afrika ur EU:s perspektiv - bakgrund liten del av EU:s totala utrikeshandel handelsavtal kan driva på utvecklingen i u-länder del av strategin för att öka Europas konkurrenskraft handelspolitiken ska ha ett fattigdomsperspektiv Handeln med EU ur afrikanskt perspektiv - bakgrund viktig handelspartner och biståndsgivare kan stimulera till ökad produktion och tillväxt kan bidra till ökad fattigdomsbekämpning numera del av ett ökat globalt intresse för afrikanska kontinenten EU en bland flera handelsparters

7 EU och Afrikas handelsrelationer Ofta framställda på olika sätt av olika aktörer: -ömsesidigt utbyte som alla parter kan påverka -ensidigt dominansförhållande där EU har makten -bygger på den gemensam samsyn i fråga om frihandel -tvingar afrikanska länder att liberalisera handeln -ökad handel gynnar afrikansk utveckling -ökad handel gynnar ett fåtal (framförallt i EU) Ofta skilda synsätt hos politiska beslutsfattare och aktörer i civila samhället i handelspolitiska frågor

8 EPA Economic Partnership Agreements - fallstudie berör Sub-Sahara-stater (indelade i regioner) del av EU:s strävan att sluta regionala och bilaterala avtal ska ersätta tidigare avtal som ej är WTO-kompatibla förhandling mellan stater på mycket olika utvecklingsnivå uppmärksammade och kritiserade inom civila samhället (NGO:s och sociala rörelser) intressant att studera ut ett policy- och förhandlingsperspektiv men också pga de olika tolkningarna av EPA som har gjorts

9 EPA EU-perspektivet Instrument för utveckling Handel ett bland flera medel för utveckling Transparens och delaktighet i förhandlingsprocessen Handelsliberaliseringar och marknadstillträde utifrån AVS-ländernas förutsättningar Reciprocitet men EU liberaliserar mer

10 Ska bidra till ökad regional integration Handelsliberaliseringar ska förhandlas och inte tvingas fram Långsiktigt perspektiv Stöd till anpassningar ska förmedlas till AVS-länderna Inget bättre alternativ till EPA finns Alla parter vinner på avtalen win-win-situation

11 EPA civila samhällets perspektiv/argument preliminära resultat Slutna förhandlingar som försvårar insynen (processen) Institutionellt problem: DG Trade är ansvariga för EPA trots att avtalen ska syfta till utveckling (DG Developments område) Risk för att nya barriärer skapas mellan olika regioner om dessa förhandlar fram olika typer av avtal med EU Stärker WTO:s betydelse i och med att alla avtal måste överensstämma med dess regelverk (dvs global economic governance) Avtalens implementering styrs av WTO-regler och inte av länders utvecklingsprocesser Krav på ökat marknadstillträde inte alltid förenligt med fattigdomsbekämpning och kan försvåra för lokal utveckling

12 Handel prioriteras framför utvecklingsaspekter vilket inte ses som förenligt med EU:s utvecklingspolitik eller enskilda länders utvecklingsambitioner EU:s betoning av handelsliberaliseringar som ett verktyg för utveckling kritiseras (Development through Trade Approach) Framtvingade förhandlingar om frågor som AVS-länderna motsatt sig inom WTO EU:s handelspolitik syftar till ett öppnande av marknader där europeiska företags konkurrenskraft ska öka (Global Europe 2006) AVS-regeringar får minskade möjligheter att styra sin egen utveckling (försämrar det lokala ägandet)

13 Risk för försämrad livsmedelssäkerhet om afrikanskt jordbruk konkurreras ut av EU-subventionerade jordbruksprodukter Handelshinder som ej omfattas av EPA påverkar t ex krav på förpackningar och vattenkvalité vid odlingar Risk för minskad regional handel Ifrågasätter om avtalen kan bidra till uthållig utveckling Osannolikt med ett bra EPA EU drivs av interna intressen Civila samhället generellt tveksamma till om EPA kan leda till en Win-Win-situation pga det asymmetriska förhållandet mellan parterna och de uppfattade kraven på liberaliseringar

14 Slutsats och startpunkt för vidare studier Civila samhället och EU skildrar EPA på mycket olika sätt Skillnader ifråga om: a) verkliga målet med EPA EU:s intensioner b) medlen som används för att nå målet handel för utveckling c) processen förhandlingarna partnernas inflytande Samma skiljelinjer i många handelspolitiska sammanhang -VARFÖR?

15 Tänkbara förklaringar till de olika synsätten? Historiska erfarenheter - EU som tidigare kolonialmakt Maktrelationer - EU:s ekonomiska styrka och biståndsgivare Synen på sambandet mellan nationella, regionala och globala policyprocesser Synen på hur mellanstatliga förhandlingar bedrivs Synen på hur utveckling åstadkoms lokala behov framför export Synen på handels betydelse för utveckling liberaliseringars effekter Annan förklaring?