maj 2011 Se till exempel Kommerskollegium, vad hindrar Sveriges utrikeshandel s 1 4

Transkript

1 Rapport från Företagarna maj 2011

2 Inledning... 2 Så genomfördes undersökningen... 2 Småföretagens handel... 3 Sverige är den viktigaste marknaden... 3 Hur börjar företagen utrikeshandla?... 4 Med vilka länder handlar småföretagen?... 5 Vad upplevs som handelshinder?... 6 Märker företagen av globaliseringen?... 6 EU:s handelspolitik...8 Vad tycker företagare om EU:s handelspolitik?... 9 Hur fungerar den gemensamma handelspolitiken? Lissabonfördraget ger Europaparlamentet större makt Policyslutsatser Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vår uppgift är att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige. Vi företräder närmare företagare, vilket ger oss en stor möjlighet att påverka och driva opinion för ett bättre företagarklimat. Dessutom erbjuder vi våra medlemmar unika medlemstjänster och förmåner. Företagarna är en medlemsägd, medlemsstyrd och partipolitiskt obunden intresseorganisation. Vi finns över hela landet med 19 regionkontor och 260 lokala nätverk och mötesplatser. info@foretagarna.se

3 Den Europeiska unionen är en ekonomisk jätte. EU:s 27 medlemsländer bildar tillsammans med Norge, Island och Liechtenstein den inre marknaden med 30 länder, 20 miljoner företag och 500 miljoner konsumenter. Också vad gäller relationerna med omvärlden är EU en stor ekonomisk aktör. Även om man räknar bort all handel mellan EU:s medlemsländer är EU världens största handelsblock - 16 procent av exporten ut i världen kommer från EU och 17 procent av världens import går till EU. Detta ger EU en stor makt i handelspolitiska sammanhang. Den gemensamma handelspolitiken som EU driver bidrar till att utforma de handelspolitiska spelregler som påverkar svenska företags möjligheter att bedriva internationell verksamhet. Hittills har svenska företags internationella handel dominerats av storföretagen. Men denna bild av internationaliseringen börjar gradvis ändras. Globaliseringen, med snabbare och billigare transporter, spridning av kommunikationsteknologi och minskade handelshinder, innebär att fysiska avstånd minskar i betydelse och att det blir enklare och billigare för småföretag att handla med länder på andra sidan jordklotet. Att öka småföretagens utrikeshandel är en prioritet hos den svenska regeringen. I den handelspolitiska deklarationen från april 2010 konstateras att Sveriges export domineras av ett fåtal större företag. Det gör oss sårbara. Därför är det en viktig uppgift för regeringen att bistå små och medelstora företag som vill växa, utvecklas och internationaliseras. 1 En stor del av Sveriges utrikeshandel går till länder som är geografiskt närliggande, procent av varuexporten går till den inre marknaden. Men andra marknader blir allt viktigare. Kommerskollegium har också konstaterat att på marginalen är marknaderna utanför EU väl så viktiga eftersom det är där den ekonomiska tillväxten är som snabbast och därmed potentialen för ökad utrikeshandel. 2 Hur ser då svenska småföretags handel med länder utanför EU ut? Hur ser de på utrikeshandel och nya marknader? Denna rapport presenterar dels hur företagens handelsmönster ser ut, på basis av en panelundersökning bland Företagarnas medlemmar, dels hur EU:s handelspolitik fungerar. Företagarnas panelundersökning om globalisering och nya marknader utfördes genom en webbenkät den 5 april april Enkäten skickades ut till medlemmar i Företagarna, varav svarade. 1 Handelspolitiska deklarationen Kommerskollegium 2010: Vad hindrar Sveriges utrikeshandel, s 1 2

4 Storföretagen dominerar värdemässigt Sveriges utrikeshandel, men när det gäller antalet dominerar småföretagen betydligt fler små företag än stora utrikeshandlar. I Sverige ägnade sig under 2009 cirka småföretag (0-49 anställda) åt export; det motsvarar 4,5 procent procent av småföretagen. Dessa exporterande småföretag stod för 19 procent av exportvärdet. Betydligt fler företag importerar, hela svenska småföretag, knappt 10 procent av företagen med 0-49 anställda, importerade år Småföretagen stod här för ca 32 procent av det totala importvärdet. Den statistik som finns över Sveriges utrikeshandel underskattar i viss mån importen från länder utanför EU, då en vara endast registreras när den först kommer in i EU. Om ett svenskt företag importerar från Kina, men varorna först lastas av i Rotterdam för vidare transport till Sverige, kommer de att registreras som import från Nederländerna. 3 Av respondenterna i denna panelundersökning ägnar sig en stor andel åt internationella affärer, 45 procent har svarat att de har någon form av utrikeshandel. Det innebär att det är ett betydligt mer utrikeshandelstungt urval än småföretagen i allmänhet. Sverige är den helt klart viktigaste marknaden för respondenterna. Bland de företag som utrikeshandlar med både EU/EES 4 och övriga världen uppger ändå 25 procent att Sverige inte är deras viktigaste marknad. En majoritet av företagen, 55 procent, utrikeshandlar inte. En stor del av de företag som inte har någon utrikeshandel uppger att de inte velat utrikeshandla. I fritextsvaren framgår att många ser sig som företag på en lokal marknad där utrikeshandel inte är aktuellt. Exempel på svar är: vi är inriktade på den svenska marknaden, vår tjänst är anpassad till en lokal/regional marknad ej aktuellt med export. Andra nämner brist på kunskap och finansiering som anledning till att de inte utrikeshandlar: personella resurser, Lönsamheten! expansionen hämmas pga bristen på arbetskraft. i tjänstesektorn är det allmänt sett för krångligt. 3 Se till exempel Kommerskollegium, vad hindrar Sveriges utrikeshandel s 1 4 I enkäten användes formuleringen EU och eller Island, Norge eller Liechtenstein. För enkelhetens skull används beteckningen EES i rapporten. 3

5 Gör ditt företag internationella affärer? Ja, med EU Ja, med övriga Ja, både med och/eller Norge, Island och Liechtenstein världen EU och övriga världen Nej Figur 1 23 procent av företagarna handlar endast med EU/EES-området. En förhållandevis liten andel, 2 procent, av företagen handlar endast med länder utanför EU/EES. 20 procent handlar med både EU/EES och övriga världen. Bland de företag som uppger att de utrikeshandlar med både EU/EES och övriga världen uppger 50 procent att de först började utrikeshandla genom handel med EU/EES och 50 procent att de inledde sin utrikeshandel genom handel med övriga världen. Den traditionella synen att småföretagen börjar utrikeshandla genom att först handla med grannländer, för att därefter röra sig ut i Europa och först senare ut i övriga världen, verkar inte stämma på dessa respondenter. 35% 25% 15% 1 5% Hur började du göra internationella affärer? Export till EU/EES Import från EU/EES Export till övriga världen Import från övriga världen Figur 2 4

6 Den största gruppen, 31 procent uppger att de började handla genom import från övriga världen. Att import från övriga världen är det vanligaste sättet att börja utrikeshandla på kan antingen bero på att företagen köper in från låglöneländer utanför Europa. Man kan även tänka sig att företag i den övriga världen anpassar sig efter de regler och standarder som finns på den inre marknaden, vilket underlättar för europeiska företag som vill importera. Företagarna har fått uppge vilka länder de handlar med. Totalt uppger de att de har internationella affärer med 90 länder. Detta innebär att varje utrikeshandlande företag handlar med i genomsnitt fem länder. Vanligaste länder att handla med är Sveriges grannländer; Norge, Tyskland, Danmark, Finland. Vanligaste icke-europeiska land att handla med är USA, följt av Kina och Kanada. Nedan syns hur fördelningen ser ut per världsdel. Figur 3 Bland de mer ovanliga länderna att handla med finns både mindre länder inom EU, som Malta och Cypern, och länder utanför EU, såsom Argentina, Bahrain, Botswana, Chile, Ecuador, Liberia, Makedonien, Mali, Namibia, Oman, Tunisien, Zimbabwe, med mera. Det går tydligt att se att företag handlar med vissa grupper av länder. Företagen handlar i hög grad med grupper av länder, som bildar tydliga kluster. Det går tydligt att urskilja ett nordiskt kluster, ett västeuropeiskt kluster och ett östeuropeiskt. Spanien, Ungern, Schweiz och Österrike ligger mittemellan det västeuropeiska och det östeuropeiska klustret. Övriga världen bildar en egen grupp, där det är förhållandevis få företag som handlar och därmed svårare att se 5

7 samband. Även inom klustren går det att se att vissa företag handlar särskilda länder, inom det västeuropeiska klustret är det till exempel vanligare att företag som handlar med Tyskland även handlar med Belgien och Nederländerna, än att de handlar med Frankrike. Företag som utrikeshandlar med EU/EES upplever i mindre grad än företag som handlar med övriga världen att formella/juridiska regler är ett problem vid utrikeshandel. Det kan ses som ett tydligt tecken på att den inre marknaden underlättar handel inom EU. Bland de problem som nämns finns dels direkt handelsrelaterade problem som tullkostnader, men även fraktkostnader, bristande infrastruktur och valutaförändringar Vilket upplever du som det största handelshindret för ditt företag? med EU/EES med EU/EES och övriga världen med övriga världen Figur 4 Det finns förhållandevis stora skillnader i synen på var den tuffaste konkurrensen kommer ifrån och var tillväxtmöjligheter finns, beroende på om företagarna har utrikeshandel eller inte. Ju mer involverat ett företag är i utrikeshandel, desto mindre viktigt bedömer det att Sverige är. 6

8 Varifrån kommer den huvudsakliga konkurrensen mot ditt företag i dagsläget? Företag utan utrikeshandel med EU/EES med övriga världen Figur 5 92 procent av företagen utan utrikeshandel bedömer att den huvudsakliga konkurrensen mot deras företag kommer från Sverige, mot 53 procent av företagen som utrikeshandlar med både EU och övriga världen Varifrån tror du att den huvudsakliga konkurrensen mot ditt företag kommer att komma i framtiden Företag utan utrikeshandel med EU/EES med övriga världen Figur 6 Företagarna som inte utrikeshandlar bedömer inte heller att den internationella konkurrensen mot deras företag kommer att öka i framtiden. 83 procent tror att konkurrensen även i framtiden kommer att komma från Sverige, mot 35 procent av företagen som handlar med både EU/EES och övriga världen. 7

9 Var finns det bäst tillväxtmöjligheter för ditt företag? Företag utan utrikeshandel med EU/EES med övriga världen med EU/EES och övriga världen Figur 7 94 procent av företagarna utan utrikeshandel bedömer att bäst tillväxtmöjligheter för deras företag finns i Sverige, jämfört med 44 procent av företagarna som handlar med både EU/EES och världen. De senaste åren har det skrivits väldigt mycket om globaliseringen, hur de asiatiska tillväxtekonomierna kommer att dominera världsekonomin och hur de europeiska ekonomierna stagnerar. Totalt är de 11 procent av respondenterna som tror att den huvudsakliga konkurrensen mot deras företag kommer att komma från länder utanför Europa. 6 procent av företagarna tror att störst tillväxtmöjligheter för deras företag finns på en utomeuropeisk marknad. Vanligast är att företag upplever konkurrens från övriga EU, i synnerhet de gamla medlemsländerna. De snabbväxande ekonomierna i Asien som Kina och Indien, verkar inte upplevas som varken särskilt stort hot eller möjlighet av småföretagen. EU:s handelspolitik grundar sig på principen om fri handel. 5 Detta är en princip som den svenska befolkningen står bakom i hög grad. Enligt en nyligen publicerad opinionsundersökning från EU-kommissionen är den svenska befolkningen en av de mest frihandelsvänliga länderna i EU. 6 På frågan om de drar personlig nytta av internationell handel svarar 72 procent av svenskarna ja, medan genomsnittet för EU är 44 procent. Svenskarna tycker 5 Se artikel 206 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. 6 Se: 8

10 också i högre utsträckning att den internationella handeln har varit till nytta för EU; 86 procent av svenskarna jämfört med 65 procent av EU-medborgarna instämmer i påståendet att EU har haft stor nytta av den internationella handeln. Utifrån kommissionens undersökning går det att urskilja två grupper av länder, vars invånare har olika syn på den internationella handeln och dess effekter på EU. Sverige hör till den grupp av frihandelsvänliga länder i norra Europa som i hög grad anser att ökad handel gynnar dem själva och världen. Svenskarna är även måna om att handeln ska gynna befolkningen i utvecklingsländer och att den ska måna om miljön. Många är villiga att betala högre priser för varor som följer etiska och miljömässiga krav. Befolkningarna i länderna i södra Europa är mer skeptiska till att världshandeln gynnar vare sig dem själva eller EU. Miljökrav och olika typer av etiska krav spelar mindre roll för dem i deras konsumtionsval. Handelspolitiken är ett område där företagarna gärna ser att EU gör mer. Företagare är en grupp som generellt sett är positiva till EU. I en rapport 2007 undersökte Företagarna i större detalj hur företagarna ser på olika politikområden och hur de ville att EU skulle utvecklas i framtiden. Handelspolitiken var ett av de ämnen där företagarna ville att EU skulle göra mer. Det är politikområden med ett mycket tydlig gränsöverskridande element, miljö, energi, handel som ligger i topp Områden där EU bör spela en större/mindre roll Större roll Samma roll som idag Mindre roll Figur 8 Intressant är att fler företag önskade att EU skulle göra mer vad gäller handel med tredje land, än som ville att EU skulle göra mer på den Inre marknaden. Det 9

11 kan tolkas som att företagarna upplever större hinder vad gäller handel med tredje land och därför tycker att det är mer prioriterat att göra mer på det området. Handelspolitiken är ett område där medlemsländerna lämnat ifrån sig mycket makt till EU: 1968 blev EU en tullunion vilket markerar starten för den gemensamma handelspolitiken. Tullunionen innebär att alla EU-länder har en gemensam tullmur mot världen utanför EU. 7 Att EU är en tullunion innebär att EU räknas som en part vid internationella handelsförhandlingar. Sverige har alltså inga egna handelspolitiska avtal med andra länder, utan EU som en helhet förhandlar om internationella avtal för medlemsländernas räkning. De två huvudspelarna i den gemensamma handelspolitiken var fram tills EU:s nya fördrag, Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december 2009 kommissionen och medlemsstaterna i ministerrådet. Medlemsstaterna utfärdar ett förhandlingsmandat åt kommissionen. Det är därefter EU-kommissionen som förhandlar om internationella handelsavtal å medlemsländernas vägnar. Det är EU-kommissionären för handelsfrågor, för närvarande Karel de Gucht, som för EU:s röst i förhandlingarna, i bland annat Världshandelsorganisationen. Att Europaparlamentet, EU:s enda folkvalda organ, hade en väldigt begränsad roll i utformandet av vissa viktiga policyområden väckte frågor om EU:s demokratiska legitimitet. Lissabonfördraget ger Europaparlamentet en större roll inom bland annat handelspolitiken. I den ursprungliga handelspolitiken fanns inget formellt krav att rådfråga parlamentet innan EU slöt internationella handelsavtal. Kommissionen förhandlade och återrapporterade från förhandlingarna till medlemsstaterna i den så kallade handelspolitiska kommittén. Efterhand kom ett krav att konsultera parlamentet inför större handelspolitiska avtal, men inte i inför alla handelspolitiska avtal som slöts. Det utvecklades även en praxis där Europaparlamentet informerades om förhandlingarna, men detta var inte ett juridiskt krav på kommissionen, och parlamentet kunde heller inte ge några instruktioner till förhandlingarna på samma sätt som ministerrådet. 7 I tullunionen ingår även Turkiet, San Marino och Monaco, men inte Färöarna, Grönland, Ceuta och Melilla. 10

12 Lissabonfördraget utökar Europaparlamentets makt över handelspolitiken på flera områden. Det är fortfarande ministerrådet som utfärdar ett förhandlingsmandat och kommissionen som förhandlar. Men Europaparlamentet måste nu godkänna alla internationella handelsavtal. I fördragets artikel 207 står nu även att kommissionen ska rapportera till Europaparlamentet om utvecklingen av förhandlingarna. Formellt sett har Europaparlamentet fortfarande bara möjlighet att antingen godkänna eller rösta ned ett färdigt handelsavtal. Men i praktiken ger formuleringarna parlamentet stor makt över förhandlingarna. Ett internationellt handelsavtal tar ofta flera år att förhandla klart. Om Europaparlamentet skulle rösta ned ett färdigt avtal vore detta en mycket stor prestigeförlust. Kommissionen och medlemsstaterna måste därför säkerställa att de har parlamentet bakom sig under förhandlingens gång. Även om Europaparlamentet formellt bara informeras om förhandlingarnas gång, ger deras potentiella veto dem stor makt att ändra inriktningen på förhandlingarna. De allra flesta svenska småföretag verkar på en lokal marknad och är nöjda med det. Men de företag som utrikeshandlar har i hög grad affärer med både Europa och övriga världen. Deras möjligheter att utrikeshandla påverkas av den handelspolitik som EU bedriver. Detta är ett område där svenska företag gärna ser att EU gör mer. För dem är det viktigt att det är enkelt att handla, oavsett om det är med Danmark eller Dubai, Norge eller Nya Zeeland, Tyskland eller Turkiet. Då EU har en gemensam handelspolitik påverkas svenska småföretagares möjligheter att exportera och importera av den politik som fattas på EU-nivå. I och med att Lissabonfördraget trätt i kraft har den gemensamma handelspolitiken förändrats och Europaparlamentet fått större makt. EU behöver en effektiv och tydlig handelspolitik. Befolkningarna i norra Europa är mer positivt inställda till frihandel än befolkningarna i södra och östra Europa. Företagarna hoppas att detta inte kommer att innebär att fler röster höjs för protektionism i Europaparlamentet, och att parlamentet håller fast vid att öppna marknader bidrar till högre välstånd. EU bör ta tillvara på potentialen hos småföretagen, och deras utrikeshandel. Företagarna vill se ett Europa som är öppet mot världen. Det är viktigt att Europa fortsätter att driva på för ökad frihandel, både i multilaterala förhandlingar och i bilaterala förhandlingar mellan EU och andra länder eller grupper av länder. 11