Företagarnas panel Rapport från Företagarna

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Företagarnas panel Rapport från Företagarna"

Rut Pettersson
för 9 år sedan
Visningar:

1 Företagarnas panel Rapport från Företagarna oktober 2011

2 Inledning... 2 Vart fjärde småföretag anser att det är svårare än normalt att finansiera verksamheten... 2 Finansieringsmöjligheterna har försämrats det senaste halvåret... 3 Slutsatser... 3 Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vår uppgift är att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige. Vi företräder över företagare, vilket ger oss en stor möjlighet att påverka och driva opinion för ett bättre företagarklimat. Dessutom erbjuder vi våra medlemmar unika medlemstjänster och förmåner. Företagarna är en medlemsägd, medlemsstyrd och partipolitiskt obunden intresseorganisation. Vi finns över hela landet med 19 regionkontor och 260 lokala nätverk och mötesplatser. info@foretagarna.se

Vi företräder över 70 000 företagare, vilket ger oss en stor möjlighet att påverka och driva opinion för ett bättre företagarklimat.

3 Småföretagen är ryggraden i den svenska ekonomin. Fler personer arbetar där än i någon annan kategori av företag eller organisationer. Dessa företag har vidare svarat för 9 av 10 nya jobb under den senaste 20-årsperioden. Allt fler tecken tyder nu på att tillväxten i världsekonomin saktar in avsevärt, framför allt till följd av skuldkrisen i södra Europa. Hur utvecklingen blir framöver avgörs i hög grad av de små företagen. Det ekonomiska läget i Sverige ser än så länge relativt starkt ut även om återhämtningen har saktat in. Men som ett litet utrikeshandelsberoende land gungar det givetvis rejält även här, när det stormar utomlands. Mest påverkas småföretagen som inte har resurser att möta plötsliga svängningar i valutakurser och räntor. För att belysa hur den finansiella situationen i dagsläget är för de små företagen genomförde Företagarna den oktober en panelundersökning bland sina medlemsföretag. Sammantaget 1267 företag har deltagit och svarat på frågorna. Krisen under hösten 2008 slog kraftigt mot de små företagens möjligheter att finansiera sig, även om kreditåtstramningen och dess negativa effekter blev betydligt mildare än under krisen i början av 1990-talet. Från botten under våren 2009 och framför allt under det goda tillväxtåret 2010 och inledningen av 2011 minskade gradvis andelen företag som uppgav att det var svårare än normalt att få finansiering, från nästan 40 % i april 2009 till 14 % i juli 2010, enligt Konjunkturinstitutets statistik. De senaste månaderna har dock andelen åter ökat. Företagarnas panel visar att mer än vart fjärde företag (26 %) nu anger att det är svårare än normalt att finansiera verksamheten. Av dessa är det 6 procentenheter som anger att det är avsevärt svårare än normalt. 3 % anger att det är lättare än normalt att finansiera sig, medan 72 % anger att det är ungefär som normalt. Finansieringssvårigheterna kan ha flera olika förklaringar; svårare och/eller dyrare att få banklån, kunder som inte betalar, sämre tillgång på riskkapital och längre betaltider. Den viktigaste faktorn är dock svårigheterna att få nya och utvidga befintliga banklån samt den stigande kostnaden för banklånen. 2

Allt fler tecken tyder nu på att tillväxten i världsekonomin saktar in avsevärt, framför allt till följd av skuldkrisen i södra Europa.

Den tilltagande skuldkrisen har försvårat de små företagens möjligheter att finansiera sig. Mer än vart fjärde företag (26 %) anger att det blivit svårare under det senaste halvåret.

4 Den tilltagande skuldkrisen har försvårat de små företagens möjligheter att finansiera sig. Mer än vart fjärde företag (26 %) anger att det blivit svårare under det senaste halvåret. 72 % anger oförändrat, medan 2 % anger att det blivit lättare. Den tilltagande skuldkrisen påverkar i växande utsträckning tillväxten i den internationella ekonomin, och därmed även i Sverige. Europas banker hotas av stora förluster genom skuldavskrivning till Grekland. Samtidigt införs nu högre krav på kapital i bankerna. Risken är att bankerna lånar ut allt mindre och med hårdare lånevillkor. Det drabbar främst småföretagen som är mer beroende av banklån än storföretagen eftersom de inte har några andra alternativ. Om bankerna minskar utlåningen till småföretagen hämmas deras utveckling och 3

Europas banker hotas av stora förluster genom skuldavskrivning till Grekland. Samtidigt införs nu högre krav på kapital i bankerna.

5 regeringen har all anledning att ta allvarligt på detta problem eftersom småföretagen är ryggraden i den svenska ekonomin. Minskad utlåning till småföretagen leder till att de tvekar om att anställa och investera, vilket slår hårt mot hela den svenska ekonomin. Nya företag spelar en huvudroll för att skapa nya produkter och tjänster. I Företagarnas senaste mätning i våras angav hela 71 % av alla företag med mindre än 50 anställda att de vill växa. Men det finns tillväxthinder. Brist på arbetskraft, höga kostnader för arbetskraft och brist på finansiering är de största hindren mot tillväxt. Finansoron riskerar att förvärra problemen. Tillgången till finansiering är generellt sämre för mindre och nystartade företag. Långivare vill gärna ha historik och säkerhet för att låna ut. Och när tillgången till kapital tryter är det småföretagen som blir utan. Småföretag som får låna tvingas också betala dyrt för sina lån. En undersökning som Företagarna genomförde i våras visar att de betalar betydligt högre ränta än stora företag. Den genomsnittliga räntan (medianen) på checkkrediten för företag med upp till nio anställda är 5 %. Motsvarande nivå för företag med mer än 50 anställda är 3,5 %. Det är inte rimligt med en så stor skillnad. Bankerna säkrar också oftast upp sig med både hängslen och livrem via olika typer av säkerheter och avgifter. Detta riskerar också att bli allt vanligare i spåren av finansoron. De kommande reglerna för banker, Basel III, ställer ökade krav på banksäkerheter och likviditet. Skulle regeringen välja att gå före med införandet av dessa regler, och vara mer nitiska än andra länder, blir räntan ännu högre och tillgången på lånekapital lägre. Det skulle slå särskilt hårt mot de små företagen som inte har möjlighet att ta upp lån i andra länder. I dagens läge är det extra viktigt att prioritera insatser som ger nya och växande företag som kan ta oss förbi finansoro och kris till tillväxt och välstånd. Det gäller för regeringen att skicka rätt signaler genom effektiva åtgärder som skapar tillväxt. Därför måste Arbetslinjen kompletteras med en Företagarlinje. Regeringen bedömer att utrymmet för lägre skatter är begränsat. Men det finns mycket annat regeringen kan göra för att säkra efterfrågan på arbetskraft. Företagarna vill lyfta fram fyra billiga åtgärder som kan ge den tillväxt i sysselsättningen som Sverige behöver. oktober 2011 Ta bort sjuklöneansvaret det är orimligt att en småföretagare är ansvarig för två veckors sjuklön om den anställde skadat sig under till exempel en korpmatch i fotboll. Vår beräkning visar att ett slopande av sjuklöneansvaret för små företag skulle kosta staten mellan fem och sju miljarder kronor och samtidigt leda till nya jobb. Reformera lagen om anställningsskydd så att företagen inte tvekar att anställa. 4

Nya företag spelar en huvudroll för att skapa nya produkter och tjänster. I Företagarnas senaste mätning i våras angav hela 71 % av alla företag med mindre än 50 anställda att de vill växa.

6 Intensifiera arbetet med att ta bort regler, förordningar och kontroller som drabbar företag. Öppna fler offentliga marknader för privata entreprenörer. 5

Relevanta dokument

Sänkt arbetsgivaravgift. nya jobb

Sänkt arbetsgivaravgift. nya jobb Sänkt arbetsgivaravgift ger nya jobb Rapport från Företagarna oktober 2010 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsgivaravgiften den viktigaste skatten att sänka... 4 Sänkt arbetsgivaravgift = fler jobb?... 6 Policyslutsatser