Den externa dimensionen av Lissabonstrategin: Vilka intressen vill EU främja och hur? Anna Michalski Sieps

Transkript

1 Den externa dimensionen av Lissabonstrategin: Vilka intressen vill EU främja och hur? Anna Michalski Sieps

2 Vad är Lissabonstrategin?..within a decade: to become the most competitive and dynamic knowledgebased economy in the world, capable of sustainable economic growth with more and better jobs and greater social cohesion En politisk programförklaring Ett styrningsinstrument: Samstämmighet mellan olika åtgärder och politik på EU nivå europeisk och nationell politik med samhällsekonomiskt innehåll Ett budskap till en europeisk allmänhet om ett gemensamt förhållningssätt till globaliseringen Försvar av välfärdsstaten och europeiskt livsmönster Utfästelse av ett aktiv, holistisk, förhållningssätt till välfärdsstatens anpassning till en globaliserad ekonomi

3 EU: en normativ aktör Självidentifiering genom fördragsfästa värderingar och principer. Varför? Ersättning för en konstitutionell ordning Bristande samsyn om EU:s slutmål Avpolitisering av EU:s policyinriktning En avisering inför extern och intern publik om inriktningen av EU:s handlade inom yttre åtgärder Upphovet till begreppet mjuk makt

4 Mjuk makt Består i: Främjande av universella värden och principer (Ian Manners nio principer) Anammande av EU:s eviga fred genom integration Efterlikna EU:s struktur och processer Norm export: regelverk, tekniska standards, förvaltningsprinciper och praxis Instrument Ekonomisk snarare än militärisk Övertygande snarare än tvingande Processer och institutioner snarare än traditionell diplomati

5 Olika skolor Konditionalitet (Schimmelpfennig & Sedelmeier) EU:s utvidgning EU:s främsta utrikespolitiska instrument Grannskapspolitiken Normexport (Elgström, Björkdahl m.fl.) Associations avtal med tredje land Internationella avtal om internationell handel, klimatförändringar etc. som upprättar regler enligt internationell rätt Folkrättsliga konventioner Policy convergence (Dolowitz & Marsh, Heichel, Drezner)

6 Transnationell policy konvergens Fenomen som kan identifieras och observeras på det internationella planet Tre breda kategorier harmonisering av nationell praxis för att uppnå gemensamma normer och regler påtvingande av regleringsnormer och praxis genom ekonomiska, militära eller politiska instrument med hjälp av konditionalitet spridning av normer och målsättningar av en dominerande global aktör med hjälp av imitation, emulering, utbyte av erfarenheter och lärdomar samt policyfrämjande åtgärder Viktiga ekonomiska globala aktörer som USA och EU styr transnationell policy konvergens

7 Lissabon och transnationell policy konvergens Exempel på policy transferering av Lissabons grundtanke: kunskapsekonomi och strävan att uppnå internationell konkurrenskraft med bibehållen välfärd Nya Zeeland (Michalski & Chyene) Brasilien (Rodriguez) Situation av motstridig politiskt och ekonomisk orientering (USA och EU) Externt stöd för inhemsk politisk omorientering Nödvändigt att förhålla sig till två dominerande regelsättande makter

8 Lissabons externa dimension EU ska främja sina intressen på det globala planet Framlagd av kommissionen: Global Europe: Competing in the World (2006) The European Interests: Succeeding in the age of globalization (2007) The European interest needs to be specifically defined, strongly articulated, stoutly defended and vigorously promoted Bekräftad av Europeiska rådet: aim at shaping globalization in the interests of all our citizens, based on our common values and principles.enhance member states capacity to compete in a globalized world, and increase the Union s collective ability to pursue its interests and values in the world. (december 2007)

9 Varför en extern dimension av Lissabon? EU en global aktör: Utvidgningen med 12 nya medlemsländer Lissabonfördragets nya skrivningar EU medborgare kräver politisk handling för att motverka globaliseringens negativa effekter Insikt om svårigheten att uppnå internationell konkurrenskraft enligt Lissabons målsättning Framväxten av en multipolär värld och ändrade globala ekonomiska styrkeförhållanden Svårt att uppnå resultat inom multilateral fora Doha rundan Kyoto II Energipolitik Partnerskapsavtal med Afrika

10 Utmaningar för Lissabons uppföljare 2010: Har EU en gemensam syn på den samhällsekonomiska vision nästa Lissabon ska bygga på? Hur ska gemensamma intressen formuleras? Djup ekonomisk kris accentuerar ekonomisk och social heterogenitet Olika ekonomiska och sociala ansatser and synsätt Lissabonfördragets osäkra framtid Kan västvärldens normer och värderingar göra sig gällande efter den globala finansmarknadens sammanbrott och i en multipolär värld? Kan EU försvara samhällsekonomiska intressen globalt?