Vad händer med utsläppshandeln år 2013? Lars Zetterberg IVL Svenska Miljöinstitutet

Transkript

1 Vad händer med utsläppshandeln år 2013? Lars Zetterberg IVL Svenska Miljöinstitutet

2 Utsläppshandel enligt Kyoto Kyotoprotokollet möjliggör tre marknadsbaserade instrument: CDM, JI och utsläppshandel, ETS Första åtagandeperioden: Utsläppsrätterna kallas Assigned Amount Units, AAU Handel med AAU kan ske mellan parter, t ex mellan EU och Ryssland. Det finns ett stort överskott av utsläppsrätter. Doha: Ny åtagandeperiod (8 år) Överblivna AAU: politisk deklaration mellan EU, Australien, Japan, Liechtenstein, Monaco, Nya Zeeland, Norge, Schweiz att inte köpa från period 1

3 EU:s utsläppshandelsystem, EU ETS EU:s viktigaste styrmedel för att på ett kostnadseffektivt sätt uppnå sina klimatmål: tidigare Kyotoåtagandet, nu EU:s klimatmål Startade 2005 (fas 1: ; fas 2: ; fas 3: ) Sektorer: Energi, massa- och papper, mineral, järn- och stål, raffinaderier, flyg Omfattar ca 40% av EU:s utsläpp av växthusgaser Utsläppsrätterna kallas European Union Allowances, EUA Fas 1 och 2: Tilldelningen av utsläppsrätterna sker enligt nationella tilldelningsplaner: huvudsakligen gratis och efter behov

4 Kritik mot EU ETS några röster: Nationella tilldelningsplaner orättvisa och leder till övertilldelning Utsläppsrätter är Avlatsbrev Utsläppshandeln kommer att leda till att EU:s industri flyttar ut EU ETS leder inte till några verkliga emissionsreduktioner Fri tilldelning leder till enorma vinster för vissa företag Priset är alldeles för lågt för att stimulera nödvändiga investeringar Skatter vore bättre

5 Viktiga förändringar i EU ETS från 2013 Tilldelningen av utsläppsrätter Långsiktigt mål Det låga priset på utsläppsrätterna Länkning med andra handelssystem

6 Tilldelning av utsläppsrätter under fas 3 EU-gemensamma tilldelningsregler ersätter de tidigare nationella tilldelningsplanerna. Minskar konkurrenssnedvridningen inom EU Auktion blir grundprincipen för tilldelningen. I praktiken gäller detta endast elproduktionen. Minskar övervinster från fossilbaserad elproduktion Minskar inte övervinster från fossilfri elproduktion Fri tilldelning baserad på EU-gemensamma riktmärken enligt bäst-i-klassen Kompenserar exportindustrin för ökade kostnader Skapar nya vinster för svensk värmeproduktion

7 Övervinster Två olika sorters övervinster: 1) Fossil elproduktion har haft fri tilldelning, men höjer ändå elpriset 2) Fossilfri elproduktion har inga kostnader för utsläppsrätter, men höjer ändå priset

8 Långsiktigt mål Kritik: Osäkerhet efter 2020 gör det svårt att ta investeringar med lång återbetalningstid men Bubblan minskar med 1,74% per år från år 2013 Denna reduktionstakt fortsätter efter 2020 och innebär -70% år 2020.

9 Priset på utsläppsrätter Kritik: Priset är alldeles för lågt för att stimulera nödvändiga investeringar Stämmer. I början var man orolig att priset var för högt, nu är det tvärtom. Utsläppshandeln ger visshet om nivån på EU:s totala utsläpp, men inte priset. En skatt hade gett bättre säkerhet om priset, men var inte politiskt genomförbart Nu finns ett överskott av utsläppsrätter. Orsak: ekonomisk nedgång, generös tilldelning i fas 2. Men bubblan minskar ju! Ja, men inte tillräckligt snabbt. Uppskattat överskott år 2020: 2 miljarder ton.

10 Utsläppshandeln innebär visshet om utsläppsvolymer, men inte pris SEK/ton pris Kostnad att minska 1 ton CO 2 tak CO 2 -Utsläpp Utsläppshandel: Myndigheten sätter utsläppsnivån och priset bestäms av marknaden. Marginalkostnaden bestämmer priset på rätterna

11 Olika åtgärder föreslås för att minska överskottet av utsläppsrätter: Kortsiktig åtgärd: back-loading av auktionering i fas 3 Strukturell åtgärd: 6 olika alternativ ute på remiss: 1. Förstärka klimatmålet till 30% 2. Annullera rätter 3. Förstärka den årliga minskningstakten 1,74%. 4. Inkludera fler sektorer 5. Minska användningen av CDM 6. Införa andra prisjusterande mekanismer

12 Länkning Efter EU följer andra efter: Kalifornien, Quebec, Australien, Japan, Korea, Kina Länkning planeras:

13 Varför länka? 13 Ekonomisk teori menar att de totala kostnaderna minskar. Systemet med höga kostnader kan köpa utsläpprätter från lågkostnadssystemet Samma pris på CO 2 minskar snedvridning av konkurrensen Signalerar politiskt samarbete som ger ökad säkerhet för investerare I frånvaron av ett internationellt klimatavtal byggs en global koldioxidmarknad nerifrån och upp Positiv spiral?

14 Tack för er uppmärksamhet!