En samhällsekonomisk granskning av Klimatberedningens handlingsplan för svensk klimatpolitik
|
|
- Ulla Abrahamsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 MILJÖEKONOMI 15 november 2012 En samhällsekonomisk granskning av Klimatberedningens handlingsplan för svensk klimatpolitik Eva Samakovlis
2 MILJÖEKONOMI 15 november 2012 Innehåll Bakgrund Effektiva och ineffektiva klimatåtgärder EMEC KI:s allmänjämviktsmodell Skatteförslagen Utgiftsförslagen Förslagen om flexibla mekanismer Avslutande kommentarer Eva Samakovlis
3 Bakgrund Klimatberedningen Klimatberedningen april februari 2008 Hans Jonsson, Claes Västerteg, Anders Wijkman, Sofia Arkelsten, Lena Hallengren, Wiwi-Anne Johansson, Maria Wetterstrand Klimatberedningens uppgift - Mål för klimatpolitiken på kort, medellång och lång sikt - En handlingsplan för att nå målet till 2020 (handlande, icke-handlande sektorn, internationellt) - Svenskt agerande i klimatförhandlingarna
4 Bakgrund Konjunkturinstitutets uppdrag Regeringsuppdrag till KI: Ta fram samhällsekonomiska konsekvenser av Klimatberedningens åtgärdsförslag Sammanlagt 50 förslag mars 2008-maj 2008 KI:s resurser 2008: 4 disputerade nationalekonomer
5 Effektiva och ineffektiva klimatåtgärder + Minskad nedsättning av CO 2 -skatten för industri utanför EU ETS och för jord- och skogsbruket. + Fortsatt satsning på projektbaserade mekanismer för ren utveckling och gemensamt genomförande. + Utvidgning av EU:s utsläppshandel, auktionering istället för gratis tilldelning, ett mer restriktivt tak. + Stöd till teknikutveckling och forskning. - Kilometerskatt på 1 kr per fkm för lastbilstransporter. - Ökning av järnvägskapaciteten med 50 procent. - Utveckling av investeringsstöden till förnybar energi.
6 EMEC Environmental Medium term EConomic model Statisk numerisk allmän jämviktsmodell Långsiktsmodell (10-15 år) Samhällsekonomiska konsekvenser av skatter och regleringar på miljöområdet, främst luftföroreningar (CO 2,NO X,SO 2 ) som härrör från energianvändning Analysmodell (ej prognosmodell) Utnyttjar SCB:s fysiska miljöräkenskaper för att avbilda samband mellan ekonomi och utsläpp
7 EMEC-körning B Endogena: BNP Konsumtion Export Import Investeringar Struktur Miljöutsläpp Priser Löner A B Exogena: Världsmarknad: Priser Volym Sysselsättning Ränta Teknik Startår Kalibreringsår Slutår
8 Skatteförslagen Skatteförslag Klimatberedningen Konjunkturinstitutet CO 2 -reduktion Mton CO 2 - reduktion Mton Marginalkostnad kr per ton BNPförlust i procent Höjd CO 2 -skatt i ickehandlande sektorn till 30 procent 0,5 0, ,00 Drivmedelsskatt BNP-indexering och skattehöjning 70 öre per liter 1,1 1, ,13 Kilometerskatt 1 kr per fkm 0,4 0, ,11 Skatteförslagen sammanlagt 2,0 1, ,28 CO 2 - reduktion Mton Åtgärd Klimatberedningen Konjunkturinstitutet Marginalkostnad kr per ton Konjunkturinstitutet BNPförlust i procent 0,5 1,1 0,4 Höjd CO 2 -skatt till 30 procent BNP-indexering och skattehöjning 70 öre per liter Kilometerskatt 1 kr per fkm Höjd CO 2 -skatt till 68 procent 690 0,02 BNP-indexering och skattehöjning 70 öre per liter ,13 Kilometerskatt 7 kr per fkm ,82
9 Skatteförslagen Klimatberedningens skatteförslag: CO 2 -reduktion & BNP-förlust BNP-förländringi % 0,0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1,0 1,1 1,2 1,3 0,00-0,02-0,04-0,06-0,08-0,10-0,12-0,14-0,16-0,18-0,20-0,22-0,24-0,26-0,28-0,30 CO 2 -skatt 30% Drivmedelsskatt 0,7 kr/liter + BNP- indexering Utsläppsminskning i milj ton CO 2 jfr utsläppsprognos Nuvarande skattesystem Km-skatt 1 kr/fkm
10 Skatteförslagen Ökad CO 2 -skatt för industri utanför EU ETS och för jord- och skogsbruk: kostnadseffektivt förslag. Införande av km-skatt: inte ett effektivt styrmedel för att reducera CO 2 -utsläppen. Skattenivå 7 kr, BNP-förlust 25 miljarder. 70-öres höjning+indexering av drivmedelsskatten: dyrare än generell höjning av CO 2 -skatten. Klimatberedningens skatteförslag minskar CO 2 - utsläppen med 1,3 Mton. BNP-förlust 9 miljarder. Höjning av CO 2 -skatten till 160 öre minskar CO 2 - utsläppen med 1,3 Mton. BNP-förlust 4 miljarder.
11 Utgiftsförslagen Investeringsbidrag Investeringsbidrag inte kostnadseffektiva Kan bara motiveras om det förekommer marknadsmisslyckanden Förnybar energi gynnas redan av koldioxidskatten Bättre att höja koldioxidskatten Gödselbaserad biogas kan vara ett undantag Åtgärdskostnad kr per ton koldioxid
12 Utgiftsförslagen Järnvägsinvesteringar Järnvägsinvesteringar ska införas om de är samhällsekonomiskt lönsamma Prioritera sträckor med högst lönsamhet, inte de som ersätter flygresor Åtgärdskostnad 5000 kr per ton koldioxid Klimatberedningens dyraste förslag för att reducera koldioxidutsläppen
13 Förslagen om flexibla mekanismer Utgiftsförslag Kostnad, kr per ton EU ETS, Priset på utsläppsrätter CDM JI
14 Förslagen om flexibla mekanismer BNP-förluster vid reduktion av CO 2 -utsläpp 2020 Reduktion av CO 2 utsläpp jfr prognos i Mton 0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 1,2 1,4 1,6 1,8 2,0 0,00 FLEX 15 euro -0,05 FLEX 39 euro BNP-förändring i procent -0,10-0,15-0,20 Nuvarande skattesystem -0,25 Klimatberedningens skatteförslag -0,30
15 Förslagen om flexibla mekanismer Flexibla mekanismer är det samhällsekonomiskt billigaste sättet att reducera CO 2 -utsläppen. Klimatberedningens skatteförslag: CO 2 -reduktion 1,3 Mton, BNP-förlust 9 miljarder. Generell höjning av CO 2 -skatten till 200 öre: CO 2 -reduktion 2 Mton, BNP-förlust 7 miljarder. Befintlig CO 2 skatt och flexibla mekanismer: CO 2 -reduktion 2 Mton, BNP-förlust 1-3 miljarder.
16 Avslutningsvis Ekonomiska analyser ökar politikens kostnadseffektivitet Kostnadseffektiv politik ger mer miljö för pengarna Ekonomiska analyser ska vara en del i beslutsunderlaget (regleringsbrev, regeringsuppdrag, kommittédirektiv ) Många viktiga utredningar, regeringsuppdrag och myndighetsanalyser saknar ekonomisk analys
17 Avslutningsvis Varför finns det fortfarande ett motstånd mot nationalekonomisk analys på miljöområdet?
Klimatpolitikens utmaningar
MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna
Läs merEn samhällsekonomisk granskning av Klimatberedningens handlingsplan för svensk klimatpolitik
En samhällsekonomisk granskning av Klimatberedningens handlingsplan för svensk klimatpolitik Thomas Broberg, Eva Samakovlis, Magnus Sjöström, Göran Östblom SPECIALSTUDIE NR 18, JUNI 2008 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET
Läs merFEM FÖRLORADE ÅR. Så skrotades klimatberedningens förslag. Miljöpartiet de gröna
FEM FÖRLORADE ÅR Så skrotades klimatberedningens förslag Miljöpartiet de gröna 2013-01-29 Miljöpartiet de gröna Sidan 2 av 5 UTSLÄPPEN MINSKAR FÖR LÅNGSAMT Sveriges utsläpp av växthusgaser måste minska
Läs merKonsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk
PM Nr 24, 2014 Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk Miljöekonomiska enheten 2014-01-31 Konjunkturinstitutet Dnr 4.2-2-3-2014 Konsekvenser för Sverige
Läs mer82/2008. Remissyttrande. SOU 2008:24, Svensk klimatpolitik, betänkande av Klimatberedningen
911 Miljödepartementet Vår referens: 82/2008 Er referens: 103 33 Stockholm M2008/1040/Mk Stockholm, 2008-06-13 Remissyttrande SOU 2008:24, Svensk klimatpolitik, betänkande av Klimatberedningen Svenskt
Läs merKlimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?
Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton)
Läs merVinner Sverige på att delta i utsläppshandel?
GÖRAN ÖSTBLOM Vinner Sverige på att delta i utsläppshandel? Europaparlamentet väntas besluta att handel med utsläppsrätter för koldioxid skall starta inom EU 2005 och denna handel väntas begränsa utsläppen
Läs merSynpunkter på EU-kommissionens konsekvensanalys
PM Nr 23, 2014 Synpunkter på EU-kommissionens konsekvensanalys Miljöekonomiska enheten 2014-01-23 Konjunkturinstitutet Dnr 4.2-2-3-2014 Synpunkter på EU-kommissionens konsekvensanalys SAMMANFATTNING EU-kommissionen
Läs merKlimatbluffen! Rödgröna klimatlöften utan täckning
Klimatbluffen! Rödgröna klimatlöften utan täckning Rapport 5 september 2010 Regeringen har höjt den svenska klimatambitionen under mandatperioden. Som Alliansens gröna röst har Centerpartiet granskat vad
Läs merFossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling
MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering
Läs merLönar det sig att gå före?
MILJÖEKONOMI 10 Mars 2011 Lönar det sig att gå före? Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 10 mars 2011 Innehåll Svensk miljö- och klimatpolitik Kostnader av att gå före Potentiella vinster av att gå före KI:s analys
Läs merSvensk klimatpolitik SOU 2008:24
Klimatberedningens betänkande Svensk klimatpolitik SOU 2008:24 Klimatberedningen (M2007:03) Klimatberedningen Mål på kort, medellång och lång sikt Handlingsplan till år 2020 Svenskt agerande i de internationella
Läs merVad händer med utsläppshandeln år 2013? Lars Zetterberg IVL Svenska Miljöinstitutet
Vad händer med utsläppshandeln år 2013? Lars Zetterberg IVL Svenska Miljöinstitutet Utsläppshandel enligt Kyoto Kyotoprotokollet möjliggör tre marknadsbaserade instrument: CDM, JI och utsläppshandel, ETS
Läs merABCD-projektets roll i klimatpolitiken
ABCD-projektets roll i klimatpolitiken Skogens roll i klimatpolitiken Innehåll: De första klimatpropositionerna avvaktande hållning till skogens som kolsänka Vision 2050 förändrade behov ger nya initiativ
Läs merOm strategin för effektivare energianvändning och transporter EET
Om strategin för effektivare energianvändning och transporter EET Eva Smith Naturvårdsverket FAH 2008 04 08 1 Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av miljömålen 080331. Nuutepåremiss Underlag till miljömålsproppen
Läs merHållbara transporter. transportköparens perspektiv. Karin Tormalm, Skogsindustrierna
Hållbara transporter transportköparens perspektiv Karin Tormalm, Skogsindustrierna Välfärd fås av handel som fås av transporter Vi behöver transporter det ger jobb och välfärd! Alla trafikslag behövs ställ
Läs merEn sammanhållen klimat- och energipolitik
En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala
Läs merLedord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet
Läs merUtsläppsrättspris på Nord Pool
Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp
Läs merRapport 2003:1. Samhällsekonomiska konsekvenser för Sverige av begränsad handel med utsläppsrätter enligt
Rapport 2003:1 Samhällsekonomiska konsekvenser för Sverige av begränsad handel med utsläppsrätter enligt EU: s direktiv Rapport 2003:1 Samhällsekonomiska konsekvenser för Sverige av begränsad handel med
Läs merEn klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige
En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige - kommentarer av Anders Wijkman vid möte på KNEG måndagen 17 oktober, 2016 16 månader av intensivt arbete: Uppdraget att utveckla en strategi för ett klimatneutralt
Läs merKommentarer på. Åtgärder för att minska transportsektorns utsläpp av växthusgaser ett regeringsuppdrag (TrV 2016:111)
MILJÖEKONOMI 9 september 2016 Kommentarer på Åtgärder för att minska transportsektorns utsläpp av växthusgaser ett regeringsuppdrag (TrV 2016:111) Björn Carlén Konjunkturinstitutet Uppdraget Redovisa vilka
Läs merLedord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet
Läs mer2030 och EU ETS. Olle Björk
2030 och EU ETS Olle Björk Atlas of pollution EU:s nuvarande klimat- och energimål 20 % lägre utsläpp till 2020 jämfört med 1990 utan ambitiös internationell överenskommelse 30 % lägre utsläpp till 2020
Läs merNaturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency ETT KLIMATPOLITISKT RAMVERK FÖR SVERIGE
Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-06-08 1 ETT KLIMATPOLITISKT RAMVERK FÖR SVERIGE Miljömålsberedningen: En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige Parlamentarisk kommitté
Läs merMål och medel i klimatpolitiken. Runar Brännlund Centre for Environmental and Resource Economics Department of Economics Umeå University
Mål och medel i klimatpolitiken Runar Brännlund Centre for Environmental and Resource Economics Department of Economics Umeå University Problemet Effekterna av utsläpp är globala medan åtgärdskostnaderna
Läs merKlimatmål, utsläppshandel och svensk ekonomi
martin hill bengt kriström Klimatmål, utsläppshandel och svensk ekonomi sns förlag Slutsatser och sammanfattning Det primära syftet med denna rapport är att belysa hur svensk ekonomi påverkas av att Sverige
Läs merNationella energipolitiska styrmedel nuläge och framtid. BioFuel Region Fossilfritt Norrland, 7 maj 2015 Tomas Ekbom, programansvarig för BioDriv
Nationella energipolitiska styrmedel nuläge och framtid BioFuel Region Fossilfritt Norrland, 7 maj 2015 Tomas Ekbom, programansvarig för BioDriv Ett nätverk under Svebio för organisationer och företag
Läs merInformation om klimatklivet Naturvårdsverket
Information om klimatklivet Naturvårdsverket Carl Mikael Strauss Chef för Klimatklivet, Naturvårdsverket Ökad takt behövs för att nå målen 80 60 40 20 Utsläpp Sverige om knappt 53 miljoner ton 2016 26
Läs merEffek%v klimatpoli%k. Runar Brännlund Centre for Environmental and Resource Economics Umeå Universitet
Effek%v klimatpoli%k Runar Brännlund Centre for Environmental and Resource Economics Umeå Universitet En effektiv klimatpolitik ü Renodla Avskaffa subventioner/skatteundantag till miljöbilar och etanol
Läs merAnnika Balgård, annika.balgard@tem.lu.se 2007-10-25. Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren?
Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren? 28 februari 2008 Annika Balgård Stiftelsen TEM vid Lunds Universitet annika.balgard@tem.lu.se Teknik Ekonomi Miljö Stiftelsen TEM vid
Läs merLedord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2012 kap 1-4 Energiläget 2011 kap 1-2 Elcertifikatsystemet 2012 Naturvårdverket Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet
Läs merStoppa utsläppen inte utvecklingen
Stoppa utsläppen inte utvecklingen Stoppa utsläppen inte utvecklingen Sommaren 2018 kan bli en vändpunkt i den svenska klimatdebatten. Sverige har fått uppleva vad extremväder kan orsaka för skada för
Läs merSVENSK KLIMATSTATISTIK 2017
SVENSK KLIMATSTATISTIK 2017 OCH EN FÖRSTA UPPFÖLJNING AV KLIMATMÅLET 2030 FRUKOSTSEMINARIUM 30 NOVEMBER 2017 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-11-30 1 Sveriges territoriella
Läs merDelbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om ett klimatpolitiskt ramverk inklusive långsiktigt klimatmål M2016/00703/Kl
Yttrande Dnr 2016-46 19 april 2016 Miljö- och energidepartementet 111 52 Stockholm Delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om ett klimatpolitiskt ramverk inklusive långsiktigt klimatmål M2016/00703/Kl
Läs merEtt hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå
Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och
Läs merRemissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050
Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar från Hagainitiativet, Stockholm den 1 februari 2013 Sammanfattning: Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 tar sig an en viktig
Läs merEffektiv klimatpolitik Kan stöd till förnybar energi och energieffektivisering motiveras? Runar Brännlund CERE Handelshögskolan, Umeå Universitet
Effektiv klimatpolitik Kan stöd till förnybar energi och energieffektivisering motiveras? Runar Brännlund CERE Handelshögskolan, Umeå Universitet En effektiv klimatpolitik Klimatproblemet är globalt och
Läs merEn systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22
En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro
Läs merEU:s HANDLINGSPLAN 2020
EU:s HANDLINGSPLAN 2020 Minskat koldioxidutsläpp med 20% till 2020 (i Sverige 40%) Energieffektivisering med 20% till 2020 Ökat andel förnybart med 20% till 2020 (i Sverige 50%) Användning av minst 10%
Läs merYttrande över EUs klimat- och energiramverk
REMISSVAR Jernkontorets diarienr: 10/14 Stockholm 24 februari 2014 m.registrator@regeringskansliet.se fredrik.hannerz@regeringskansliet.se truls.borgstrom@regeringskansliet.se Yttrande över EUs klimat-
Läs merEU ETS och kommande förändringar. Bodecker Partners
EU ETS och kommande förändringar EU:s energi- och klimatramverk 2030 är grunden för EU:s gemensamma fullgörande Att uppfylla Parisavtalets åtagande, begränsa uppvärmning till 2 grader och sikta mot 1,5
Läs merKlimatrelaterade skatter
riksrevisionen granskar: hållbar utveckling klimat Klimatrelaterade skatter Vem betalar? rir 2012:1 Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av
Läs merSamhällsekonomiska konsekvenser av olika bördefördelning av ett europeiskt klimatmål
PM Nr 26 2014 Samhällsekonomiska konsekvenser av olika bördefördelning av ett europeiskt klimatmål Innehåll 1 Sammanfattning... 1 2 Analysmetod... 2 3 Referensscenario... 4 4 Scenarier baserade på alternativa
Läs merKlimat. bokslut. Jämförelsetal. Halmstads Energi & Miljö
Klimat bokslut 2017 Halmstads Energi & Miljö Jämförelsetal 2018-04-27 ,3 För varje kg CO2e som HEMs verksamhet gav upphov till under 2017 så bidrog HEM samtidigt till att utsläpp av 2,3 kg CO2e kunde undvikas
Läs merVägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?
Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska
Läs merA2004:008. BNP-effekter av svensk klimatpolitik en kommentar
A2004:008 BNP-effekter av svensk klimatpolitik en kommentar Björn Carlén BNP-effekter av svensk klimatpolitik en kommentar Björn Carlén Nationalekonomiska institutionen, Stockholms Universitet ITPS, Institutet
Läs merHållbara villkor för konkurrenskraft på en tuff världsmarknad Maria Sunér Fleming, Enhetschef Energi, Infrastruktur och Miljö
Hållbara villkor för konkurrenskraft på en tuff världsmarknad Maria Sunér Fleming, Enhetschef Energi, Infrastruktur och Miljö En hårdnande global konkurrens ett utmanat Sverige Ett företags konkurrenskraft
Läs merRemissvar på EU-kommissionens förslag om bindande årliga minskningar av medlemsstaternas växthusgasutsläpp COM (2016) 482
2016-09-23 Miljö- och energidepartementet Remiss M2016/01052/Kl 103 33 Stockholm Anna Holmberg anna.holmberg@skogsindustrierna.org 08-762 72 44 072-722 72 44 Remissvar på EU-kommissionens förslag om bindande
Läs merRedovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner
1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2014-04-02 Ärendenr: NV-00641-14 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1. Uppdraget Naturvårdsverket
Läs merLOs yttrande över Energimyndighetens och Naturvårdsverkets rapport Den svenska klimatstrategins utveckling
HANDLÄGGARE/ENHET DATUM DIARIENUMMER Sven Nyberg Näringspolitiska enheten/ca 2007-09-24 20070480 ERT DATUM ER REFERENS 2007-07-04 M2007/3125/Mk Miljödepartementet 103 33 Stockholm LOs yttrande över Energimyndighetens
Läs merUtsikter för EUs system med handel med utsläppsrätter (ETS)
Utsikter för EUs system med handel med utsläppsrätter (ETS) Miljöbalksdagarna 2013 Hans Bergman Climate Action Röd tråd - EU ETS är en viktig del av EUs klimatpolitik. - Omtyckt och mindre omtyckt; kommer
Läs merEU:s och Sveriges klimatpolitik. Befintliga och kommande regelverk när det gäller skatter och avgifter för användning av diesel
EU:s och Sveriges klimatpolitik Befintliga och kommande regelverk när det gäller skatter och avgifter för användning av diesel 1 Vilka möjligheter finns till fossilfri gruvproduktion? Vilka lösningar är
Läs merKonsekvensanalyser av EU:s klimatoch energiramverk till 2030
Konsekvensanalyser av EU:s klimatoch energiramverk till 2030 Energimyndighetens, Konjunkturinstitutets och Naturvårdsverkets redovisning av uppdrag från regeringen Energimyndighetens dnr. 2014-0009 Konjunkturinstitutets
Läs merStockholm Er referens:m2004/2193/mk. Remissyttrande. Remittering av rapporter med anknytning till kontrollstation för klimatpolitiken
2004-10-15 Miljödepartementet Vår referens: 216/2004 103 33 Stockholm Er referens:m2004/2193/mk Remissyttrande Remittering av rapporter med anknytning till kontrollstation för klimatpolitiken Svenskt Näringsliv
Läs merMiljö ekonomi. Specialstudie nr 34. September 2013. Från vision till verklighet En samhällsekonomisk analys av Färdplan 2050
Miljö ekonomi Specialstudie nr 34. September 2013 Från vision till verklighet En samhällsekonomisk analys av Färdplan 2050 Från vision till verklighet En samhällsekonomisk analys av Färdplan 2050 SPECIALSTUDIER
Läs merUtvärdering av styrmedel i klimatpolitiken
Utvärdering av styrmedel i klimatpolitiken Delrapport 2 i Energimyndighetens och Naturvårdsverkets underlag till Kontrollstation 2004 Förord Naturvårdsverket och Energimyndigheten har fått regeringens
Läs merNationella Åtgärdsstrategier. Stefan Åström, 2013-03-14
Upplägg Vad menar vi när vi pratar om nationella åtgärdsstrategier? Hur ser prognoserna för Sverige ut? Går det att minska utsläppen ytterligare? Hur skiljer sig olika huvudprognoser? Vilka synergier och
Läs merGrön skatteväxling. Policysammanfattning. Teoretisk bakgrund. FORES 2012 Rutqvist, Sköld, Engström Stenson
FORES 212 Rutqvist, Sköld, Engström Stenson Grön skatteväxling Policysammanfattning Teoretisk bakgrund Målet med en grön skatteväxling är inte att öka det totala skattetrycket utan att förändra strukturen
Läs merRemissvar Ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:25) och Vägen till ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:110)
Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande 26 januari 2009 Dnr. 6-24-08 Remissvar Ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:25) och Vägen till ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:110) Sammanfattning
Läs merRiksrevisionens rapport om klimatrelaterade skatter
Skatteutskottets betänkande 2012/13:SkU6 Riksrevisionens rapport om klimatrelaterade skatter Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens skrivelse 2011/12:150 Riksrevisionens rapport om
Läs merRemissvar över Klimatberedningens slutbetänkande Svensk Klimatpolitik (SOU 2008:24)
2008-06-12 Miljödepartementet Dnr: 103 03 Stockholm M2008/1040/Mk Svensk Fjärrvärme AB 101 53 Stockholm Besöksadress: Olof Palmes gata 31 Telefon vx: 08-677 25 50 Fax: 08-677 25 55 Org nr: 556280-1430
Läs merVad är Norrland värt? Runar Brännlund Centre for Environmental and Resource Economics Department of Economics Umeå University
Vad är Norrland värt? Runar Brännlund Centre for Environmental and Resource Economics Department of Economics Umeå University Vad jag ska prata om Hur kan vi uppskatta Norrlands värde? Vad ska vi använda
Läs merMiljö, ekonomi och politik 2013
Miljö, ekonomi och politik 2013 KONJUNKTURINSTITUTET, KUNGSGATAN 12 14, BOX 3116, 103 62 STOCKHOLM TEL: 08-453 59 00, FAX: 08-453 59 80 KI@KONJ.SE, WWW.KONJ.SE ISSN 2001-3108, ISBN 978-91-86315-46-7 Konjunkturinstitutet
Läs merStrategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar
Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det
Läs merMiljökvalitetsnormer och kostnadseffektivitet
Miljökvalitetsnormer och kostnadseffektivitet Runar Brännlund, Kristina Ek, Lars Persson och Patrik Söderholm Umeå universitet och Luleå tekniska universitet Syfte och disposition Syftet med presentationen
Läs merVar går gränsen? REMISSVAR
REMISSVAR Var går gränsen? Svenska FN-förbundet föreslår utsläppsmål av växthusgaser i Sverige för år 2020 och 2050 som del av en ambitiös klimatpolitik i enlighet med Sveriges politik för global utveckling
Läs merNyheter i ASEK 6. Nya rekommendationer och vad dessa förändringar kan innebära för kalkylerna.
Nyheter i ASEK 6 Nya rekommendationer och vad dessa förändringar kan innebära för kalkylerna. Basår för priser Basår för priser ändras från 2010 till 2014. Det vill säga alla kalkylvärden i ASEK 6 ska
Läs merInteraktion mellan de klimat- och energipolitiska målen
Interaktion mellan de klimat- och energipolitiska målen Mål för energieffektivisering och ökad förnybarhet ökar kostnaden att uppnå mål för minskade utsläpp av växthusgaser till 2020. För att vara motiverade
Läs merSammanfattning. 1 Uppdraget, avgränsningar och underlag. Bilaga 2
Bilaga 2 Sammanfattning 1 Uppdraget, avgränsningar och underlag Beredningens uppdrag var att genomföra en övergripande översyn av den svenska klimatpolitiken som underlag för kontrollstation 2008. Beredningen
Läs merLånga resor. Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik?
Långa resor Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik? Långa resor Utrikesresorna 3 ggr så många som på 80-talet Åkerman, 2008 Jämförelse av utsläpp mellan olika tranportslag
Läs merStockholm 15 november 2018
Er ref/dnr: Fi2018/04173/S2 Vårt dnr: 2018/0104 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 15 november 2018 Yttrande avseende delar av betänkandet Brännheta skatter! Bör avfallsförbränning och utsläpp
Läs merSkogsindustrierna har beretts möjlighet att lämna synpunkter på FlexMex2- utredningens betänkande Handla för bättre klimat, SOU 2003:60.
Näringsdepartementet Enheten för energi, skog och basindustri 103 33 STOCKHOLM Skogsindustrierna har beretts möjlighet att lämna synpunkter på FlexMex2- utredningens betänkande Handla för bättre klimat,
Läs merYttrande över M2015/03246/Kl: Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030.
Dnr M2015/03246/Kl Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR Yttrande över M2015/03246/Kl: Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030. Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien,
Läs merBasindustrin finns i hela landet
Basindustrin finns i hela landet Viktig på orter med svag arbetsmarknad Efterfrågan på produkterna ökar varje år 375 000 direkt och indirekt sysselsatta 27 procent av varuexporten 1/3 del av industrins
Läs merVässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter
Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens
Läs merEU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel
EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm
Läs merStyrmedel som kommer att behövas för en omställning av transportsektorn. Bo Rydén & Ebba Löfblad, Profu
Styrmedel som kommer att behövas för en omställning av transportsektorn Bo Rydén & Ebba Löfblad, Profu Tolv slutsatser från projektet 1. Möjligt att minska fossila drivmedel med 80 % 2. Klarlägg begreppet
Läs merRegeringsuppdrag Färdplan klimat 2050
Regeringsuppdrag Färdplan klimat 2050 Uppdrag att ge underlag till en svensk färdplan för ett Sverige utan klimatsläpp 2050 2011-11-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Uppdraget
Läs merRemissyttrande. Promemoria Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för Skatte- och tullavdelningen 59/2015
Finansdepartementet Vår referens: Skatte- och tullavdelningen 59/2015 Er referens: 103 33 Stockholm Fi2015/1733 Stockholm, 2015-05-04 Remissyttrande Promemoria Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen
Läs merInfrastrukturpolitik för den här mandatperioden och för framtiden. Jan-Eric Nilsson
Infrastrukturpolitik för den här mandatperioden och för framtiden Jan-Eric Nilsson Transportsektorns problem och lösningar i den dagliga debatten Problem Trängsel på spåren Trängsel på vägar, i synnerhet
Läs merSamhällsekonomiska kalkyler för Energimyndighetens långsiktsprognos 2008
Samhällsekonomiska kalkyler för Energimyndighetens långsiktsprognos 2008 Magnus Sjöström och Göran Östblom Externa PM, september 2008 PUBLISHED BY THE NATIONAL INSTITUTE OF ECONOMIC RESEARCH (NIER) Förord
Läs merRemissyttrande. Betänkandet En svensk flygskatt (SOU 2016:83)
Finansdepartementet Vår referens: Skatte- och tullavdelningen 256/2016 Er referens: 103 33 Stockholm Fi2016/04305/S2 Stockholm, 2017-02-24 Remissyttrande Betänkandet En svensk flygskatt (SOU 2016:83) Utredningen
Läs merMiljö. ekonomi. och politik
Miljö ekonomi och politik 2012 Miljö, ekonomi och politik 2012 KONJUNKTURINSTITUTET, KUNGSGATAN 12 14, BOX 3116, SE-103 62 STOCKHOLM TEL: 08-453 59 00, FAX: 08-453 59 80 KI@KONJ.SE, WWW.KONJ.SE ISSN 2001-3108,
Läs merFossilfri Lastbilsflotta Hur går det? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor
Fossilfri Lastbilsflotta Hur går det? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Energianvändning (TWh) Minskande utsläpp från lastbilstrafiken Positivt Utsläppen
Läs merKommittédirektiv. Utredning om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget. Dir. 2018:10
Kommittédirektiv Utredning om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget Dir. 2018:10 Beslut vid regeringssammanträde den 22 februari 2018 Sammanfattning En särskild utredare ska analysera
Läs merEG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)
1 (5) Näringsdepartementet Enheten för energi, skog och basindustri 103 33 Stockholm EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)
Läs merEU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel
EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm
Läs mer11 Grundscenarier för år 2010
SOU 2000:23 293 11 Grundscenarier för år 2010 Kommitténs bedömningar: Grundscenarierna är inga prognoser eller förutsägelser om den framtida utvecklingen, utan ska ses som möjliga utvecklingsbanor baserad
Läs merKonsekvenser av utsläppshandel samt av samarbetsmekanismer för att nå förnybarhetsmål
PM Nr 29 2014 Konsekvenser av utsläppshandel samt av samarbetsmekanismer för att nå förnybarhetsmål Sammanfattning EU-kommissionen har presenterat ett förslag till klimat- och energipolitiskt ramverk
Läs merKlimatpolitikens utmaningar under mandatperioden
Klimatpolitikens utmaningar under mandatperioden Eva Samakovlis eva.samakovlis@konj.se +46 8 453 59 17 SPECIALSTUDIER NR 25, MARS 2011 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET 2 KONJUNKTURINSTITUTET gör analyser
Läs merSamtal på FAH 19 april 2013
Klimatfärdplan 2050 kommunernas roll och möjligheter Samtal på FAH 19 april 2013 NV Färdplan 2050 Målscenario 1 minskade utsläpp - teknik, samhällsplanering, beteendeförändringar, CCS NV Färdplan 2050
Läs merHandel med utsläppsrätter. för lägre utsläpp av koldioxid.
Handel med utsläppsrätter för lägre utsläpp av koldioxid. Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som förhindrar att jordens klimat påverkas på ett farligt sätt. klimatkonventionen
Läs merDen svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder
Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att
Läs merEn liten bok om bilskatter
En liten bok om bilskatter Bilen behövs i Sverige Nio av tio resor sker på vägar Åtta av tio resor görs med bil 60 % av allt gods transporteras med lastbil Fordonsindustrin sysselsätter 140 000 personer
Läs merMiljömålsberedningens förslag
s förslag - kommentarer av Anders Wijkman vid möte i ABF-huset, lördagen 3 september, 2016 s uppdrag -Föreslå klimatpolitiskt ramverk som reglerar mål och uppföljning; -Konkretisering av nettonoll-visionen
Läs merKOSTNADSEFFEKTIV STYRMEDELSANVÄNDNING - en analys av olika vägar för att minska transporternas klimatpåverkan. Rapport 2015-10-30
KOSTNADSEFFEKTIV STYRMEDELSANVÄNDNING - en analys av olika vägar för att minska transporternas klimatpåverkan Rapport 2015-10-30 KUND Trafikverket KONSULT WSP Analys & strategi 121 88 Stockholm-Globen
Läs merEtt nytt ledarskap för miljön
Ett nytt ledarskap för miljön Centerpartiets granskning av Miljöpartiet i regeringen Miljöpartiets tid i regeringen har kännetecknats av turbulens, svikna löften och ett otydligt ledarskap. Man tog inte
Läs merVår referens: 314/2008 Näringsdepartementet Er referens: Stockholm N2008/2573/E. Remissyttrande
Vår referens: 314/2008 Näringsdepartementet Er referens: 103 33 Stockholm N2008/2573/E Stockholm, 2009-01-30 Remissyttrande Ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:25), Vägen till ett energieffektivare
Läs mer