Remissvar över Klimatberedningens slutbetänkande Svensk Klimatpolitik (SOU 2008:24)

Transkript

1 Miljödepartementet Dnr: Stockholm M2008/1040/Mk Svensk Fjärrvärme AB Stockholm Besöksadress: Olof Palmes gata 31 Telefon vx: Fax: Org nr: Remissvar över Klimatberedningens slutbetänkande Svensk Klimatpolitik (SOU 2008:24) Inledning Svensk Fjärrvärme har beretts tillfälle att lämna synpunkter på rubricerade betänkande. Föreningen instämmer i beredningens uppfattning att det krävs omfattande begränsningar av utsläppen av växthusgaser för att minska risken för farlig klimatpåverkan. Klimatförändringarna måste ses i det bredare sammanhanget av den annalkande krisen för många ekosystem världen över. Åtgärder inom klimatområdet måste vara en del av omställningen till ett samhälle som orsakar mindre koldioxidutsläpp och som samtidigt värnar ekosystem och biologisk mångfald. Fjärrvärmen har haft en nyckelroll i arbetet med att minska koldioxidutsläppen i Sverige, konstaterar Naturvårdverket i Klimatstation Denna nyckelroll för fjärrvärmen är unik i ett europeiskt och internationellt perspektiv. Inte i något annat land har fjärrvärmen haft en så stor betydelse för energiomställningen. Fjärrvärmens mest väsentliga bidrag till ett mer koldioxidsnålt och energieffektivt samhälle är förmågan att ta till vara på energiresurser i samhället som annars går förlorade, t ex frikyla, överskottsvärme och besvärliga biobränslen. Genom att ta till vara på förluster i andra delar av energisystemen bidrar fjärrvärmen till att hela samhället blir mer energieffektivt. Fjärrvärmen har en fortsatt stor potential att bidra till lägre utsläpp av klimatgaser i Sverige. Viktigast är utbyggnaden av kraftvärme. Idag planerar energiföretagen investeringar som kommer att öka produktionen av el från kraftvärme med 7 TWh fram till 2015, främst från biobränslen och avfall. Det är viktigt inte bara för Sverige utan för hela Europa att den svenska energimodellen utnyttjas och utvecklas. Om fjärrvärmenät byggs ut i större skala i Europa kan kolkondens och gaskondens ersättas av högeffektiv kraftvärme. De stora

2 förlusterna i dagens europeiska energisystem kan minskas väsentligt. Det är viktigt att Sverige visar på denna möjlighet i förhandlingar såväl inom EU som internationellt. Målen för den svenska klimatpolitiken Beredningen förordar att Sverige och EU redan i ett tidigt skede ska agera utifrån den långsiktiga inriktningen som anger den verkliga utmaningen, dvs. att de globala utsläppen till år 2050 måste mer än halveras och till år 2100 bör vara nära noll. Svensk Fjärrvärme instämmer med beredningen om detta och om att utsläppsmålen både på kort och lång sikt skall härledas från de övergripande målen gällande temperaturhöjning och halt koldioxid i atmosfären. Beredningen framhåller att Sverige även i fortsättningen skall vara ett föregångsland. Svensk Fjärrvärme ser detta som synnerligen angeläget och vill understryka att fortsatta framgångar kan nås främst genom en tydligare systemsyn och ett mer långsiktigt agerande. Systemperspektiv och långsiktighet krävs i den framtida klimatpolitiken För att hitta en väl avvägd balans mellan kostnadseffektivitet, resursutnyttjande och klimatnytta vid utformningen av den framtida klimatpolitiken är det viktigt att betrakta energiförsörjningen som en helhet, med Sverige som en del i det europeiska energisystemet. Svensk Fjärrvärme gör bedömningen att el från förnybara energikällor kommer att vara en bristvara inom EU under perioden fram till 2020, trots ambitiösa planer på utbyggd produktionskapacitet. Det är därmed viktigt att hushålla med denna begränsade resurs och använda el där den gör bäst nytta, t.ex. inom transportsektorn där möjligheten att använda andra energibärare är begränsad. Flera osäkerhetsfaktorer måste beaktas när det gäller elförsörjningen, så som en förväntad ökad efterfrågan på biobränslen och fortsatt oklarhet om kärnkraftens framtid. Lagen (1997:1320) om kärnkraftens avveckling gäller fortfarande. Tillgången på spillvärme från elproduktion i kraftvärmeverk, från bioenergikombinat för drivmedelstillverkning och från avfallsförbränning kommer troligtvis att öka. Samtidigt kommer värmebehovet att minska som en följd av energieffektivisering och ett varmare klimat. Spillvärme kan i stort sett bara användas för uppvärmning medan el också kan användas till annat. Detta illustrerar vikten av att använda rätt energibärare för rätt ändamål. Svensk Fjärrvärme ser en risk att strävan att nå kortsiktiga mål i klimatpolitiken förhindrar långsiktiga investeringar i hållbara systemlösningar. Ett exempel på hur ett kortsiktigt tänkande kan ta överhanden är förslaget att energin från värmepumpar ska betraktas som förnybar, även när driftelen kommer från kolkondens. Genom denna kortsiktiga lösning blir det lättare att klara EU:s mål om 20 procent förnybar energi 2020, men det kan mycket väl bli svårare att fullfölja energiomställningen i ett senare skede när nästa steg ska tas. Optimera systemet inte det enskilda objektet Beredningen framhåller behovet av en övergripande målstruktur utifrån samhällsekonomiska aspekter för optimalt utformade styrmedel och åtgärder. Beredningen vill ha styrmedel som är breda, likformiga, teknikneutrala och helst internationellt samordnade. Svensk Fjärrvärme instämmer i detta och vill samtidigt 2 (6)

3 understryka vikten av att styrmedel utgår från hela energisystemet, inte enskilda objekt. Dagens byggregler är ett exempel på ett styrmedel som utgår från det enskilda objektet istället för energisystemet som helhet. Byggreglerna ställer krav på hushållning med köpt energi utan att ta hänsyn till att olika energislag kräver olika mycket primärenergi. Därmed bidrar byggreglerna till suboptimering i det större energisystemet. Inom projektet EnergiSamverkan, ett samarbete mellan fjärrvärmebranschen och byggindustrin, har det påvisats att ett fjärrvärmehus där elanvändningen minimerats kan ha lägre eller samma växthusgaspåverkan som ett passivhus. Förklaringen är att produktion och distribution av el kännetecknas av stora energiförluster medan fjärrvärme effektivt kan ta till vara på energiförluster i det större energisystemet. Det är synnerligen angeläget att styrmedlen i framtiden utformas så att suboptimering undviks. Om så inte sker finns en uppenbar risk att den utbyggnad av biobaserad kraftvärme, som Klimatberedningen räknar med, inte blir av. Om fastigheter som idag värms med fjärrvärme styrs över mot el försämras förutsättningarna för kraftvärmeproduktion. Då minskar elproduktionen från kraftvärmeverk i Sverige, samtidigt som efterfrågan på el ökar. Elexport kan bidra till minskade utsläpp En fråga som Klimatberedningen berör är att ett land som Sverige med en i stort sett CO 2 -fri elproduktion i realiteten saknar incitament att effektivisera elanvändningen för att, via elexport till kontinenten, reducera användningen av kolkraft där. Vid sådan export får Sverige nämligen ingen som helst bonus i klimatredovisningen för den reduktion av CO2 som skett. Reduktionen tillgodoräknas enbart det land som tar emot den svenska elen och därmed kan stänga ned motsvarande mängd kolkraft. Bristen på incitament för effektivare elanvändning leder bl.a. till att politiken i Sverige främst är inriktad på att spara olja, samtidigt som en effektivisering av elanvändningen, via frigörande av el för export, har potentialen att åstadkomma långt större reduktioner av CO2-utsläppen. Sverige skulle med relativt enkla medel en kombination av eleffektivisering och utbyggd kraftvärme kunna exportera motsvarande TWh el till länder inom Unionen som använder mycket kolkraft. Minskningen av CO 2 skulle ligga i storleksordningen miljoner ton CO 2 (om varje kwh el beräknas motsvara drygt ett kilo CO 2, enligt Anders Wijkmans särskilda yttrande). En sådan minskning av mängden CO 2 motsvarar mer än halva de svenska utsläppen på hemmaplan. En förutsättning för att sådana utsläppsminskningar ska kunna uppnås är dock att det skapas större överföringskapacitet mellan Sverige och kontinenten. Klimatberedningen anser att eleffektivisering eller ökad elproduktion från förnybara källor i Sverige ersätter kolkondens. Detta ligger helt i linje med Svensk Fjärrvärmes uppfattning. Beredningen föreslår att Energimyndigheten ges i uppdrag att årligen redovisa effekten av svensk elhandel på koldioxidutsläppen i Sverige och i andra länder. Svensk Fjärrvärme välkomnar ett sådant uppdrag. 3 (6)

4 Åtgärder krävs som långsiktig främjar ett hållbart energisystem och ett hållbart samhällsbyggande Svensk Fjärrvärme anser at Klimatberedningen sammantaget presenterar ett väl avvägt paket av åtgärder. Föreningen vill särskilt framhålla följande: Forskning, teknikutveckling och miljöteknikexport Svensk Fjärrvärme stöder Klimatberedningens förslag om en kraftfull satsning på klimatrelaterad forskning, liksom ökat fokus på teknikutveckling, kommersialisering och riskkapitalförsörjning. Det kan konstateras att Sverige redan idag röner internationell uppmärksamhet för forskning om värme och kyla. Dessa aspekter av energiförsörjningen har hittills varit förbisedda i forskning och utveckling. Här finns en stor potential att utveckla. Det är enligt föreningens uppfattning särskilt angeläget att utveckla en riktad satsning på ett mer effektivt nyttjande av biobränslen, till exempel i form av bio-kombinat för samtidig produktion av el, värme och drivmedel. I linje med detta har Svensk Fjärrvärme redan tagit initiativ till studier kring biokombinat med syfte att integrera dessa i det totala energisystemet. En satsning på biobränslen kan bli för Sverige vad vindkraften idag är för Danmark. Klimatberedningen konstaterar att systemansatser särskilt bör uppmärksammas i teknikutvecklingen. En systemansats är central för att främja samarbete mellan kommuner och för att främja utvecklingen av energisnåla lösningar där många olika lösningar samverkar. Svensk Fjärrvärme instämmer i denna bedömning och vill särskilt påminna om vikten av att utveckla effektiva energilösningar inom ramen för en hållbar stadsutveckling. Svensk Fjärrvärme föreslår att Sverige skapar ett utvecklingscentrum för hållbar stadsutveckling, med målet att främja teknikutveckling ur systemperspektiv. Inom ramen för ett sådant centrum kan Sverige driva på utvecklingen och föra ut svensk teknik- och systemkunnande. Centret bör knytas till pågående satsningar inom området, till exempel forskningsstiftelsen Mistras planerade forskningsprogram kring hållbara städer. Centret kan också vara ett stöd till arbete med regional energiplanering, något som behövs i allt större utsträckning. Ökade insatser krävs för att sprida kunskap om fjärrvärme i Europa och globalt. Här finns betydande möjligheter för export av varor och tjänster. Satsningen SymbioCity är ett bra initiativ för att öka kunskapen om fjärrvärme i Europa och globalt. Dock är det viktigt att stärka SymbioCitys organisation på hemmaplan genom partnerskap med kommuner, universitet, branschorganisationer och företag. Kvalificerade studiebesök, affärskontakter och marknadsföring på hemmaplan krävs för att maximera utbytet av redan inledda satsningar på miljöteknikexport. Svensk Fjärrvärme föreslår att regeringen anslår resurser till stöd för en sådan organisation, ett SymbioCity Partnership. Samfinansiering bör ske med näringsliv, kommuner, etc. Regeringens investeringssatsning på Hållbara städer bör kunna utgöra ett viktigt stöd i arbetet. Offentlig upphandling och riktad teknikupphandling är viktiga redskap för att svenska kommuner och företag ska kunna ligga i framkant. 4 (6)

5 Energieffektivisering Energieffektiviseringsutredningen pekar på en stor potential för energieffektivisering i såväl fastighetssektorn som industrin. Svensk Fjärrvärme anser, liksom Klimatberedningen, att Energieffektiviseringsutredningens förslag utgör en god utgångspunkt för det fortsatta arbetet för effektivare energianvändning. Investeringsbidrag Svensk Fjärrvärme stödjer Klimatberedningens förslag om investeringsstöd för prioriterade åtgärdsområden (som utbyggnad av distributionsnät för spillvärme, lagring av värme och kyla, utbyggnad av distributionsnät för fjärrvärme/ närvärme och fjärrkyla, teknik för produktion och uppgradering av biogas, samt konverteringsåtgärder från fossila bränslen till förnybara bränslen i industrin utanför EU:s system för utsläppsrätter). Av särskilt intresse för fjärrvärmebranschen är möjligheten att binda samman lokala nät till större, regionala fjärrvärmesystem. Sådana större system är viktiga eftersom de skapar förutsättningar för mindre fossilspets och mer kraftvärme och spillvärme. Förutsättningarna för biokombinat blir också bättre. Mindre orter kan integreras i fjärrvärmens systemlösningar. Svensk Fjärrvärme tillstyrker också investeringsstöd för andra typer av åtgärder, som insatser för effektivare energianvändning i industrin, åtgärder som bidrar till effektivare godstransporter samt stöd för marknadsintroduktion av ny teknik för konvertering från direktverkande el till fjärrvärme. Övrigt Breddning av koldioxidskatten. Klimatberedningen föreslår att nedsättningen av koldioxidskatten för industri utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter minskas så att skattenivån höjs till 30 öre/kg koldioxid. Beredningen konstaterar att styrningen på sikt kan behöva skärpas för att ge incitament till ytterligare åtgärder. Svensk Fjärrvärme instämmer i beredningens bedömning. Industrins skattenivå bör på sikt närma sig den nivå som gäller för hushållen. Svensk Fjärrvärme ser detta som ett led i att skapa lika förutsättningar för fjärrvärmeföretagen som för industrin som båda är en del av värmemarknaden samtidigt som nya incitament för att fasa ut de fossila bränslena skapas. Svensk Fjärrvärme tillstyrker förslag om frivilliga energieffektiviseringsprogram även för icke-energiintensiv industri. Elcertifikaten utgör en god stimulans för ökad produktion av kraftvärme. Dagens mål (17TWh) behöver dock höjas. De anläggningar som är på väg att fasas ut ur systemet måste i god tid få information om vilka regelverk som kommer att gälla vid övergången till en ny period. Det krävs en mer effektiv handläggning av tillståndsprocesser för att främja investeringar i nya anläggningar för produktion av förnybar el och värme. 5 (6)

6 Det är angeläget att säkra en god tillförsel av biobränslen. Flera undersökningar visar att uttaget av biobränslen ur skogen kan öka väsentligt. Jordbruket kan också ge ett större bidrag till energiförsörjningen om odlingen av energigrödor ökar och jordbrukets restprodukter tas bättre till vara. Möjligheterna att på detta sätt öka tillförseln av biobränsle beror i hög grad på marknadens utveckling. Den ökande efterfrågan på bioenergi aktualiserar vikten av politiska initiativ för att trygga försörjningen. För att effektivisera uttaget av biomassa från skogen krävs forskning och utveckling kring t ex mer ändamålsenliga maskiner för uttag och gallring, ligninförbränning mm. Insatser från statens sida kan också krävas för att skapa en kommersiellt fungerande marknad för energigrödor som salix, i linje med förslag som presenterades i utredningen Bioenergi från Jordbruket - en växande resurs (SOU 2007:36). Även utveckling av godstransporter och logistik har betydelse för möjligheterna att utnyttja tillgängliga resurser av bioenergi på ett effektivt sätt. Avslutning För att klimatmålen ska nås krävs samverkan mellan samhällets alla aktörer. Fjärrvärmebranschen är en ledande miljöbransch och har höga ambitioner att fortsatt medverka i omställningen av det svenska energisystemet. Med vänlig hälsning, Lena Sommestad, VD Svensk Fjärrvärme AB 6 (6)