Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?"

Margareta Nilsson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Energiintelligenta kommuner Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?

2 Klimatintelligenta kommuner Alla måste vara med och bygg det hållbara samhället! Byggnader är en viktigt del i att bygga det hållbara samhället. Klimatpåverkan från uppförandet av byggnaden kan ibland vida överstiga byggnadens klimatpåverkan i form av energianvändning under hela byggnadens livslängd. Det gäller att sätta fokus på rätt område och fokusera var det är bäst att samhällsekonomiskt genomföra åtgärder. Bengt Östling, vvd chef Kraft, värme & kyla

3 Vad görs i Falun? Falu Energi & Vatten är ett kommunägt företag med fokus på en klimatsmart vardag och framtidens infrastruktur i Falu kommun. För oss är det viktigt att bekvämligheter som el, värme & kyla, stadsnät, återvinning och vatten fungerar på bästa sätt. Vår största drivkraft är att skapa en framtidssäker infrastruktur. Vi vill bidra till att våra barn och barnbarn ska växa upp i ett samhälle utan utsläpp och som hämtar sin energi från lokala, återanvändbara resurser.

4 Falun och Borlänge i vått och torrt

5 Falun får världens grönaste datacenter

6 Falun blir en snabbladdande stad

7 Falu Energi & vattens 100 % Förnyelsebara energiproduktion BIOGAS MOTOR VATTENKRAFT VINDKRAFT ELBILS LADDARE SOLKRAFT KRAFTVÄRMEVERK VÄRME KYLA FALUN ELKRAFT TRÄ PELLETS VÄRME TRÄ PELLETS VÄRMEVERK BIOBRÄNSLE INDUSTRI

8 = 400 mil och värme till en lgh i två månader

10 Ger det något resultat?

11 Klimatbokslut 2014 Falu Energi & Vatten bidrog till att minska klimatpåverkan med totalt ton koldioxid (CO2e) under år 2014.

12 Hantera utvecklingsarbetet: Utvärdera åtgärder Följa upp och redovisa utvecklingen Klimatbokslut för energiföretag Marknaden och kundernas miljövärdering: Värmepump eller fjärrvärme Miljöpolicy hos storkunder Köpt energi enligt boverkets regler Miljöklassning av byggnader

13 Klimatbokslut för energiföretag Profus forskningserfarenhet av systemanalyser och modellstudier sammanslagna under en hatt Greenhouse gas protocol Utökat klimatbokslut enligt konsekvensmetoden - Visar företagets nettoklimatpåverkan i samhället - Kan användas för att utvärdera systemet och förslag på förbättringar

14 Hur beräknas klimatpåverkan? CO 2e CO 2e Direkt klimatpåverkan (Företagets egna utsläpp) Tillförd indirekt klimatpåverkan Undviken indirekt klimatpåverkan

15 Klimatbokslut 2014

16 Klimatbokslut 2014 Alternativ uppvärmning?

17 Hur värms bostäderna om vi inte använder fjärrvärme? Vi antar att alternativet till fjärrvärme är klimateffektiva uppvärmningssystem som är ekonomiskt konkurrenskraftiga. Grundfall: Andel Uppvärmningsalternativ 20 % Biobränsle (pellets). En mindre andel kan tänkas vara solvärme 45 % Bergvärmepumpar 28 % Luft-vatten värmepumpar 7 % Luft-luft värmepumpar

18 Alternativ uppvärmning av bostäder och lokaler

19 Känslighetsanalys Individuell uppvärmning Undviken klimatpåverkan Tillförd klimatpåverkan Direkta utsläpp Scenario 2 Grundfall Scenario 1 Indirekta utsläpp El Värme Hjälpel Scenario 2 Grundfall Scenario 1 Summa klimatpåverkan ton Summa klimatpåverkan Scenario ton Grundfall ton Scenario 1 kton CO2e

20 Klimatbokslut 2014 Alternativ elproduktion?

21 Vad är alternativ elproduktion? Det europeiska elsystemet - Ett sammankopplat elsystem med elhandel över gränserna. Vid förändrad produktion/konsumtion av el så ökar eller minskar den dyraste elproduktionen, dvs marginalelproduktionen. Den alternativa elproduktionen är en mix från olika produktionslag som under året ligger på marginalen. Baskraft som t.ex. vattenkraft och kärnkraft utnyttjas fullt ut och påverkas inte av klimatarbetet inom ett fjärrvärmeföretag. Illustration: Tekniska verken Linköping

22 Framtida elproduktion? 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Långsiktig Marginal electricity marginalelproduktion production the electricity grid of northern Europe. i Europa fram till 2040 (Profu) Låga High klimat- ambitioner Höga Low klimat- ambitioner W B N C C 690 kg CO2-ekv./MWh el (varav uppströms 56 kg CO2-ekv./MWh el) 450 kg CO2-ekv./MWh el (varav uppströms 54 kg CO2-ekv./MWh el) Marginalel kg CO2-ekv./MWh el (varav uppströms 59 kg CO2-ekv./MWh el)

23 Elproduktionen En framtidsutblick Undviken klimatpåverkan Tillförd klimatpåverkan Direkta utsläpp Hög klimatambition Låg klimatambition Grundfall Indirekta utsläpp El Värme Hög klimatambition Låg klimatambition Grundfall Summa klimatpåverkan ton ton Summa klimatpåverkan Hög klimatambition ton Låg klimatambition Grundfall kton CO2e

24 Falu Energi och Vattens bidrag till att minska klimatpåverkan är nästan lika stor som hela kommunens samlade utsläpp av växthusgaser. Falun kommuns totala utsläpp av växthusgaser under 2012 (senast tillgängliga statistik) var enligt den Nationella emissionsdatabasen knappt ton CO2e (data hämtas från Länsstyrelsernas Regionala utsläppsstatistik, RUS). Falu Energi & Vattens verksamhet stod enligt klimat-bokslutet år 2014 för en besparing på ca ton CO2e. Falu Energi & Vattens besparing motsvarar ca 90 % av kommunens totala utsläpp.

25 Om alla kommuninvånare i Falun avstod från att köra bil under 20 månader skulle vi få en lika stor minskning av koldioxid utsläppen som FEV bidrog med under I genomsnitt kör varje kommuninvånare i Falun 709 mil per år (miljömålsindikatorn Körsträcka med bil, statistik 2013). Det genomsnittliga utsläppet från en personbil i Sverige (2011 års genomsnittliga WTW-utsläpp för personbilar, samtliga drivmedel, Trafikverket) var 0,21 kg CO2 per km. Den totala körsträckan för kommunens invånare uppgår då till ca 40 miljoner mil, vilket genererade ett utsläpp på ca ton CO2.

26 Om alla kommuninvånare i Falun avstod från att shoppa under 2,5 år skulle vi få en lika stor minskning av koldioxidutsläppen som FEV bidrog med under Med shopping avses den privata konsumtionen av kläder och skor, datorer, telefoner, tv-apparater, skönhetsprodukter, sportutrustning m.m. Det vill säga den konsumtion som inte platsar in inom övriga tre kategorier av privat konsumtion (äta, bo och resa). Definitionen är hämtad från Naturvårdsverkets rapport Konsumtionens klimatpåverkan från

28 Från one-size-fits-all till skräddarsytt Framtiden handlar om att lösa enskilda kunders individuella behov. Det kräver att vi kan visa att fjärrvärme & fjärrkyla är en individuell tjänst trots sin kollektiva uppbyggnad.

29 Från värmeproducent till värmeleverantör Framtiden handlar om att bli bäst på att förflytta värme- och kylmängder till rätt kund i rätt ögonblick. Det innebär att vi måste ändra fokus från att fokusera från att bra producera värme till bygga smarta system där vi värme är en restprodukt från en annan energiomvandling. Leta upp värme som redan finns och ibland också låta konsumenten vara producent. Det krävs också att vår produktion alltid sker optimalt med högsta tillgänglighet. Det kräver också att vi tar rätt strategiska beslut om teknik och affärsmodeller så att vi klarar av att ta emot värme från flera leverantörer, energikällor och produktionsät. Med målsättningen att år 2020 skall 100 % av energi i vårt fjärrvärmenät vara återvunnen energi från lokal förnybar elproduktion, industrier, datacenter etc.

30 Från själv-är-bäste-dräng till aktiv samverkan Framtiden handlar om att stå på tårna och aktivt bjuda in kunder, leverantörer och olika energi- & samhällsaktörer och tillsammans med dem skapa genuint hållbara energisystem. Det kräver utsträckta händer och en ärlig vilja

31 För att vi ännu bättre ska bidra till energi- och klimatmål önskar vi: Att Fastighetsägarna överger nyckeltalet köptenergi per m 2 och i stället mäter nettoenergiförbrukning, primärenergianvändning och klimatbelastning per m 2. Ställ krav på oss som leverantör att leverera genuint hållbara energilösningar. Att Kommunen har långsiktigt helhetsyn och lokalt anpassar byggregler etc. efter lokala förutsättningar baserat på nettoenergiförbrukning och primärenergianvändning. Att Länsstyrelsen tar på sig ett samordningsansvar för en regional strategi avseende hållbart byggande integrerat till ett hållbart lokalt/regionalt energisystem med målsättningen att skapa ett samhälle med nära-noll behov av primärenergi och utsläpp av växthusgaser. Att Staten ger gränsöverskridande styrmedel som ger oss förutsättningarna att tillsammans bygga det hållbara samhället i en cirkulär ekonomi som använder lokala resurser från lokala och förnyelsebara källor.

Relevanta dokument

Johan Sundberg Mattias Bisaillon

Johan Sundberg Mattias Bisaillon Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) etablerades 1987. Idag 20 personer. Profu är ett oberoende forskningsoch utredningsföretag inom energi- och avfallsområdet.