Profu. Miljövärdering av elanvändning. - Aktuella svenska studier. Profu. Thomas Unger, Profu
|
|
- Berit Nilsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Miljövärdering av elanvändning - Aktuella svenska studier Thomas Unger, är ett oberoende konsult- och forskningsföretag inom energi, miljö och avfall (med kontor i Göteborg och Stockholm)
2 Miljövärdering av el - grundproblemet I allt fler sammanhang ställs krav på miljövärdering av den energi som används inte minst relaterat till CO 2 -utsläpp (t ex EUs energitjänstedirektiv och EUs direktiv om energideklaration av byggnader) För ett flertal energislag är detta relativt enkelt, t ex användning av bensin eller olja För el är det däremot väldigt komplext! Elen som konsumeras produceras nämligen på ett antal olika sätt med väldigt olika miljöprestanda Hittills ingen tydlig samsyn på miljövärderingsprincip av el. Man har därmed kunnat välja det som passar ens syften
3 Miljövärdering av el olika principer Ögonblicksbild Marginalel Tillbakablickande Genomsnittsel (Sverige, Norden, Europa, ) Framåtblickande Dynamisk förändringseffekt Styrmedelsrelaterat, t.ex. utsläppsrättshandel (CO 2 -tak) Konsumentstyrt (ursprungsmärkning & Bra Miljöval, ) Scenariobunden värdering Historiskt betingad, vilken el byggdes till vilken användning Ideologiskt betingad, industrin före elvärme
4 Kärnfrågan för den dynamiska förändringseffekten Vilka systemeffekter fås av en given systemförändring? Orsak (förändringen): Förtida avveckling av en kärnkraftreaktor Ökning av elvärmen Släcka en lampa Ny industri Verkan (effekten):? Olika effekter beroende på den initiala förändringen/orsaken!!!!
5 Förändringar och effekter En fråga om orsak och verkan samt systemgränser Elsystemet Effekt på elanvändningen Effekt på elproduktionen Effekt på utsläppen från elsystemet Förändringen alt störningen.. som kan öka/minska.. som kan öka/minska.. som kan öka/minska T ex öka andelen värmepumpar för uppvärmning jmfrt med ett referensfall Effekt på annan energianvändn.. som kan öka/minska Effekt på annan energitillförsel.. som kan öka/minska Effekt på utsläppen från annan del av energisyst.. som kan öka/minska Annan del av energisystemet (t ex fjärrvärme, oljemarknaden mm)
6 Principen för den dynamiska förändringseffekten Elproduktionssystemets utveckling med förändringen Elproduktionssystemets utveckling utan förändringen Differensen ( = effekten) TWh Fossilkraft Kärnkraft Förnybart Year - TWh = Year Fossilkraft Kärnkraft Förnybart Year TWh Existerande fossilkraft Ny fossilkraft Förnybart
7 Beräkningsexempel på den dynamiska förändringseffekten (+ 5 TWh hushållsel i Sve) År Kol+olja Biobr, torv, avfall Vind Vatten+kärnkraft Gas Elproduktion (TWh)
8 Genomsnittlig effekt på elproduktionsmix och koldioxidutsläpp i Nordeuropa (Känslighetsanalys) Effekt av förändringen + 5 TWh i Sve TWh el kg CO2/MWh el Ref Fos CO2 Cert 45 EUR/tRed anv Gas Kol+olja konv Kol+olja CCS Biobr, torv, avfall Vind CO2-utsläpp (kg/mwh el)
9 Olika metoder för olika situationer Marginalelmetoden t.ex. släcka en lampa en kall vinterdag existerande kol- eller oljekondens styr miljöeffekten. Kortsiktiga förändringar respektive effekter Framåtblickande perspektivet ( dynamisk förändringseffekt ) t.ex. val av uppvärmningssystem, nytt kraftverk mix av olika produktionsslag (exist. och ny) styr miljöeffekten (modellberäkningar, påverkas av antaganden om framtiden) Dessa metoder är lämpliga när effekter av kortsiktiga eller långsiktiga förändringar av elanvändning / elproduktion skall studeras. Metoderna utgår från att elsystemet körs och byggs ut med målet att minimera kostnader, inklusive styrmedel. Bägge metoder är förenliga med principen om orsak och verkan (på systemnivå). Huvudskillnaden är typiskt tidsdimension och storlek på förändringen (delvis en fråga om praxis )
10 Olika metoder för olika situationer (forts) Utsläppsrättshandelsperspektivet ( styrmedelsrelaterat ) oavsett förändringar i användning eller produktion av el så sker inga nettoutsläppsökningar av CO 2 (däremot av andra luftföroreningar) Metoden är i princip förenlig med de tidigare principerna ( dynamisk förändringseffekt och marginalel ) eftersom man där också kan ta hänsyn till styrmedel (t ex modellera ett CO 2 - tak) Ingen positiv klimateffekt av att investera i vindkraft Ingen negativ klimateffekt av att använda elvärme Hur man agerar påverkar dock priset på EUA och indirekt politikernas framtida möjligheter att ytterligare reducera utsläppsutrymmet EU ETS än så länge endast t o m Vad kommer sedan?
11 Olika metoder för olika situationer (forts) Konsumentvalsmetoden tillämplig för både nuvarande och tillkommande användning effekten bestäms av den el som avtalet mellan kund och leverantör specificerar. Denna metod är lämplig för att studera effekter av såväl kortsiktiga som långsiktiga förändringar i elanvändningen Metoden utgår från att elsystemet körs och byggs ut som en konsekvens av aktiva kundval (efterfrågade miljöegenskaper styr) För ospecificerad el görs annat antagande (t ex baserat på marginalelsprincipen) Bygger på en helt annan utgångspunkt än det systemperspektiv som de två ovan nämnda perspektiven (marginalmetoden och metoden framåtblickande perspektiv ) representerar.
12 Olika metoder för olika situationer (forts) Medelel genomsnittsvärden baserade på historisk statistik. Metoden ger begränsad, eller ingen information om konsekvenser av förändringar av elanvändning / elproduktion.
13 Mer att läsa Elforsk rapport 08:30, Effekter av förändrad elanvändning/elproduktion Modellberäkningar, 2008 (författad av ), Elforsk broschyr, Miljövärdering av el med fokus på utsläpp av koldioxid, 2008 (författad av EME Analys, och Elforsk), Energimyndigheten underlagsrapport, Koldioxidvärdering av energianvändning Vad kan du göra för klimatet?, 2008 (författad av Energimyndigheten), Elforsk rapport 06:52, Marginalel och miljövärdering av el, 2006 (författad av ),
Den framtida elproduktionen
Den framtida elproduktionen Föredrag av Morgan Andersson Elforsk AB Gothia Powers Elkraftsymposium 27 nov. 2008 2008-12-15 1 Disposition Något om Elforsk Dagens produktionskostnader Miljövärdering av el
Miljövärdering av el
Miljövärdering av el med fokus på utsläpp av koldioxid foto: vattenfall I allt fler sammanhang ställs krav på miljövärdering av den energi som konsumeras. Det gäller inte minst redovisning av utsläppen
Profus ansats för miljövärdering av el
Profus ansats för miljövärdering av el Appendix 3 till Profu (2011). Fossilbränsleoberoende transportsektor 2030 hur långt når fordonstekniken? Rapport skriven på uppdrag av Trafikanalys, presenterad 2011-11-23.
Energianvändningens klimatpåverkan. Energimyndigheten Tobias Persson
Energianvändningens klimatpåverkan Energimyndigheten Tobias Persson Upplägg Växthusgasutsläpp från energianvändning Miljövärdering hur och till vad? Vad tycker Energimyndigheten Sammanfattning Växthusgasutsläpp
Miljövärdering av el och fjärrvärme. Mars 2016
Miljövärdering av el och fjärrvärme Mars 2016 Miljövärdering två grundläggande begrepp Bokförings-/redovisningsperspektivet fördelning av ansvar för t.ex. energiresurser, utsläpp m.m. Konsekvensanalys/beslutsperspektivet
Utbyggnad av solel i Sverige - Möjligheter, utmaningar och systemeffekter
Utbyggnad av solel i Sverige - Möjligheter, utmaningar och systemeffekter Peter Blomqvist 217-5-1 Utbyggnad av solel i Sverige - Möjligheter, utmaningar och systemeffekter Förutsättningar för och systemeffekter
På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!
På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen
Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning
Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja
SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet
Uppföljning av energianvändning och miljöpåverkan SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Per Holm Fakta Skåneinitiativet - anslutna företag per 2012-01-01 Antal anslutna företag 106 Totalt antal lägenheter
Så påverkas energisystemet av en storskalig expansion av solel
Så påverkas energisystemet av en storskalig expansion av solel Erik Axelsson 217-3-8 Nyligen avslutat projekt på Profu Utbyggnad av solel i Sverige Möjligheter, utmaningar och systemeffekter Förutsättningar
Miljövärdering av förändrad energianvändning hur går det till? Per Holm
Miljövärdering av förändrad energianvändning hur går det till? Per Holm 2012-10-04 Observera följande: Denna presentation innehåller inga sanningar utan exempel på hur man kan resonera kring miljövärdering
Fyra framtider Energisystemet efter 2020
Fyra framtider Energisystemet efter 2020 Klimatsynk 17 november 2016 Christine Riber Marklund Energimyndigheten Energimyndigheten.se/fyraframtider #fyraframtider Vad kan hända? Vägval och utmaningar för
Förnybar värme/el mängder idag och framöver
Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen
Varifrån kommer elen?
Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera
framtider Energisystemet 2020
Fyraframtider framtider Fyra Energisystemetefter efter Energisystemet 2020 2020 Plattformsdagarna Malmö 9 december 2016 Åsa Tynell Energimyndigheten Energimyndigheten.se/fyraframtider #fyraframtider Vad
Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers
Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro
hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan
hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Miljöpåverkan berör oss alla Att minska energianvändning och utsläpp av växthusgaser är ett övergripande samhällsmål
Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik & Automation
Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik & Automation Översikt Små och stora strömavbrott Trender inom elanvändning Statistik Sverige Energiläget g 2007 Världen
Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel!
Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel! Sveriges energianvändning 2013 (inkl. elexport) Naturgas Kol 9,7 TWh; 2,5% 18,7 TWh;
2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten
EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av
Klimatbokslut 2007. Klimatbokslut 2007. Om hur små steg kan göra stor skillnad.
Klimatbokslut 2007 Klimatbokslut 2007. Om hur små steg kan göra stor skillnad. 2 Innehållsförteckning Lämnar du ett stort eller litet avtryck efter dig? 4-5 Så här kan vi tillsammans minska ditt fotspår.
Energiskaffning och -förbrukning 2012
Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,
EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel
EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm
Elsystemet en utblick
Elsystemet en utblick Thomas Unger Profu Profu Profu Projektinriktad forskning och utveckling Profu är ett oberoende konsultföretag verksamt inom områdena energi, miljö och avfall. Företaget etablerades
EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel
EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm
Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?
Energiintelligenta kommuner Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Klimatintelligenta kommuner Alla måste vara med och bygg det hållbara samhället! Byggnader är en viktigt del i att
Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.
De industrialiserade ländernas välstånd har kunnat utvecklas tack vare den nästan obegränsade tillgången på fossila bränslen, speciellt olja. Nu råder emellertid stor enighet om att utsläppen från användning
Klimatbokslut Uddevalla Energi. Uddevalla Energi bidrog till att minska klimatpåverkan ton koldioxid (CO2e) under 2015.
Klimatbokslut 2015 Uddevalla Energi Uddevalla Energi bidrog till att minska klimatpåverkan med totalt 120 400 ton koldioxid (CO2e) under 2015. Klimatbokslut för energiföretag Energiföretag med klimatbokslut
Biokraftvärme isverigei framtiden
Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar
El från förnybara källor. Den nya torktumlaren
El från förnybara källor Den nya torktumlaren Många stora förändringar Ved (förnybart) Kol och olja Kol och olja Kol, olja och vattenkraft (förnybart) Kol, olja och vattenkraft Vattenkraft och kärnkraft
Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post:
Blankett Energikartläggning & Energiplan Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post: Energikartläggningen är utförd av: Datum: Underskrift av juridiskt ansvarig:
Miljövärdering av el ur systemperspektiv
RAPPORT Miljövärdering av el ur systemperspektiv En vägledning för hållbar utveckling Författare: Jenny Gode, IVL Svenska Miljöinstitutet AB Karin Byman, PriceWaterHouseCoopers Agneta Persson, WSP Louise
Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan
Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras
Färdplan 2050. Nuläget - Elproduktion. Insatt bränsle -Elproduktion. Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS
Färdplan 2050 Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS Nuläget - Elproduktion Insatt bränsle -Elproduktion 1 kton Fjärrvärme Insatt bränsle Utsläpp El- och Fjärrvärme
Energisituation idag. Produktion och användning
Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft
ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel
ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,
Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014
Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara
Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation
Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation Översikt Stora och små strömavbrott Trender inom elanvändning Världen Statistik Sverige Värmebehov Installerad
Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 2013-06-05
Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 213-6-5 Inledning Syftet med detta projekt är att visa på konkurrenskraften för Umeå Energis produkt fjärrvärme. Konkurrenskraften
Från energianvändning till miljöpåverkan. Seminarium IEI LiU 2015-04-09
Från energianvändning till miljöpåverkan Seminarium IEI LiU 2015-04-09 2 Agenda 1 Terminologi en snabbkurs 2 Primärenergi en problematisering 3 Tidsperspektiv vad kan vi lära från LCA? 4 Term Energi Energiform
Förstår vi skillnaden mellan kw och kwh?
Förstår vi skillnaden mellan kw och kwh? Bengt- Erik Löfgren ÄFAB/Pelletsförbundet Sockerbruksgatan 1 531 40 LIDKÖPING Telefon 0510 262 35 kansliet@pelletsforbundet.se Visst är vi med på spåret Klimatavtalet
Energigas en klimatsmart story
Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft
Energiläget En översikt
Energiläget 219 En översikt ENERGILÄGET 218 En samlad bild över energiläget i Sverige Energimyndigheten ansvarar för att ta fram den offciella energistatistiken i Sverige. Vi sammanställer statistiken
Elåret 2013. Diagram ur rapporten
Elåret 2013 Diagram ur rapporten Källa: Nord Pool Spot Omsättning på den fysiska respektive finansiella elmarknaden Elanvändningen i Norden sedan år 1996, TWh Källa: Nord Pool Spot Källa: Nord Pool Spot,
Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå
Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och
Elanvändningen i historiskt ljus - NEPP:s scenarier för 2030/2050, utifrån en historisk tillbakablick
Elanvändningen i historiskt ljus - NEPP:s scenarier för 23/25, utifrån en historisk tillbakablick Bo Rydén Mars 215 Scenarier för elanvändningens utveckling 1. Elanvändningen i Sverige har legat relativt
Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g 2012-11-29 Gustav Melin, VD. www.svebio.se
Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g 2012-11-29 Gustav Melin, VD Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Växternas
hur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan
hur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Vi måste bli mer energieffektiva På sikt är både vi i Sverige och resten
Elåret Diagram ur rapporten
Diagram ur rapporten Omsättning på den fysiska respektive finansiella elmarknaden Källa: Nord Pool Spot Elanvändningen i Norden sedan år 1996, TWh Källa: Nord Pool Spot Elspotpris Nord Pool Spot respektive
Virker virkemidlene? Styr styrmedel rätt?
Virker virkemidlene? Styr styrmedel rätt? Ola Larsson WSP Environmental 3 december 2009 Disposition Information om WSP Bakgrunden till projektet Beskrivning av Fjärrsyn Beskrivning av projektet Analyser
Seminarium - Geoenergi
Barkaby gård 2011-05 05-20 Seminarium - Geoenergi Ekonomisk och miljömässig värdering presenterat av Olle Andersson, Geostrata Innehåll Ekonomiska villkor och beräkningsgrunder Olika syn på miljövärdering
EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi
EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen
Energi Miljöombudsutbildning 24 mars 2011. Ylva Anger, Energiingenjör TF/Fastighet ylva.anger@ostersund.se Tel. 144675
Energi Miljöombudsutbildning 24 mars 2011 Ylva Anger, Energiingenjör TF/Fastighet ylva.anger@ostersund.se Tel. 144675 Hämtad från www.jamtkraft.se Summa Fastbränsle El till annat än värme Olika energislag
Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande
Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-
Scenarioanalys : den energi- och klimatpolitiska dimensionen
Scenarioanalys : den energi- och klimatpolitiska dimensionen EU och nationellt fokus på förnybart Fokus: förnybart (mot ett förnybart Sverige/Norden) Fokus:klimat Huvudfokus på lång sikt (efter 23): minska
Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu
Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU Johan Sundberg, Profu Sverige: Mycket måttlig bioenergiökning
BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB
BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en
SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E
SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation
Basindustrin finns i hela landet
Basindustrin finns i hela landet Viktig på orter med svag arbetsmarknad Efterfrågan på produkterna ökar varje år 375 000 direkt och indirekt sysselsatta 27 procent av varuexporten 1/3 del av industrins
Energiläget 2018 En översikt
Energiläget 218 En översikt ENERGILÄGET 218 En samlad bild över energiläget i Sverige Energimyndigheten ansvarar för att ta fram den officiella energistatistiken i Sverige. Vi sammanställer denna statistik
PwC: Energiprisindex april 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy
: Energiprisindex Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll :s Energiprisindex Bilagor :s Energiprisindex Carl-Wilhelm Levert M: 0709 29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius
2016 Trollhättan Energi
Klimat bokslut 2016 Trollhättan Energi 12 juni 2017 Klimatbokslut för energiföretag Hantera utvecklingsarbetet Utvärdera åtgärder Följa upp och redovisa utvecklingen Utökat klimatbokslut Konsekvensmetoden
Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd?
Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Staffan Jacobsson, Chalmers Fredrik Dolff, Ecoplan Förväntat produktionsgap i EU EU:s mål - minska
Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1998, TWh
Energiläget 1999 Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 19, TWh Elimport - Naturgas Spillvärme Kärnkraft, Kärnkraft, energiomvandlingsförluster elexport inkl. stadsgas 9 svensk -11 9 metod
Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?
Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? STF - Kärnkraft 2009 Paul Westin, Energimyndigheten Hypotesen och frågan Elbilar och elhybridbilar, mer järnvägstransporter och en betydande värmepumpsanvändning.
Energiledarkonferensen 2009. Så här ser elproduktionen ut 2030
Energiledarkonferensen 2009 Så här ser elproduktionen ut 2030 Henrik Wingfors Svensk Energi Innehåll Faktorer som påverkar framtidens elproduktion Politiska styrmedel Kärnkraft Infasningen av all förnybar
Johan Sundberg. Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) etablerades 1987.
Johan Sundberg Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) etablerades 1987. Idag 20 personer. Profu är ett oberoende forsknings- och utredningsföretag inom energi- och avfallsområdet. Götaforsliden
Aktuellt inom bioenergiområdet av Karolina Norbeck
Aktuellt inom bioenergiområdet av Karolina Norbeck Stockholm 2018-03-22 Greenpeace, na.se, 4 feb 2018 Skogsekolog, skogsbiolog, ideell naturvårdare, etc.se, 5 feb 2018 SCA planerar bygga nytt bioraffinaderi
PwC: Energiprisindex maj 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy
: Energiprisindex Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll :s Energiprisindex Bilagor :s Energiprisindex Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius
Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson
Trygg Energi Filip Johnsson Chalmers University of Technology Energy and Environment, Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Energiforsk höstkonferens, Göteborg 3/11 2015 Pathways
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.
Hotbilden mot kra/värme
kra/värme - vad behöver förändras i villkoren? Erik Thornström Ansvarig ska2er, styrmedel, energianvändning och resurseffek
Energimyndighetens syn på viktnings- och primärenergifaktorer
BESLUT 1 (5) Datum Analysavdelningen Tobias Persson tobias.persson@energimyndigheten.se Energimyndighetens syn på viktnings- och primärenergifaktorer Sammanfattning Energimyndigheten anser att viktnings-
PwC:s Energiprisindex sep 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy
sep 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer
Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh
Energiläget 2000 Förluster Kol och koks Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh Elimport - elexport -7 Naturgas inkl. stadsgas 9 Spillvärme 9 Råolja och oljeprodukter Kol Biobränslen,
VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD
Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.
Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning
Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA
Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se
Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet
Samhällsekonomisk analys av fjärrvärme
Samhällsekonomisk analys av fjärrvärme Bidrar fjärrvärmen till den samhällsekonomiska nyttan? Sirje Pädam, WSP Analys & Strategi 2013-10-30 Forskningsprojekt inom fjärrsyn samarbete mellan WSP och Luleå
Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion
Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,
Energiöversikt Arvidsjaurs kommun. F r a m t a g e n
Energiöversikt Arvidsjaurs kommun F r a m t a g e n 2 0 1 8 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna
Seminarium om elsystemet
2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska
Förnybarenergiproduktion
Förnybarenergiproduktion Presentation av nuläget Energiproduktion och växthusgasutsläpp 1.Statistik 2.Insatser 3.Förväntad utveckling 1. Statistik Energitillförsel El, import Förnybara bränslen Fasta:
PwC:s Energiprisindex april 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy
april 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com
Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge.
Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge. Fyra markägare från bygden har tillsammans med prästlönetillgångar i Växjö stift bildat UppVind ekonomisk förening som avser att uppföra nio vindkraftverk norr och
Bioenergi Sveriges största energislag!
Bioenergi Sveriges största energislag! 36 procent 2016 Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Svenska Bioenergiföreningen bildades 1980 Vi är
PwC:s Energiprisindex nov 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy
Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com november 2013
Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar
Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det
Delba2050. Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn. Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH 17/03/2015
Delba2050 www.delba2050.se Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn 17/03/2015 Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH Delba2050 - Projekt www.delba2050.se Syf t e: öppna
Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?
Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Gustav Melin, SVEBIO DI-Värmedagen, Stockholm 2016-06-01 2015 var varmaste året hittills Är biomassa och
Energiskaffning och -förbrukning 2011
Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule
Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden
Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om
Vägval för Sveriges framtida elförsörjning. Karin Byman, IVA Energitinget Sydost
Vägval för Sveriges framtida elförsörjning. Karin Byman, IVA Energitinget Sydost 2016 11 10 Vad är IVA? En akademi som samlar kunskap och erfarenhet En gränsöverskridande mötesplats för beslutsfattare
Klimat- bokslut 2010
K li m a t- bokslut 2010 Vi tror på handling Sedan 2004 redovisar E.ON Sverige vad vi gör för att minska koldioxidutsläppen i vår egen verksamhet och tillsammans med kunderna. I och med verksamhetsåret
Effektiv elanvändning i olika branscher och processer minskar kostnader och utsläpp
Effektiv elanvändning i olika branscher och processer minskar kostnader och utsläpp El till vad och hur mycket i svensk industri IKP Energisystem Sven-Olof Söderberg, Louise Trygg, Peter Karlsson, Alemayehu
Energiförbrukning 2010
Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket
Hur kan elmarknaden komma att utvecklas?
Hur kan elmarknaden komma att utvecklas? Elforskdagen 3 december 2013 Tomas Wall, Desiderate AB 1 Utbuds- och efterfrågekurva i Norden (normalår) CO2 kostnad 10-30 /ton CO 2 Rörlig prod.kostnad (exkl.
PwC:s Energiprisindex feb 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy
feb 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer
Tjugo påståenden och slutsatser om el- och energisystemets utveckling. NEPP-seminarium 21 november 2013
Tjugo påståenden och slutsatser om el- och energisystemets utveckling NEPP-seminarium 21 november 2013 Exempel på påståenden och slutsatser Den europeiska elmarknaden är vid ett vägskäl mer marknad eller
Jenny Hedström. Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel
Elcertifikatsystemet - Nya möjligheter för elproducenterna Jenny Hedström Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel ÅF värme och kraftkonferensen 11 november 2009 Agenda Ny tilldelningsperiod för