Färdplan Nuläget - Elproduktion. Insatt bränsle -Elproduktion. Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Färdplan 2050. Nuläget - Elproduktion. Insatt bränsle -Elproduktion. Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS"

Sara Inga Ekström
för 8 år sedan
Visningar:

1 Färdplan 2050 Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS Nuläget - Elproduktion Insatt bränsle -Elproduktion 1

2 kton Fjärrvärme Insatt bränsle Utsläpp El- och Fjärrvärme Utsläpp El Utsläpp Fjärrvärme Modelleringar Två referensbanor - En med och en utan ny kärnkraft Fyra måluppfyllande scenarier - fragmenterad och global action - hög och låg elanvändning Därtill en känslighetsanalyser 2

3 Slutlig användning av el och fjärrvärme i referensbanan (TWh) el bostäder, service m.m. Industri Transporter fjärrvärme bostäder, service m.m. Industri Bränsle- och utsläppsrättspriser i referensbanan Pris olja dollar/ Fat Gas kr/mwh Kol kr/mwh CO 2 euro/ ton Förutsättningar referensbana BNP (årlig procentuell utv.) 1,7 1,9 2,1 2,3 Förädlingsvärde industrin (årlig procentuell utv.) 1,6 2,2 2,2 2,4 Internationella fossilpriser från WEO 2011 & ETP 2010 (IEA) Utsläppsrättspris från Roadmap Low carbon (ref.scenario) Ekonomiska förutsättningar KI 3

Elproduktion och användning för år 2007 åren 2020-205022040 och 2050 Insatt bränsle för

4 Elproduktion och användning för år 2007 åren och 2050 Insatt bränsle för elproduktion år 2007 och för åren 2020, 2030, 2040 och 2050 Tillförd energi för fjärrvärmeproduktion 4

5 Målscenarier Målscenario 1 låg elanvändning och fragmenterad Målscenario 2 hög elanvändning och fragmenterad Målscenario 3 låg elanvändning och global Målscenario 4 hög elanvändning och global Måluppfyllande scenarier Beräkni ngsfall Elanvän dning CO 2 -pris Fossil bränsle priser Känslighetsfall Målscen ario 1 Låg Fragm. Omvärld Referen sbana Obegrän sad elöverför ing Målscen ario 2 Hög Fragm. Referen sbana Ingen ny kärnkraft Priser i scenarierna - Fragmenterad olja dollar/ Fat gas Kr/ MWh kol kr/ kwh CO 2 euro/ ton

6 TWh Måluppfyllande scenarier Beräkni ngsfall Elanvän dning CO 2 -pris Fossilbr änslepri ser Känslig hetsfall Målscen ario 3 Målscen ario 4 Låg Hög Global Global Global Global Ingen ny kärnkraft Ingen CCS, höga biobräns lepriser Priser i scenarierna- Global olja dollar/ Fat gas kr/ MWh kol kr/mwh CO 2 euro/ton Elproduktion i Sverige (Huvudfall 1, låg el fragmenterad policy) Bild Profu Övr förnybart Vind Biobränsle, torv, avfall Gas CCS Gas Olja Kol CCS Kol Kärnkraft Vattenkraft Bruttoelanvändning 0 6

7 Elproduktion i Sverige (Huvudfall 2, Hög el + fragmenterad) Bild Profu Elproduktion i Sverige (Huvudfall 3, Låg el + Global policy) Elproduktion i Sverige (Huvudfall 4 (Hög el + Global policy)) Bild Profu 7

8 Fjärrvärmeproduktion i Sverige (Huvudfall 1) Bild Profu Fjärrvärmeproduktion i Sverige (Huvudfall 2) Bild Profu Fjärrvärmeproduktion i Sverige (Huvudfall 3) Bild Profu 8

9 Fjärrvärmeproduktion i Sverige (Huvudfall 4) Bild Profu Slutsatser och Analys Referensscenariot för el- och fjärrvärmesektorn visar att sektorns utsläpp minskar till nära noll år Kvarvarande utsläpp (ca 2 Mton) härrör från avfall i fallet när ny kärnkraft byggs och från avfall och naturgas i fallet utan ny kärnkraft. Naturgasen används då för elproduktion i industrin. I referensscenariot startar priserna i utsläppshandelssystemet år 2010 på 15 euro per ton för att öka till 52 euro per ton till I de måluppfyllande scenarierna stiger priserna till 147 respektive 190 euro per ton. Styrmedel EU ETS Vidareutvecklingen av handelssystemet och prisutvecklingen på utsläppsrättsmarknaden är av stor betydelse För att referensfallets utfall ska vara troligt behöver priserna gå upp jämförd med 2012 Bestämmelser kring systemets långsiktiga tillämpning behöver slås fast. EU ETS bör utvärderas kontinuerligt med avseende på dess funktion och tillämpning. Styrmedlens interaktion bör följas för att säkerställa att det långsiktiga klimatmålet nås på ett kostnadseffektivt sätt. 9

10 EU ETS Sverige bör verka för att taket i EU-ETS sänks i en snabbare takt än den nu beslutade detta bör ske snarast men senast Effekter av att införa ett mål för handelssystemet till 2030 bör analyseras särskilt Utredningen bör även omfatta andra förändringar av systemet Hur incitament för koldioxidavskiljning och lagring för anläggningar som använder biobränsle kan utvecklas och kopplas till EU-ETS bör också utredas Koldioxidskatten Koldioxidskatten finns kvar för fossil förbränning i fjärrvärmeverk. I närvaro av EU ETS kan effektivitetsvinster göras genom att ta bort koldioxidskatten även för fjärrvärme. Uppfyllelsen av förnybartmålet kan då komma att påverkas eftersom användning av fossila bränslen kan bli mer ekonomiskt fördelaktig. Koldioxidskatt i den handlande sektorn undergräver kostnadseffektiviteten i EU ETS och därför bör koldioxidskatten för fjärrvärmeproduktion kunna avvecklas på sikt. Tack så mycket! För vidare frågor kontakta mig gärna Klaus.Hammes@energimyndigheten.se Eller Projektledaren Zinaid.Kadic@Energimyndigheten.se 10

Relevanta dokument

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU Johan Sundberg, Profu Sverige: Mycket måttlig bioenergiökning