Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Transkript

1 MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering försvagar skattens prissignal Elcertifikatsystemet är kostnadseffektivt, ytterligare stöd ökar inte elproduktionen utan gör den bara dyrare Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling Eva Samakovlis

2 Skillnad mellan tillförd energi och slutlig energianvändning Total tillförd energi och energianvändning, TWh Kärnkraft Förluster och användning för ickeenergiändamål Total tillförd/ primär energi Vattenkraft Biobränslen, torv och avfall Övrigt Bostäder och service Industri 395 Total slutlig energianvändning Total energianvändning Råolja och oljeprodukter Transporter

3 Klimat- och energipolitiska mål till 2020 Utsläppen av växthusgaser ska vara 40% lägre än utsläppen 1990 för verksamheter utanför EU:s utsläppshandelssystem Andel förnybar energi ska vara 50% av total energianvändning (Prop 2008/09:163), 49% av slutlig energianvändning (EU) Energiintensiteten, tillförd mängd energi i förhållande till BNP, ska minska med 20% mellan 2008 och 2020 Definitionen av energimålen är otydlig Energimålen sätter restriktioner för klimatmålet och höjer kostnaden för klimatpolitiken

4 Ett marknadsmisslyckande ett mål ett styrmedel I rapporten tar vi energimålen för givna

5 Energiskattens många mål komplicerar styrningen Fiskalt mål Stabil skattebas: energi som inte är priskänslig beskattas högre Energieffektiviseringsmål Minska energianvändningen: lika hög skatt per energienhet Minska tillförd energi: lika hög skatt per tillförd energienhet (dubbelt så hög skatt på el pga omvandlingsförluster) Förnybarhetsmål Högre skatt på icke-förnybara bränslen Externa kostnader från trafiken Högre skatt per energienhet för diesel än för bensin

6 Energiskatten är inte kostnadseffektiv Energiskatt efter användningsområde Öre per kwh, 2011 års prisnivå Bensin 25 El, södra Sverige Biobränslen, fjärrvärme, inrikes flyg och sjöfart El, industrin Bränslen, industrin Diesel El, norra Sverige Bränslen, övriga utanför EU ETS Energianvändning, TWh

7 Ineffektivt Program för energieffektivisering (PFE) PFE: Frivilligt program för energiintensiva företag. Identifierar, genomför & rapporterar energieffektiviseringar I gengäld befrias de från skatt på el i tillverkningsprocessen Problem: Prissignalen försvagas Företag med hög elanvändning och elintensitet väljer att delta Finns en risk att åtgärderna skulle genomförts även utan PFE Kvarvarande åtgärder kan vara dyra främjar inte kostnadseffektiviteten

8 Medianvärde Otydliga motiv för Program för energieffektivisering Utveckling över tiden Medianvärde PFE-deltagare, dåtid PFE-deltagare, nutid Icke-PFE deltagare, dåtid Icke-PFE deltagare, nutid 0 Hur väl kommuniceras EE inom företaget? Hur högt prioriteras EE inom ledningen? Hur mycket tid får energiansvarig för EEfrågor? PFE korrigerar inte något informationsmisslyckande

9 Elcertifikatsystemet är kostnadseffektivt Ökar mängden förnybar el med 25 TWh till 2020 jmf Producenterna får ett elcertifikat för varje MWh förnybar el. Priset varierar över tid, ca 240 kr ( ), men är lika för alla energikällor (vindkraft, solenergi, vågenergi, geotermisk energi, biobränslen och viss vattenkraft). Systemet finansieras av kvotpliktiga elhandelsföretag. Kostnaden bärs av hushåll, jord- och skogsbruk, övrig industri. Elintensiv industri är undantagen.

10 Vem som finansierar elcertifikatsystemet påverkar inte BNP Ett borttagande av undantaget för elintensiv industri leder till: På kort sikt: Omfördelning av inkomster från elintensiv industri till hushåll och övriga användare På lång sikt: Omfördelning av inkomster mellan näringslivets branscher (massa- och pappersindustrins produktion påverkas mest) Effekten på BNP och hushållens inkomst är försumbar

11 Stöd till förnybar el minskar kostnadseffektiviteten 1. Elcertifikat: 24 öre/kwh 2. Stöd till solceller: 35% av kostnaden, max 1,2 Mkr 3. Skattebefrielse för el som inte levererats yrkesmässigt: 29,3 öre/kwh (södra Sverige), 19,4 öre/kwh (norra Sverige) Spridning i marginalbidrag för stöd till förnybar el Kronor per kwh Solkraft 0,24-1,52 Vindkraft 0,24-0,56 Vattenkraft 0,00-0,56

12 Ta bort undantagen från beskattning av el Stöd utöver elcertifikat leder inte till en ökning av förnybar elproduktion utan gör den bara dyrare. Dyrare förnybar kraft tränger undan billigare kraft och därmed snedvrids konkurrensen i elcertifikatsystemet. En högre stödnivå kan vara motiverad om det föreligger marknadsmisslyckanden som tekniskt lärande. Styrningen blir kostnadseffektiv och mer transparent om undantagen från beskattning av el tas bort.

13 Klimatpolitiska visioner efter 2020 Till 2050: Sverige har en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären Till 2030: Sverige bör ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen, FFF Nettoutsläpp och oberoende behöver förtydligas Visionen till 2050 behöver bli mål Mål för transportsektorn försämrar kostnadseffektiviteten

14 Klimatmål till 2020 och framöver Klimatmålet 2020: utsläppen ska vara 40% lägre än 1990 Sverige gör 15 procentenheter mer än vad som krävs av EU Klimatmålet 2020 nås med nuvarande bedömning av ekonomisk utveckling EU:s målsättning är att 2050 minska utsläppen av växthusgaser med 80 95% jämfört med 1990 Kommissionen tolkar det som 80% inom EU

15 Tre scenarier till 2030 EU-scenario: utsläppen minskat i jämn takt till 2050 Naturvårdsverkets underlag till färdplan 2050 Målscenario 1: Trafikens utsläpp minskar 80% till 2030 Teknisk utveckling - 20% av bilparken är eldriven - bilarnas energibehov minskar 50% - användningen av biodrivmedel mer än fördubblas Transportsnålt samhälle Målscenario 2: Trafikens utsläpp minskar 55% till 2030 Teknisk utveckling

16 Tre scenarier till 2050 Utsläpp av växthusgaser i Sverige utanför EU:s utsläppshandelssystem Miljoner ton CO 2 e

17 Scenarier: utsläppsnivåer till 2030 Utsläpp av växthusgaser, Sverige utanför EU:s utsläppshandelssystem Miljoner ton CO 2 e respektive procentuell förändring jämfört med Gap2030 Mton Procent Mton Procent Mton Referensscenario 35, , Linjär anpassning ( EU ) 35, , Målscenario 2 31, , Målscenario 1 29, ,

18 Vägen efter 2020 kräver skärpta kostnadseffektiva styrmedel och snabb teknikutveckling Bränsleeffektivitet och koldioxidskatt i olika scenarier, 2030 I referensscenariot är skatten 100 och effektiviteten Effektivitet Målsc Målsc "EU" 10 0 Koldioxidskatt Referens

19 Scenarier: skatter, teknikutveckling och kostnader Bränsleeffektivisering 50% från 130 till 65 gram koldioxid/kilometer Scenarier Referens EU Mål 1 Mål 2 Utsläppsminskning 2030 jmf 1990 (%) Nås fossiloberoende fordonsflotta NEJ NEJ JA NEJ Koldioxidskatt (öre) > Kostnad (utöver kostnad för teknikutveckling) i procent av BNP i miljarder kronor

20 Är fossiloberoende fordonsflotta rätt väg? Betydande kostnader av att gå 20 år före andra länder Direkta effekter på klimatet är små - Trafiksektorn står för några promille av trafiksektorn globalt. Indirekta effekter på andra länders ambitionsnivå är osäkra. genom teknikutveckling kan vara mindre osäkra. Svensk industri kan vara världsledande, bl a genom utveckling av hybridfordon, elbilar och biodrivmedel (Prop. 2008/09:162) Men, Sverige utgör en liten del av internationell fordonsforskning och komponent- och fordonstillverkning. Höga kostnader och osäkra intäkter motiverar noggrann analys av: Om Sverige har bra förutsättningar att vara världsledande? Om andra sätt att gå före kan ge större effekt på utsläppen?

21 Är fossiloberoende fordonsflotta rätt väg? Betydande kostnader av att gå 20 år före andra länder Direkta effekter på klimatet är små - Trafiksektorn står för några promille av trafiksektorn globalt. Indirekta effekter på andra länders ambitionsnivå är osäkra. genom teknikutveckling kan vara mindre osäkra. Svensk industri kan vara världsledande, bl a genom utveckling av hybridfordon, elbilar och biodrivmedel (Prop. 2008/09:162) Men, Sverige utgör en liten del av internationell fordonsforskning och komponent- och fordonstillverkning. Höga kostnader och osäkra intäkter motiverar noggrann analys av: Om Sverige har bra förutsättningar att vara världsledande? Om andra sätt att gå före kan ge större effekt på utsläppen?

22 Andra analyser i rapporten Utsläppsmätningarna behöver konjunkturjusteras för att få en bild av trenden och kunna utforma en långsiktigt effektiv politik. Konsumtionens klimatpåverkan svår att mäta och styra, utsläppsmått bör därför vara produktionsbaserade i första hand. Skärpta klimatmål ger inte fler jobb, viktigt med flexibel reallön för att klara omställningen till så låg kostnad som möjligt.