Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?"

Thomas Strömberg
för 8 år sedan
Visningar:

1 Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne

2 Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton) Jordbruk 7,9 Avfall 1,8 El- och värmeprod. 10,6 Lösningsmedel 0,3 Övrig energi 3,6 Bostäder och lokaler m.m. 4,2 Inrikes transporter 20,7 Industri 17,0 Källa: Naturvårdsverket

3 Miljö, politik och ekonomi, årsrapport KI:s miljöekonomiska enhet, dec 2012: - Klimatmålet till 2020 nås men till 2030 behöver utsläppen minska kraftigt; energieffektiviseringsmålet till 2020 nås inte utan ytterligare åtgärder; vägen efter 2020 kräver skärpta, kostnadseffektiva styrmedel och snabb teknikutveckling - Omställning till förnybar energi, minskad energianvändning, ökad energieffektivitet i transportsektorn - För att nå visionen om ett Sverige utan nettoutsläpp av växthusgaser till 2050 är det viktigt att konkretisera vad detta innebär av utsläppsminskningar och vilka styrmedel som behövs för att nå dessa - Kostnaderna för att nå visionen 2050 beror på vilka styrmedel som väljs

Omställning till förnybar energi, minskad energianvändning, ökad energieffektivitet i transportsektorn - För att nå visionen om ett Sverige utan nettoutsläpp av växthusgaser

4 Använda administrativa/ekonomiska/informativa styrmedel i svensk politik med betydelse för klimatmålet: Sektorsövergripande: Energi- och CO 2 -skatt, Handel med utsläppsrätter, Miljöbalken, Klimatinvesteringsprogram, Information, Forskning och utveckling Energitillförsel och användning: Elcertifikat, Energi- och CO 2 -skatt, Handel med utsläppsrätter, Bidrag till energieffektivisering och förnybar energi Industrin: Energi- och CO 2 -skatt, Handel med utsläppsrätter, Miljöbalken, Reglering + avgift på fluorerade gaser, Program för energieffektivisering i industrin (PFE), Långsiktiga avtal Trafik: Energi- och CO 2 -skatt, Skattebefrielse för biodrivmedel/kvotplikt, CO 2 -differentierad fordonsskatt, Incitament för miljöbilar, Miljöbilsdefinition, Bilförmånsbeskattning Bostäder: Energi- och CO 2 -skatt, Energideklaration, Byggregler, Energirådgivning

och förnybar energi Industrin: Energi- och CO 2 -skatt, Handel med utsläppsrätter, Miljöbalken, Reglering + avgift på fluorerade gaser, Program för energieffektivisering i industrin (PFE),

5 Utformningen viktig några mindre bra exempel: Investeringsstöd för 11 miljarder kronor Lokala investeringsprogrammet ( ) Klimatinvesteringsprogrammet ( ) Energieffektivisering och konvertering i offentliga lokaler ( ) Hållbara städer ( ) Brister: Otydliga motiv för styrning Låg kostnadseffektivitet Höga administrationskostnader Svåra att utvärdera Källa: Miljö, ekonomi och politik, Konjunkturinstitutets miljöekonomiska enhet.

i offentliga lokaler (2005-2009) Hållbara städer (2009-2012) Brister: Otydliga motiv för styrning Låg

6 Kostnadseffektivitet: Att uppsatta miljömål nås till lägsta möjliga kostnad för samhället Ett villkor för kostnadseffektivitet är att styrmedlet säkerställer att alla aktörer möts av samma pris; typ likformiga skatter och subventioner Kostnadseffektivitet ett viktigt kriterium i utvärderingen av styrmedel, liksom analys av styrmedlens utformning och incitamentsstruktur Kostnadseffektivitet är viktigt för politikens legitimitet: - Styrmedel som ger onödigt höga kostnader för aktörerna riskerar motarbetas - Ej kostnadseffektiva styrmedel ett slöseri med samhällets resurser Behov av mer kunskap om hur styrmedels kostnadseffektivitet kan utvärderas

styrmedlens utformning och incitamentsstruktur Kostnadseffektivitet är viktigt för politikens legitimitet: - Styrmedel som ger onödigt höga kostnader för

7 Styrmedel för att nå miljökvalitetsmål - En kartläggning (NV, 2012) - För bara två miljömål, Skyddande Ozonskikt och Säker strålmiljö, bedöms befintliga och planerade styrmedel tillräckliga - Bristande tillämpning av styrmedlen gäller för mer än hälften av målen - För vissa administrativa styrmedel finns betydande genomförandeunderskott: Lagar och regleringar följs inte - På många områden har befintliga ekonomiska styrmedel inte tillräcklig effekt - För 1/3 av miljömålen har Sverige inte möjlighet att själv fatta beslut - Utvärderingar och analyser saknas för många styrmedel för att se vilka

styrmedel finns betydande genomförandeunderskott: Lagar och regleringar följs inte - På många områden har befintliga ekonomiska styrmedel inte

8 Färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 (Naturvårdsverket, rapport 6537, december 2012) Enligt regeringsuppdrag skulle Naturvårdsverket i sitt underlag: Redovisa utsläppsbanor inom olika sektorer fram till 2050 Föreslå förändringar i styrmedel eller ytterligare styrmedel för att visionen för 2050 ska uppnås så kostnadseffektivt som möjligt Redovisa den beräknade effekten av ytterligare styrmedel i form av reviderade utsläppsbanor fram till 2050 Resultat: - Brett spektrum av styrmedel för den politiska beslutsprocessen, sektorsövergripande styrmedel samt sektorsspecifika styrmedel identifierade - Styrmedlens kostnadseffektivitet inte analyserade! - Ingen analys av vilka utsläppsminskningar dessa styrmedel kan

Redovisa den beräknade effekten av ytterligare styrmedel i form av reviderade utsläppsbanor fram till 2050 Resultat: - Brett spektrum av styrmedel för den politiska

9 Energimyndigheten & Naturvårdsverket, Ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken: Granskat närmare 200 utvärderingar och uppföljningar av olika ekonomiska styrmedels långsiktiga effektivitet Hänsyn till - kostnadseffektivitet - måluppfyllelse - dynamisk effektivitet: har styrmedlet egenskaper som genererar teknisk utveckling och över tiden styr mot de mest kostnadseffektiva lösningarna? Fullständiga samhällsekonomiska analyser förekommer dock mycket sällan i utvärderingarna och uppföljningarna

dynamisk effektivitet: har styrmedlet egenskaper som genererar teknisk utveckling och över tiden styr mot de mest

10 Energimyndigheten/Naturvårdsverket om styrmedels bidrag till långsiktigt effektiv miljöstyrning (kostnadseffektivitet, måluppfyllelse samt dynamisk effektivitet): Sektorsövergripande styrmedel Energi-, koldioxid- och svavelskatter bidrar till långsiktigt effektiv miljöstyrning KLIMP relativt effektivt pga bred täckning och flexibilitet i val av åtgärder Tillverkningsindustrin och produktion av energi NOx-avgift bidrar till långsiktigt effektiv miljöstyrning Ekonomiska stöd till vindkraft, fastighetsskatt för vindkraft och vattenkraft samt programmet för energieffektivisering (PFE) är tveksamma/oklara

effektivt pga bred täckning och flexibilitet i val av åtgärder Tillverkningsindustrin och produktion av energi NOx-avgift bidrar till långsiktigt

11 Energimyndigheten/Naturvårdsverket om styrmedels bidrag till långsiktigt effektiv miljöstyrning (kostnadseffektivitet, måluppfyllelse samt dynamisk effektivitet): Bostäder och service Fem granskade styrmedel bidrar inte till långsiktig effektiv miljöstyrning: - Skattereduktion för installation av biobränsleanläggning som huvudsaklig uppvärmningskälla i nybyggda småhus och för installation av energieffektiva fönster i småhus: för snävt inriktat - Stöd till energieffektivisering och konvertering i offentliga byggnader (OFFROT); åtgärder ofta lönsamma även utan stöd - Konverteringsstöd till bostadshus och bostadsanknutna lokaler; åtgärder ofta lönsamma även utan stöd - Fastighetsbeskattning: begränsad effekt - Solvärme- och solcellsbidrag (solcellsbidraget inom OFFROT); felaktigt

installation av energieffektiva fönster i småhus: för snävt inriktat - Stöd till energieffektivisering och konvertering i offentliga byggnader (OFFROT); åtgärder ofta lönsamma även utan stöd -

12 Energimyndigheten/Naturvårdsverket om styrmedels bidrag till långsiktigt effektiv miljöstyrning (kostnadseffektivitet, måluppfyllelse samt dynamisk effektivitet): Transportsektorn - Drivmedelsskatt kan bidra till långsiktigt effektiv miljöstyrning - Miljöklassning av drivmedel ihop med skattedifferentiering kan bidra - Skattebefrielse för biodrivmedel respektive Fordonsskatt oklara; deras styrande effekt och samverkan med andra styrmedel behöver analyseras - Subventionerad kollektivtrafik: tveksamt bidrag - Vägavgifter för viss tung trafik: främst fiskalt huvudsyfte - Bilskrotningspremien: nej - Trängselskatt (Stockholmsförsöket): bidrar

kan bidra - Skattebefrielse för biodrivmedel respektive Fordonsskatt oklara; deras styrande effekt och samverkan med andra styrmedel behöver analyseras -

13 Önskemål och svårigheter: - Fortlöpande utvärdera miljöpolitiska styrmedels kostnadseffektivitet - Analysera styrmedlens andra kostnader, t ex för administration - Utvärdera styrmedlets eventuella effekter på andra miljömål - Vid flera styrmedel mot samma mål: Identifiera varje enskilt styrmedels bidrag - Svårt att analysera effekterna av styrmedlet; ofta brist på relevanta data - Svårt analysera vad som skulle ha hänt om styrmedlet i fråga inte införts

- Vid flera styrmedel mot samma mål: Identifiera varje enskilt styrmedels bidrag - Svårt att analysera effekterna

14 Problem och möjligheter: - Ekonomiska analyser ökar politikens kostnadseffektivitet och kostnadseffektiv politik ger mer miljö för pengarna - Tidigare krav på att åtgärder på miljöområdet ska vara kostnadseffektiva och konsekvensanalyserade nu borta från miljömålsmyndigheternas regleringsbrev (ersatta av svagare skrivning i Naturvårdsverkets instruktion) - För att förbättra kostnadseffektiviteten behövs tydligare krav på ekonomiska analyser och gemensamma riktlinjer (brett samhällsekonomiskt perspektiv)

från miljömålsmyndigheternas regleringsbrev (ersatta av svagare skrivning i Naturvårdsverkets instruktion) - För att förbättra

Relevanta dokument

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering