Energieffektivisering i befintlig bebyggelse

Transkript

1 Energieffektivisering i befintlig bebyggelse Några överväganden rörande rättslig reglering Annika Nilsson 22 november 2012

2 Rapport: Nina Weber: Regulating energy use in existing buildings - Two models for legal implementation of energy use reduction measures + Några egna reflektioner

3 (Några) Utgångspunkter: Enligt politiska mål skall Sverige ha nära noll-utsläpp av klimatgaser år Energianvändningen i bebyggelse svarar för % av den totala energianvändningen. Det finns väl utvecklad teknik för att reducera energianvändningen i byggnader. Såväl nya som befintliga byggnader. Tekniken används endast i begränsad omfattning. Hur får vi den nya tekniken i användning? I nya bostäder Frivilliga styrmedel I befintliga bostäder Rättsliga styrmedel

4 Rättsstaten: Statens utrymme att ingripa i enskildas förhållanden är (bör vara) begränsat Proportionalitet Fördelarna för samhället i stort skall överväga nackdelarna för enskilda Förutsebarhet Enskilda måste ha möjlighet att planera, och att förutse vilka krav det allmänna kan komma att ställa på dem Ändamålsenlighet Åtgärderna skall vara ägnade att leda till/mot det mål som åsyftas Minst ingripande Mer ingripande åtgärder än vad som är nödvändigt skall inte användas

5 Å andra sidan: Det är helt legitimt Att staten begränsar enskildas frihet för att värna viktiga allmänna intressen. Så: En central fråga är hur viktigt det allmänna intresset att begränsa energianvändningen i bebyggelse, i syfte att minska utsläppen av växthusgaser, anses vara. Social och rättslig normutveckling över tid Webers rapport tar sin utgångspunkt i att det är viktigt Regleringen kan justeras på flera punkter Frågan är: Hur ser problemet ut? Hur kan det lösas med rättsliga medel?

6 Barriärer? Teknik? Det finns teknik som kan användas redan idag Begränsad efterfrågan på ny teknik motverkar ny teknikutveckling Efterfrågan främjar vidare teknikutveckling Ekonomi? Många åtgärder är ekonomiskt lönsamma, även på kort sikt Behov av rimliga finansieringslösningar Brist på kunskap? Energideklarationen ger information Utgångspunkten för ED, att kunskapsbristen var avgörande, var uppenbarligen felaktig. Det kan finnas brist på kompetens att genomföra åtgärderna Behov av utbildning Annat? Konkurrerande intressen Obekvämt Osäkert att ge sig in och rota i gamla hus

7 Förutsättningar? Olika typer av byggnadsägare har olika förutsättningar Enskilda småhusägare Bostadsrättsföreningar Allmännyttiga bostadsföretag Privata bostadsföretag Kunskap Ekonomi Handlingsutrymme (dispositionsrätt) Incitament Acceptans Olika byggnader har olika förutsättningar Tekniska förutsättningar Andra värden

8 (Tre) Två modeller Generella föreskrifter - Individuella lösningar: Detaljstyrning Målstyrning Båda modellerna tar sin utgångspunkt i den befintliga energideklarationen: Energideklarationen skall ange hur byggnaden kan energiförbättras Åtgärder skall vidtas

9 Generella föreskrifter Existerande byggnader: Byggnader är olika Fastighetsägare är olika Geografiska och andra faktiska förhållanden är olika Generella föreskrifter måste bygga på minimikrav. = Om den fulla potentialen för energieffektivisering skall kunna utnyttjas behövs individuellt anpassade metoder. Nya byggnader: Mer likartade utgångspunkter = Generella föreskrifter måste bygga på minimikrav, men nivån kan sättas högre.

10 Detaljstyrning Energideklarationen syftar till att fastställa vilka konkreta åtgärder som kan vidtas i den specifika fastigheten. Utgångspunkten är BAT Best Available Technique Principiellt samma krav för alla, men Hänsyn till individuella förutsättningar För likabehandling och förutsebarhet: Utgångspunkten kan vara uppdaterade BAT-dokument Ekonomiskt rimligt För en normal husägare av denna typ Tekniskt möjligt Vid den aktuella tiden befintliga tekniska möjligheter (i vid bemärkelse), med hänsyn till husets ålder, tekniska förutsättningar m.m. Miljömässigt motiverat Kostnaden (i vid bemärkelse) skall motsvara miljönyttan

11 Detaljstyrning forts. När energideklarationen är upprättad (Av vem? Med vilken kompetens? Hur ofta? I vilken form? Etc.) innehåller den Information om byggnadens energiprestanda Specificerade krav på åtgärder som skall vidtas för att förbättra energiprestandan Fastighetsägaren vet vilka åtgärder som krävs.

12 Målstyrning Energideklarationen syftar till att fastställa vilken grad av energibesparing som kan uppnås i den specifika fastigheten. Även här med hänsyn till ekonomi, teknisk standard, tekniska möjligheter och kostnads/nyttobedömning Kan fastställas i %, viss kwh-reduktion eller på annat sätt För likabehandling och förutsebarhet: Utgångspunkten kan vara den aktuella byggnadstypens potential för energieffektivisering När energideklarationen är upprättad (Av vem? Med vilken kompetens? Hur ofta? I vilken form? Etc.) innehåller den Information om byggnadens energiprestanda Information om vilka mål som skall uppnås Fastighetsägaren vet vilket mål som skall nås Flexibilitet avseende vilka åtgärder som skall vidtas

13 Målstyrning forts. Handlingsplan för den individuella fastigheten Två alternativ: Fastighetsägaren upprättar/ansvarar för handlingsplanen Fastighetsägaren har stor frihet i genomförandet Men vet inte om åtgärderna kommer att bedömas vara tillräckliga Fastighetsägaren upprättar / Myndighet godkänner handlingsplanen Fastighetsägaren har frihet i upprättandet men myndighet har sista ordet Fastighetsägaren vet att åtgärderna i handlingsplanen är tillräckliga Extra administration för godkännandeförfarandet.

14 Kontroll och uppföljning Detaljstyrning Är åtgärderna vidtagna? Målstyrning: Vilket resultat gav åtgärderna? Är åtgärderna vidtagna? Vilket resultat gav åtgärderna I regelbundet återkommande energideklaration? Genom fristående rapportering och utvärdering?

15 (Några) För- och nackdelar Detaljstyrning + Rättssäkert; fastighetsägaren vet vad som skall göras + Mindre behov av kunskap hos fastighetsägaren + Tydligt vad som skall kontrolleras = Enklare administration - Begränsat utrymme för fastighetsägarens önskemål - Svag koppling till det övergripande målet - Målstyrning - Rättsosäkert; fastighetsägaren vet inte vad som skall göras - Större behov av kunskap hos fastighetsägaren - Större administration för att fastställa mål och kontrollera måluppfyllelse + Större flexibilitet för fastighetsägaren + Tydligare koppling till det övergripande målet

16 Skruvar Vad som anses ingå i Bästa Teknik kan varieras Typer av tekniska lösningar Underhåll och kontroll Bedömningen av nyttan kan varieras Hur värderas minskning av växthusgaser? Den ekonomiska nivån på kraven kan varieras Vilken (ekonomisk) kostnad är rimlig? Vilken återbetalningstid är rimlig? Andra faktorer i kostnads -vågskålen kan varieras Hur skall kulturhistoriska värden beaktas? Hur mycket oreda skall de boende behöva tåla? Energideklarationscykeln kan varieras Vart 20e år? Vart 5e år?

17 Naturligtvis finns mycket kvar att lösa