Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik
|
|
|
- Maj Pettersson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Miljöanpassat byggande Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik
2 Agenda Varför skall man lägga fokus på energi- och miljöfrågor? Byggnaden och energianvändning Vad gör byggsektorn? September 2009 NCC Construction Sverige AB, Katarina Heikkilä 2
3 Varför fokus på energi & miljöfrågor? Stor uppmärksamhet kring klimatförändringar Ökande energipriser Förväntan och efterfrågan från kunder Svag utveckling på byggnaders energiprestanda EU driver energieffektiviseringsfrågan Lag om energideklarationer Framtiden med plusenergihus Källa: Energiläget 2008 September 2009 NCC Construction Sverige AB, Katarina Heikkilä 3
4 Varför fokus på energi & miljöfrågor? Stor uppmärksamhet kring klimatförändringar Ökande energipriser Förväntan och efterfrågan från kunder Svag utveckling på byggnaders energiprestanda EU driver energieffektiviseringsfrågan Lag om energideklarationer Framtiden med plusenergihus Delivered energy per floor area (kwh/m 2 /yr) Low energy buildings All buildings Average new buildings Källa: Holmberg, Nässén, CTH 2003 September 2009 NCC Construction Sverige AB, Katarina Heikkilä 4
5 EUs mål för 2020: Sänkning av växthusgaser med 20% jämfört med 1990 års nivåer Användning av förnybara energikällor ska vara 20% av all energianvändning inom EU Öka energieffektiviteten med 20% Andelen biobränsle för motorer ska ha ökat med 10% September 2009 NCC Construction Sverige AB, Katarina Heikkilä 5
6 Energianvändning under byggnadens livscykeln Traditionellt hus Byggmaterial & renovering 15% Transporter, produktion & rivning 1% Byggmaterial & renovering Passivhus Transporter, produktion & rivning 84% Drift Drift Källa: LTH, 2000, Karin Adalberth September 2009 NCC Construction Sverige AB, Katarina Heikkilä 6
7 Byggnaden: dess miljöprestanda och planeringsprocess Olika samarbetspartner Olika discipliner Arkitektur Teknik, mm. Definition av krav Planeringsprocess Utförande Källa: White Arkitekter (Hamnhuset, Göteborg) September 2009 NCC Construction Sverige AB, Katarina Heikkilä 7 7
8 Byggnaden och tidig projektering Verksamhet Kravspecifikation Byggnad Termiskt klimat Energieffektivitet Luftkvalitet Livscykelkostnad Drag, buller, mm. Miljöprestanda, mm. Utveckling av alternativa tekniska lösningar Val av den slutliga lösningen September 2009 NCC Construction Sverige AB, Katarina Heikkilä 8
9 Energieffektiva och miljöanpassade byggnader Vad gör byggbranschen för utveckling av energieffektiva hus? Vilka verktyg finns? Vilka kriterier skall uppfyllas? Helhetssyn Trovärdighet Kommunikation September 2009 NCC Construction Sverige AB, Katarina Heikkilä 9
10 GreenBuilding program Målet Att minska Europas utsläpp av koldioxid Energieffektivisering av lokalbyggnader Kraven omfattar energianvändning Strukturerat arbetssätt för energifrågor Befintliga byggnader och nybyggnationer Marknadsvärde Från programkrav till efterfrågan från kunden September 2009 NCC Construction Sverige AB, Katarina Heikkilä 10
11 NCCs Klimatdeklaration Beräkning av byggnadens klimatpåverkan Livscykelperspektiv Byggnation Användarfasen Utvecklat i samarbete med IVL Produkter Bostäder (Sverige och Danmark) Lokaler, mark & anläggning Tillämpningsområden Kundinformation Produktutveckling September 2009 NCC Construction Sverige AB, Katarina Heikkilä 11
12 September 2009 NCC Construction Sverige AB, Katarina Heikkilä 12
13 Miljöklassningssystem Helhetssyn Fler byggnadsrelaterade miljöproblem Livscykelperspektiv Strukturerat system och dokumentation Kontroll av prestanda Trovärdighet och kvalitet Expertis och tredjeparts granskning Certifiering Kommunikation Märkning Område Energi Innemiljö Material och kemikalier Aspekt Energianvändning Energibehov Energislag Ljudmiljö Luftkvalitet Termiskt klimat Dagsljus Fukt Legionella Dokumentation Utfasning September 2009 NCC Construction Sverige AB, Katarina Heikkilä 13
14 Miljöklassningssystem ett verktyg Drivkraft för utveckling av hållbara byggnader Kunskapsspridning och medvetenhet Byggbranschen Kunden, slutanvändarna, mm Konkurrens i byggsektorn Uppbyggnad av klassningssystem Bedömningskriterier Klassningsnivåer Bedömnings- och värderingsprinciper Komplexitet Betoning på olika miljöaspekter Redovisningsprinciper Administration och kostnader September 2009 NCC Construction Sverige AB, Katarina Heikkilä 14
15 Användning av miljöklassningssystem Vad är syftet med klassning och miljömärkning? Hur skall resultaten användas? Metodens karaktär Typ av byggnader Nationella krav och förutsättningar Användning i projekt Kriterier/områden som omfattas av metoden Kommunikation och marknadsvärde Målgrupp Lämpar sig olika system för olika tillämpningar? Förväntad nytta Tidigt i planeringsprocessen Definition av krav och omfattning Nya och befintliga byggnader September 2009 NCC Construction Sverige AB, Katarina Heikkilä 15
16 Räcker det? September 2009 NCC Construction Sverige AB, Katarina Heikkilä 16
17 Utmaningen för byggbranschen Utveckling av produkten och processen Samordning i fokus: Definition av energi- och miljökrav Planeringsprocess Utförande och uppföljning Återkoppling Engagemang Satsa på långsiktig strategi Upprepningseffekt Kristinebergshöjden, Stockholm September 2009 NCC Construction Sverige AB, Katarina Heikkilä 17
18 September 2009 NCC Construction Sverige AB, Katarina Heikkilä 18 NCC Construction Sverige AB
Miljöklassning av byggnader
Miljöklassning av byggnader Tove Malmqvist Avd för Miljöstrategisk analys (fms) Skolan för Arkitektur och Samhällsbyggnad KTH, Stockholm E-post: tove@infra.kth.se Tove Malmqvist Environmental Strategies
Handlingsplan Miljöarbete
Handlingsplan Miljöarbete Stora Ursvik detaljplan 3 NCC Boende AB 2013-01-08 Mats Nissling 2013-01-08 NCC Boende AB 1 Situationsplan Stora Ursvik, dp 3 2013-01-08 NCC Boende AB 2 Perspektiv Stora Ursvik,
Miljöklassning av byggnader
B? A? C? Miljöklassning av byggnader Torbjörn Lindholm, Chalmers tekniska högskola Klassning av byggnader ett ByggaBo-åtagande Parterna i ByggaBo-dialogen - Regering - Företag - Kommuner har åtagit sig
Miljöklassning av byggnader
Miljöklassningssystemet en hjälp att förbättra miljön och människors hälsa samt att spara energi och pengar Miljöklassning av byggnader Bidra till en hållbar bygg- och fastighetssektor. Hushålla med energi,
Miljöklassning av byggnader
Miljöklassning av byggnader Kan man Svanen-märka byggnader? Presenterad av David Lindgren Ramböll Projektledning AB Syfte med miljöklassning Samhälle: Allt fler människor ställer krav på en ökad miljö-
Nya Karolinska Solna Universitets Sjukhus Hållbarhet
New Karolinska Solna - Sustainability Nya Karolinska Solna Universitets Sjukhus Hållbarhet 1 Anders.k.goransson@sll.se Fakta om NKS Yta: 320 000 kvm (lika mycket som 24 hötorgsskrapor) Antal våningar:
Miljöcertifiering av byggnader
Miljöcertifiering av byggnader Miljöledning inom staten, Waterfront 29 sep 2014 Tove Malmqvist KTH avd. för Miljöstrategisk analys - FMS tove.malmqvist@abe.kth.se Utvecklingen av miljöcertifiering av byggnader
Miljöcertifiering Miljöcertifiering En miljöcertifiering är en bedömning av hur miljömässigt hållbar en byggnad är. Utifrån ett certifieringssystem får en byggnad ett certifikat som visar dess miljöprestanda.
Fullriggaren Nyköping Passivhus - ett aktivt val
Fullriggaren Nyköping Passivhus - ett aktivt val En komplex värld! Avfall Buller Mögel Kemikalier Radon Energi Läge Elektromagnetiska fält Fukt Markföroreningar Material Vatten Ljus NCC AB 091124 2 Fokus
3.4.6 GREEN STAR URSPRUNG OCH ORGANISATION
3.4.6 GREEN STAR URSPRUNG OCH ORGANISATION Som tidigare nämnts lanserades GBCA 2002 och det första klassningssystemet Green Star Office introducerades 2003. GBCA är en nationell, icke vinstdrivande organisation
Mängd. använts. Proton SE Takduk
3 Det som användes Alternativ som kunde ha använts Mängd Halogenfri elkabel PVC-kabel 20 915 m Halogenfria installationsrör PVC-rör 2 830 m Lifeline CS (PVC-fritt plastgolv) Tarkett iq Granit 2,0 (PVC-golv)
Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik
Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik Projektets resultat Gemensamt dokument lokal anpassning Utgå från samhällets och branschens miljösyn Använda befintliga verktyg i samhället Ingen/liten kommunal
Uppföljning av 3H projektets resultat
Roger Corner 2009-09-03 Uppföljning av 3H projektets resultat Utgångspunkter Underlagen för uppföljning av 3H är: 1. Beslut från MHN 2009-05-16, 10 2. Den sammanfattande rapporten Stockholms väg mot Hälsomässigt
Isolering och klimatfrågan
Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,
1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen
1:7 Hur Sverige ska nå energi- och Vi står inför vår tids största utmaning att på kort tid ställa om vår energianvändning till en nivå som skapar förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle.
Hjälpmedel för att definiera energi- och miljöprestanda
Hjälpmedel för att definiera energi- och miljöprestanda 27 augusti 2009 Catarina Warfvinge, LTH och Bengt Dahlgren AB Upplägg Vad som menas med miljömässigt hållbart och vad som egentligen ingår i begreppet
Marknadens intresse för resurseffektiva. byggnader. Svante Wijk. NCC Construction Sverige AB. NCC Teknik. NCC Teknik Sid1
Marknadens intresse för resurseffektiva byggnader Svante Wijk NCC Construction Sverige AB NCC Teknik NCC Teknik Sid1 Sammanfattning NCC har under 2005 genomfört en enkätundersökning hos drygt 350 presumtiva
VÅRT BIDRAG TILL ETT HÅLLBART SAMHÄLLE
VÅRT BIDRAG TILL ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Fastighetsägares miljöarbete ska kännetecknas av långsiktighet, trygghet och samverkan inom ekonomiskt rimliga villkor. AKTIVT ARBETE FÖR ETT HÅLLBART SAMHÄLLE En
Byggentreprenörens perspektiv på uppfyllandet av energi- och miljökraven
Byggentreprenörens perspektiv på uppfyllandet av energi- och miljökraven Gunnar Hagman Regionchef Hus Syd, Skanska Sverige AB Hur arbetar Skanska för att uppfylla de energi- och miljökrav som satts upp?
Miljöcertifieringsverktyg i renoveringsprocessen hur kan det ge mervärden?
Miljöcertifieringsverktyg i renoveringsprocessen hur kan det ge mervärden? Tove Malmqvist Avdelningen för miljöstrategisk analys (fms), KTH tove.malmqvist@abe.kth.se Kommande års renoveringar betyder mycket
Slutsatser från dag 4
Slutsatser från dag 4 Vid fjärde utbildningstillfället den 12 december 2011 ska frågor om material och kemikaliefrågor tas upp. Inledningsvis diskuterades också klassningsfrågor där undertecknad fått uppdrag
Att bygga för framtiden om hållbart byggande.
Att bygga för framtiden om hållbart byggande Sara.bergman@svanen.se Disposition Om Svanen -Nordens officiella miljömärke Svanenmärkta byggnader - vad kännetecknar dem? Miljökrav och brandskydd Fråga gärna!
Klassningssystem en överblick
Klassningssystem en överblick Daniel Olsson Klassning av byggnader en överblick av de vanligaste systemen och hur man ser på el och värmeanvändning 1) Vad är nyttan? 2) En fluga? 3) Vilka system finns?
Nya Karolinska Solna Universitetssjukhus Hållbarhet. 1 Anders.k.goransson@sll.se
Nya Karolinska Solna Universitetssjukhus Hållbarhet 1 Anders.k.goransson@sll.se Fakta om NKS Yta: 320 000 kvm (lika mycket som 24 hötorgsskrapor) Antal våningar: 5 (mantel) 11 (vissa vårdkärnor) Antal
Erfarenheter från kunskapsuppbyggnad inom NCC för byggnation av lågenergihus
Erfarenheter från kunskapsuppbyggnad inom NCC för byggnation av lågenergihus Christina Claeson-Jonsson, NCC 2012-06-12 NCC Construction Sverige AB 1 Ett annat fokus Då: - Fokus på energieffektivisering
Miljöcertifiering i praktiken
Miljöcertifiering i praktiken Vad är miljöklassning? Varför ska man klassa? Vilka system finns? Kravnivåer? Skillnader mellan systemen Hur gör man? Vad kan man uppnå? Tillämpningsexempel! 1 Om mig Per
KURS I GRÖNA HYRESAVTAL
KURS I GRÖNA HYRESAVTAL FASTIGHETSÄGARNA UTBILDNING AGENDA 1. Bakgrund, syfte med Grönt hyresavtal 2. Genomgång av olika avsnitten i gröna hyresavtal 3. Genomgång av Grön bilaga 4. Struktur för årlig uppföljning
Energiklassning av byggnader -vägen från ord till handling
Energiklassning av byggnader -vägen från ord till handling Åsa Wahlström, CIT Energy Management EG direktivet om byggnaders energiprestanda 2002 Nybyggnadsregler 2006 med skärpning för eluppvärmda byggnader
Peter Fransson avdelningschef
2018-05-22 Peter Fransson avdelningschef Boverkets nya prioriteringar och uppdrag En stor satsning på arkitektur för ett hållbart samhälle, nya regeringsuppdrag kring inomhusmiljö och digitalisering, samt
Välkommen till. Göteborg 27 januari
Välkommen till Göteborg 27 januari Program Kl. 10 Kl. 10.30 Kl. 11.45 Kl. 13.00 Kl. 14.20 Kl. 15.00 Kl. 15.25 Kl. 16.00 Inledning Workshop: Näringslivets miljöarbete Lunch Ekonomiskt, ekologiskt och socialt
Sweden Green Building Council
Sweden Green Building Council 1 Ca 215 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Vad innebär miljöcertifiering av byggnader? Byggnadens prestanda jämförs med mätbara kriterier skalan är poäng
Miljöklassning kv Norrtälje i Karlshamn
Miljöklassning kv Norrtälje i Karlshamn Certifieringssystem En miljöcertifiering är ett verktyg som möjliggör en objektiv bedömning av hur miljömässigt hållbar en byggnad är. Ett certifieringssystem ger
Remissvar angående Dokumentationssystem för byggprodukter 2018:22
1 (2) DATUM 2018-12-12 Samhällsbyggnadsförvaltningen Regeringskansliet TJÄNSTESTÄLLE Plan- och exploateringsavdelningen Näringsdepartementet HANDLÄGGARE DIARIENR SBN/2018:675 ER REF Helene Lassi Remissvar
Vägvisare i klassningsdjungeln. Under de senast 25 åren har det vuxit. Vad innebär egentligen miljöklassning?
PER LILLIEHORN Arkitekt Lilliehorn Konsult AB Idrottshögskolan i Göteborg är klassad som miljöbyggnad Guld. Vägvisare i klassningsdjungeln Vad innebär egentligen miljöklassning? TEXT: PER LILLIEHORN. FOTO:
Att ställa energikrav vid nybyggnation
Att ställa energikrav vid nybyggnation Utmaningar och möjliga lösningar Jens Johansson Miljöstyrningsrådet www.msr.se Bred avstämning - intressenter MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSSTÖD PRISBELÖNT I EU
Energieffektivisering av befintliga byggnader
Energieffektivisering av befintliga byggnader Workshop, Växjö 19 mars 2013 Therese Sonehag Arkitekt SAR/MSA, Kulturvårdsstöd therese.sonehag@raa.se Energimål och kulturhistorisk bebyggelse Utmaning: Energibesparing
Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö
1:6. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen
1:6 Hur Sverige ska nå energi- och Vi står inför vår tids största utmaning att på kort tid ställa om vår energianvändning till en nivå som skapar förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle.
Annika Ekstrand-Tobin. Sammanfattning
Kvalitetssäkring av Innemiljö och Energianvändning p Annika Ekstrand-Tobin Sammanfattning God innemiljö är ett självklart mål som eftersträvas vid byggande och förvaltning men som alltför ofta inte uppfylls
Lönsam energieffektivisering 2015
Lönsam energieffektivisering 2015 Galären tolkar hållbarhet Våra fastigheter skall utmana staden invändigt och utvändigt, arkitektoniskt, tekniskt och socialt. Men vi måste göra det långsiktigt hållbart.
Eje Sandberg, ATON Teknikkonsult AB
Eje Sandberg, ATON Teknikkonsult AB Energikrav i planprocessen Rapporter SKL- rapport: Att bygga skolor och förskolor som passivhus Rapporter finns på: www.aton.se Rådgivning åt kommuner som ställer Energikrav:
Kommunala riktlinjer för hållbart byggande
Kommunala riktlinjer för hållbart byggande Göteborg Stockholm Malmö/Lund 2011-08-24 Kaj Granath, arkitekt, TD avdelningen för byggnadsteknik Byggnadens livscykel Planering Projektering Produktion 0,5-5
Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:
Klassningssystem för byggnader och hållbara städer Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: 7,5 högskolepoäng Tentamen 42BK07 Magisterutbildning i byggteknik - hållbart samhällsbyggande Tentamensdatum:
hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan
hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Miljöpåverkan berör oss alla Att minska energianvändning och utsläpp av växthusgaser är ett övergripande samhällsmål
EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel
EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm
Hållbarhet ur ett byggperspektiv Jönköpingsdagen
Hållbarhet ur ett byggperspektiv Jönköpingsdagen 2019-01-15 Christina Lindbäck NCC koncernens hållbarhetschef 1 NCC:s marknader År 2017: Omsättning 55 miljarder Anställda 17 000 2 Ett NCC tre affärer Industri
Energikrav och optionsmöjligheter vid nybyggnation av bostäder och lokaler i Lerums kommun
Augusti 2013 vers 3. 1 (6) Samhällsbyggnad Bygglovsenheten Peter Rosengren Energi- och klimatrådgivare 0302-52 12 23 0761-29 53 21 peter.rosengren@lerum.se Energikrav och optionsmöjligheter vid nybyggnation
Medlemskap. EnergiPulser Studiebesök Energifaktadatabasen Rabatt på Energiledarkonferensen. Årsavgiften för 2008 är 3 500 kr
-EnergiPuls- Så byggs Sveriges bästa kontorslokaler Helena Sjögren, ÅF Vad är EnergiledarGruppen? Ideell förening Bildades 1982 Drygt 120 medlemmar Mål: Forum energifrågor Kunskapsspridning Branschöverskridande
EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel
EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm
Lågenergihus för attraktivt boende
Lågenergihus för attraktivt boende 09:00 Inledning 09:15 Därför bygger vi lågenergihus 09:40 Vad är lågenergihus? 11:00 Renovering och energieffektivisering av miljonprogrammet 11:30 Byggprocessen och
Miljöklassning av Fastighetsägarnas Hus
Miljöklassning av Fastighetsägarnas Hus Theres Kvarnström Energikonsult Fastighetsägarna Stockholm AB 2012-01-31 Fastighetsägarnas Hus Byggnadsår 1956 Ombyggnadsår 2007/2008 Kontorslokal A temp 7 400 m
Stor miljöpåverkan. Bygg- och fastighetssektorn har stor miljöpåverkan 35 % av energin 50 % av elen miljoner ton vatten miljarder m 3 luft
Stor miljöpåverkan Bygg- och fastighetssektorn har stor miljöpåverkan 35 % av energin 50 % av elen 1 000 miljoner ton vatten 8 000 miljarder m 3 luft 15 % av växthusgaserna 15 % av avfallet Påverkan på
Energisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB 2008-2011
Energisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB 2008-2011 Gävle Stadshus AB AB Gavlegårdarna Gävle Energi AB Gavlefastigheter Gävle kommun AB Gävle/Sandviken Flygfält AB Lagerhus AB Gävle Hamn
Miljöcertifiering av befintliga byggnader SGBC 14 2014-11-10 Session B1 Caroline Vilhelmsson
Miljöcertifiering av befintliga byggnader SGBC 14 2014-11-10 Session B1 Caroline Vilhelmsson 1 B:1 Certifiera befintliga byggnader vilka är skillnaderna mellan systemen? - Introduktion Att certifiera nybyggda
Flerbostadshus certifierade enligt Svanen. Energi: Bättre en minienergi-standard
Flerbostadshus certifierade enligt Svanen. Energi: Bättre en minienergi-standard passivhusnorden2013@cit.chalmers.se johnny.kellner@veidekke.se Kv. Dorabella i Annedal (Boutställning 2012) Ark: Joliark
Seminarium 23 maj 2018 Örebro. Energilyftet
Seminarium 23 maj 2018 Örebro Energilyftet Kajsa Andersson CIT Energy Management, Energimyndighetens representant Energilyftet Energimyndighetens kompetenshöjande insats för nära-nollenergibyggnader Uppdrag
Energieffektivisering - En del av bostadsbeståndets förnyelse och en attraktivitetshöjare?
Energieffektivisering - En del av bostadsbeståndets förnyelse och en attraktivitetshöjare? Jan Akander Avdelningen för Byggnads-, Energi- och Miljöteknik Akademin för Teknik och Miljö Högskolan i Gävle
BARBARA RUBINO rubino@chalmers.se. 4 aspekter: 1. Aktuell debatt om passivhus. 2. En gammal idé. Utopi eller verklighet?
Planera för solvärme! Hur kan Framtidens Solstad se ut? BARBARA RUBINO rubino@chalmers.se 4 aspekter: 1. Aktuell debatt om passivhus 2. En gammal idé. Utopi eller verklighet? 3. Delar ur en verktygslåda.
SP Zero Emission Buildings. Kristina Mjörnell, Energiteknik
SP Zero Emission Buildings Kristina Mjörnell, Energiteknik SP ZEB en stark FoI-miljö Ett kompetenscentrum för forskning, innovation och kunskapsöverföring inom energieffektiva hållbara byggnader SP ZEB:s
Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016
Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016 Svar mailas till remiss@boverket.se Datum 2016-08-22 Remisslämnare
Prisma. Mer än bara fasad. GRÖN energi. Estetik. ekonomi.
Prisma. Mer än bara fasad. GRÖN energi. Estetik. ekonomi. 2 Prisma.MER ÄN BARA FASAD. Vi behöver planera städer och byggnader så att de genererar en del av den energi som sedan ska användas i byggnaden.
DANDERYDS KOMMUN Underlag för beslut om miljökrav i byggprojekt
DANDERYDS KOMMUN Underlag för beslut om miljökrav i byggprojekt Datum 181109 Maria Novikova Forsen Projekt 2 Sammanfattning utreder om certifieringssystemet Miljöbyggnad kan vara ett alternativ att ställa
Kommunala verktyg för minskad energianvändning i nybyggnation
WP2 Urban och regional planering samt infrastruktur Kommunala verktyg för minskad energianvändning i nybyggnation Lena Neij, IIIEE Bakgrund Redan idag finns ett antal styrmedel för minskad energianvändning
LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus.
LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus. Författare: Daniel Ryman, Lunds Tekniska Högskola. Fokus på livscykelkostnader Debatten i media om långsiktigt hållbart
3.2.1 LEED VAD GÄLLER?
tre delar; BRE med arbete kring forskning, utbildning och rådgivning, BRE Global som arbetar med miljöfrågor och hanterar ansökningar om certifieringen samt BRE Ventures som utvecklar nya idéer kring byggteknik.
Energinivåer och optionsmöjligheter vid nybyggnation av bostäder och lokaler i Lerums kommun
1 (6) Samhällsbyggnad Bygglovsenheten Energinivåer och optionsmöjligheter vid nybyggnation av bostäder och lokaler i Lerums kommun Lerums kommun har sedan 2004/2005 ställt energikrav utöver Boverkets normer
Utformning av ett energieffektivt glaskontor. Åke Blomsterberg WSP Environmental Energi och ByggnadsDesign, LTH
Utformning av ett energieffektivt glaskontor Åke Blomsterberg WSP Environmental Energi och ByggnadsDesign, LTH Uppföljning under system- och bygghandlingsskedet: Vilka möjligheter finns det i en ny glaskontorsbyggnad?
Kvalitetssäkring Från första pennstrecket till inflyttning (och under driften)
www.igpassivhus.se Kvalitetssäkring Från första pennstrecket till inflyttning (och under driften) Samordning kompetens - hållbarhet Hur kunnig måste byggherren vara och vad behöver den ha för kunskaper?
SKL och de energi- och klimatpolitiska målen 9 nov.
SKL och de energi- och klimatpolitiska målen 9 nov andreas.hagnell@skl.se SKLs programberedning för klimat Partipolitisk sammansatt, elva politiker från hela landet Slutrapport beslutad i SKL:s styrelse
Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen
1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2
Ett energieffektivt samhälle
Ett energieffektivt samhälle Utgångspunkt Sveriges byggnaders specifika energianvändning ska halveras till år 2050 jämfört med 1995 Tidigare mål revideras nu Skälen Minskad klimatbelastning Minskat omvärldsberoende
Buy Smart+ Grön upphandling i Europa. Byggkomponenter
Buy Smart+ Grön upphandling i Europa Byggkomponenter Innehåll Offentlig upphandling Grön offentlig upphandling Grön offentlig upphandling i praktiken Livscykelkostnad Projektet Buy Smart+ Bakgrund Byggsektorn
Visioner och handlingsplan. Michael Gustafsson, Skanska Sverige AB
Visioner och handlingsplan Michael Gustafsson, Skanska Sverige AB Lagstiftning Volatila energipriser Hyresgästers efterfrågan Varumärke Medarbetare Vad driver grönt? Gröna Fonder och Bankkapital Marknadsvärdet
Energieffektiviseringar vid renovering och nybyggnad
Energieffektiviseringar vid renovering och nybyggnad Åsa Wahlström CIT Energy Management LTH 2015-06-23 Varför Lågan? Bidra till att Sverige ska nå sina energimål genom att bostadsoch lokalsektorn starkt
Döbelnsgatan 20D. Kommunala handikapprådet 9/12
Döbelnsgatan 20D Kommunala handikapprådet 9/12 Agenda Fakta om huset Syfte för dess uppkomst Vad som har gällt Vad som gäller idag Uppsalahems arbete för gröna hem Fakta Döbelnsgatan 20D Punkthus byggt
Energieffektiva byggnader
Energieffektiva byggnader Hur gör NCC för att få multiplikation? Janne Byfors Kontrollerad utveckling Genomtänkt införande Multiplikation Kontrollerad utveckling Utvecklingsprojekt Lågenergibostäder Erfarenheter
Vår vision är ett hållbart energisystem. Energimyndigheten arbetar med förnybar energi, klimatinsatser, bättre teknik och smartare energianvändning.
Vår vision är ett hållbart energisystem Energimyndigheten arbetar med förnybar energi, klimatinsatser, bättre teknik och smartare energianvändning. Vi ska ställa om till ett hållbart energisystem och några
Nu E De Nock! Beslutsdel/Åtgärder. Energiplan/Klimatstrategi Östra Göinge kommun
Nu E De Nock! Beslutsdel/Åtgärder Energiplan/Klimatstrategi Östra Göinge kommun BESLUTSDEL /ÅTGÄRDER ÄTGÅRDSOMRÅDE ÅTGÄRD KLART KOSTNAD ANSVARIG Övergripande Kommunen skall ha ett eget statistiksystem
Frukostseminarium: Upphandling som motor för energieffektivisering 2015-11-04
Frukostseminarium: Upphandling som motor för energieffektivisering 2015-11-04 Upphandling kan påverka samhället Offentliga inköp för 625 mdr kronor 20% av BNP Det är en köparkraft som kan driva utveckling
FÖRST MOT ENERGIEFFEKTIVT SAMHÄLLE DETTA INNEBÄR ENERGITJÄNSTEDIREKTIVET FÖR STAT, KOMMUNER OCH LANDSTING. Annie Stålberg. Miljöanpassad upphandling
FÖRST MOT ENERGIEFFEKTIVT SAMHÄLLE DETTA INNEBÄR ENERGITJÄNSTEDIREKTIVET FÖR STAT, KOMMUNER OCH LANDSTING. Annie Stålberg AGENDA Energitjänstedirektivet Hur hjälper Miljöstyrningsrådet till Livscykelkostnad
Framtidsscenarier för värmemarknaden givet olika aktörers preferenser
Framtidsscenarier för värmemarknaden givet olika aktörers preferenser 2016-10-13 Men vi förskräcks av tre upptäckter - om målfokus, ambition och risk för suboptimering, ineffektivitet, målkonflikter Mål:
Vi kan hjälpas åt att göra något åt detta
Jordens klimat påverkas av vår användning av fossila bränslen. Den pågående klimatförändringen är ett av de allvarligaste hoten mot globalt hållbar utveckling, både socialt, miljömässigt och ekonomiskt.
Folkuniversitets fo rvaltarutbildning Byggnadsobjekt och byggprocesser HT 2012
PM 2012-09-05 Per Lilliehorn Folkuniversitets fo rvaltarutbildning Byggnadsobjekt och byggprocesser HT 2012 Idén bakom denna del av kursen är att eleverna, baserat på iakttagelser i den egna fastigheten,
Svar på motion om strategi för fler byggnader av trä
TJÄNSTEUTLÅTANDE Samhällsbyggnadskontoret Dnr KS/2017:575-034 Mark- och exploateringsenheten 2018-03-06 1/5 Handläggare Fredrik Granlund 0152-292 951 Kommunfullmäktige Svar på motion om strategi för fler
19:1
19:1 19:2 19:3 19:4 19:5 TJÄNSTEUTLÅTANDE 19:6 Samhällsbyggnadskontoret Dnr KS/2017:575-034 Mark- och exploateringsenheten 2018-03-06 1/5 Handläggare Fredrik Granlund 0152-292 951 Kommunfullmäktige Svar
Klimatpåverkan i Byggprocessen
Klimatpåverkan i Byggprocessen Heldagskonferens 2019-05-21 Emma Karlsson & Åsa Ekberg Österdahl (BeBo / WSP) Kajsa Andersson (Belok / CIT Energy Management) Åsa Wahlström & Karin Glader (Lågan / CIT Energy
Ämnet samhällsbyggande behandlar byggprocessens olika delar samt byggmaterial, byggnadsteknik och installationsteknik.
SAMHÄLLSBYGGANDE Ämnet samhällsbyggande behandlar byggprocessens olika delar samt byggmaterial, byggnadsteknik och installationsteknik. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet samhällsbyggande ska syfta till
Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus
Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus Catarina Warfvinge Linköping 8 sept 2011 Vi har tuffa energisparmål: 20% till 2020 och 50% till 2050! Energianvändning
Miljöklassning vid större om- och nybyggnation
Sandra Holmström Staben 08-508 270 39 sandra.holmstrom@stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2011-02-15 Miljöklassning vid större om- och nybyggnation Förslag till beslut 1. Fastighetsnämnden beslutar att
Halverad energianvändning i befintliga byggnader - Är det möjligt? 18 maj 2015
Halverad energianvändning i befintliga byggnader - Är det möjligt? 18 maj 2015 Per-Erik Nilsson CIT Energy Management pe.nilsson@cit.chalmers.se http://www.energy-management.se/ Omfattar Lite om BELOK
Heini-Marja Suvilehto
MILJÖANPASSAD UPPHANDLING AV TRANSPORTER Heini-Marja Suvilehto BEHOVS- ANALYS UPPHANDLING VILKA KRAV KAN MAN STÄLLA HÅLLBAR UPPHANDLING AV FORDON OCH TRANSPORTER UPPFÖLJNING BEHOVSANALYS FORDON Kan ni
Kv Nålskäran Miljöbyggnad Guld
Kv Nålskäran Miljöbyggnad Guld Kv. Nålskäran 118 student bostäder En huskropp med 6 våningsplan Två lägenhetstyper. 24 m² respektive 36 m² Gemensamma balkonger, uteplatser, tvättstuga, förråd, cykelförråd,
Byggandets klimatpåverkan en obekväm sanning
Byggandets klimatpåverkan en obekväm sanning Kiruna 2015-03-11 Hans-Eric Johansson Bostadsutveckling AB En väckarklocka för bygg- och fastighetssektorn 2014 i Almedalen presenterade IVA och Byggindustrin
Byggsektorns betydande miljöaspekter
Byggsektorns betydande miljöaspekter Per Lilliehorn Naturresurser 2 Ekosystem 3 1 Människors hälsa 4 Byggsektorn Tillverkning, försäljning och transport av byggmaterial Ca 90.000 Byggindustrin Ca 230.000
Energieffektivisering Energideklarationer
Energieffektivisering Energideklarationer Bengt Drakenberg, Energikontoret Skåne Energi- och klimatrådgivare Eslöv 09-04-16 Program Energianvändningen i idrottssanläggningar Nybyggnation i passivhus- eller
Solenergiteknik i den hållbara staden
Solenergiteknik i den hållbara staden Charlotta Winkler WSP Environmental 2015-06-23 2 Det går inte att visa den här bilden just nu. Värderingar 3 Hållbarhet 4 "En hållbar utveckling är en utveckling som
Remissvar avseende Boverkets förslag till ändring av föreskrifter och allmänna råd om energihushållning, avsnitt 9 i Boverkets byggregler.
Trosa Swedisol AB 2014-09-05 Villagatan 17A 619 35 Trosa Conny Pettersson, vd +46 705 94 62 10 Remissvar avseende Boverkets förslag till ändring av föreskrifter och allmänna råd om energihushållning, avsnitt
Hållbar Renovering Gör renoveringen till en lönsam investering. 2012-03-21 NCC Construction Sverige AB 1
Hållbar Renovering Gör renoveringen till en lönsam investering 2012-03-21 NCC Construction Sverige AB 1 Utgångspunkt i de boendes behov Helhetssyn på samhällsutveckling Attraktiv och modern boendemiljö
Grönt Byggindex 2011. Katarina Anund, Support Marknad, Green & Safety Katarina.anund@skanska.se, 010-448 14 20. Publik information
Grönt Byggindex 2011 Katarina Anund, Support Marknad, Green & Safety Katarina.anund@skanska.se, 010-448 14 20 Syfte med Grönt Byggindex Ge en bild av grönt byggande i Sverige, hur marknaden ser ut idag,
Sveriges Byggindustriers remissvar på En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige (SOU 2016:47)
2016-10-20 m.registrator@regeringskansliet.se petter.hojem@regeringskansliet.se Ert dnr M2016/01735/Kl s remissvar på En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige (SOU 2016:47) är de enskilda byggföretagens