Kommunala riktlinjer för hållbart byggande

Transkript

1 Kommunala riktlinjer för hållbart byggande Göteborg Stockholm Malmö/Lund Kaj Granath, arkitekt, TD avdelningen för byggnadsteknik

2 Byggnadens livscykel Planering Projektering Produktion 0,5-5 år 0,5-2 år Användning/Brukande Rivning Cirka år eller längre 3-6 mån

3 Vilka krav? Krav och ambition Vilka parametrar? Kvalitetssäkring Uppföljning Redovisning Sanktioner Principfrågor En nivå? Olika nivåer (brons, silver, guld)? Koppling till etablerade system Vem avgör nivån? Olika nivåer på olika platser? Vilka uppgifter begär man in? Kvalitetssystem krav på ett visst system krav att använda något etablerat system Kontroll Egenkontroll öppen redovisning / web internt till kommunen Vad händer om byggherren/projektet inte uppfyller de ställda kraven?

4 Göteborg Miljöanpassat byggande: Program för Göteborg; Bostäder (44 sidor) Aktuell version antaget av fullmäktige i maj 2009

5 Avsikten är att ge riktlinjer för miljöanpassat byggande / / Programmet ska fungera som ett incitament i miljöarbetet genom att höja ambitionsnivån, mana till ständiga förbättringar och skapa framåtanda. Ett ytterligare syfte är att ge erfarenhetsåterföring till byggbranschen. Handlingen ska därför vara ett dynamiskt och levande dokument som kommer att revideras med jämna mellanrum för att förbli ett utvecklingsdrivande verktyg. Används som villkor vid markanvisning Framtaget i samverkan mellan fastighetskontoret, stadsbyggnadskontoret och miljöförvaltningen En kravnivå, inga alternativ

6

7 7 Sakområden Beständighet Långlivade byggnader för att minska byggnadens totala resursomsättning Omfattar: Materialval, LCC-bedömning, underhållsmöjligheter Skede: Projektering och produktion

8 Miljöpåverkan Minskning av byggnadernas negativa miljöpåverkan i ett livstidsperspektiv Omfattar: material- och produktval, utformning av tomtmark och grönytor, planering av byggarbetsplatsen Koppling till BASTA för produktval, Byggvarubedömning (BVB) för material, och Kemikalieinspektionens Priodatabas. Skede: Projektering och produktion

9 Hälsa och inomhusklimat Mål: Byggnader och bostäder med god innemiljö Omfattar: Luftkvalitet, materialval, elinstallationer Skede: Projektering, produktion och förvaltning Fuktskydd Att undvika skadlig fukt i byggnaden under hela dess livstid Omfattar: säkerställ kvalitetssäkrad projektering/utförande, dokumenterade kontroller Skede: Planering, projektering, produktion och förvaltning

10 Bullerskydd Att skapa en bra ljudmiljö för de boende och att minska besvärande buller Omfattar: Ljudklassning, mätning Skede: Projektering, produktion och förvaltning

11 Energihushållning Minskning av klimatpåverkan, utsläpp av växthusgaser, och uttag av ickeförnyelsebara energislag Omfattar: Energianvändning, byggteknik, installationer, belysning Täthetsprovning enligt SIS, termofotografering Skede: Projektering, produktion och förvaltning

12 Resurshushållning Minskning av resursanvändning och avfallsmängder under byggnadens livstid Omfattar: Byggmaterial, vatten och hushållsavfall Skede: Projektering och produktion

13 Kvalitetssäkring och information Omfattar: kvalitets- och miljöplan för projektet, förberedelse för överlämning till förvaltning Skede: Planering och förvaltning Egenkontroll, extern kontroll (P-märkning) eller certifiering Redovisning till stadsbyggnadskontoret, där handlingar diarieförs och arkiveras Redovisning sker vid olika tidpunkter: när köpeavtal skrivs, vid bygglov, vid bygganmälan, vid särskilda samråd avseende miljöanpassat byggande Faktisk förbrukning skall mätas och rapporteras andra året efter inflyttning

14 Energi: Flerbostadshus Total köpt energi (ex hushållsel) får ej överstiga 60 kwh/m2 om man har fjärrvärme eller förnybar energi. Om el är huvudkälla (t.ex värmepump) får andelen köpt energi inte överstiga 45 kwh/m2. Fristående hus max 200 m2 Total köpt energi (ex hushållsel) får ej överstiga 55 kwh/m2 om man har fjärrvärme eller förnybar energi. Om el är huvudkälla (t.ex värmepump) får andelen köpt energi inte överstiga 40 kwh/m2. Möjlighet till individuell mätning och debitering av tappvarmvatten och el

15 Stockholm Program för Miljöanpassat byggande vid nybyggnad (43 sidor) Aktuell version antaget av fullmäktige 10 oktober 2005 Ersatte de tidigare styrdokumenten Ekologiskt byggande och Energieffektiva sunda hus Användes som villkor vid markanvisning Efter 1 januari 2007 är användningen frivillig Från och med 2010 finns ett nytt styrdokument Krav och mål för energi 2010: Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt (7 sidor) Bygger på Miljöstyrningsrådets kriterier Används som villkor vid tecknande av exploateringsavtal

16

17 Fyra uttalade mål: Bygga fler lågenergihus i Stockholm Öka produktionen av förnybara (eller förnyelsebara) energislag Kvalitets- och miljösäkring görs långsiktigt Få bättre kunskap om energiförbrukningen i nyproducerade hus i Stockholms stad genom uppföljning av energiförbrukningen Övriga hållbarhetskrav formuleras i ett annat projekt som leds av stadsledningskontoret och omfattar samtliga kommunala verksamheter

18 Kraven är formulerade på två nivåer: en obligatorisk miniminivå (krav) och en mer ambitiös långsiktig ambition (mål) Krav: energianvändning får ej överstiga 75 kwh/m2 och år, varav högst 15 kwh/m2 elektricitet (inkl fastighetsel) Individuell mätning av tappvarmvatten och hushållsel, möjlighet att styra den egna energianvändningen. Möjlighet att debitera varje användare Mål: 55 kwh/m2 och år, varav högst 15 kwh/m2 elektricitet (inkl fastighetsel). Varje fastighet bör kunna producera 30 % av sin egen förbrukade fastighetsel. Byggnaders tak bör planeras för solceller. Individuell mätning och styrning av värme

19 Andra uppvärmningsåret ska energiförbrukningen rapporteras in via Energimyndighetens E-nyckel. ( Inrapporterade data avidentifieras och publiceras på stadens web-plats. Byggherren ansvarar för att nödvändig redovisning lämnas. Resultatet av programmet påverkar inte utfärdandet av slutbevis. Har en byggherre misskött sina åtaganden kan detta i värsta fall påverka framtida markanvisningar.

20 Kvalitets- och miljösäkring Staden förutsätter därför att byggherren har en långsiktig kvalitets- och miljösäkring t. ex ISO 9000, ISO 14000, BF9K Kvalitets- och miljöplan Kvalitets- och miljöansvarig Dokumenterad egenkontroll Information och utbildning

21

22 Malmö Miljöbyggprogram Syd, antaget 2009

23 Malmö Miljöbyggprogram Syd, antaget 2009 Samarbete mellan Malmö stad, Lunds kommun och Lunds universitet Fyra kärnområden: Energi Innemiljö Fuktsäkerhet Urban biologisk mångfald Programmet skall (eventuellt) utökas med: ljudmiljö materialval resurshushållning Används vid köpeavtal och markanvisningar (dock ej exploateringsavtal).

24 Tre olika miljöklasser: C (basnivå) B (bra val) A (bästa alternativ) Minst C-klass skall alltid uppfyllas vid byggande på kommunal mark. Byggherren kan själv välja A eller B, alternativt kan kommunen kräva A eller B för att visa på förträfflighet vid exploatering av specifika områden. Rapportering sker via Miljöbyggprogram SYD:s hemsida Öppen sida tillgänglig för allmänheten Inför avtalsskrivande diskuterar kommunen och byggherren ambitionsnivåerna och formulerar ett ambitionskontrakt.

25 Projekten skall redovisas i form av ambitionsros, reusltatros och driftros (än så länge finns bara ambitionsrosor

26 Innemiljö Luftkvalitet: Ventilation: flödesmätning, filtrering Filterkrav skiljer mellan klass A, B och C inspekterbara kanaler Radonmätning Ljusmiljö: Klass B och C: byggnaden ska utformas så att behov av artificiell belysning normalt inte uppstår dagtid i vistelserummen Elektriska och magnetiska fält ska minimeras

27 Fukt Diplomerad Fuktsakkunnig Fuktsäkerhetsbeskrivning Fuktsäkerhetsansvarig Fuktsäkerhetsdokumentation VVS-installationer enligt VASKA Tätskikt enligt BBV eller GVK Klass A & B: Klass A: Fuktsäkerhetsprogram Rutiner för förvaltningsskedet

28 Urban biologisk mångfald Klass C: Grönytefaktor minst 0.4 (bostäder) 0.3 (lokaler Anpassning till platsen, bevara särskilt värdefull vegetation Klass B: Som ovan, + Biotop, holkar, bon: alternativ enligt lista (t.ex torräng, igelkottbo, fågelholkar) Klass A: Som ovan, + Miljöskapande dagvatten Passager för djur

29 Energi: Klass C: behovet av köpt energi, för uppvärmning, kyla, tappvarmvatten, drift av installationer och övrig fastighetsel får högst uppgå till 85 kwh/m2 per år (klimatzon söder). För bostäder med elvärme gäller krav enligt BBR (55 kwh/m2). Klass B: FEBY:s krav för minienergihus (70 kwh/m2 i södra Sverige, 40 kwh/m2 för eluppvärmda) Klass A: FEBY:s krav för passivhus (50 kwh/m2 i södra Sverige, 30 kwh/m2 för eluppvärmda) Klass C Klass B Klass A Krav på möjlighet till individuell mätning av tappvarmvatten (dokumentet nämner inte debitering)

30 Jämförelse energikrav flerbostadshus BBR Göteborg Stockholm Malmö Krav 110 (90) / 55 60/45 Flerbostadshus / 55 55/40 villor Mål/ambition / / 30

31 Göteborg Stockholm Malmö Kravnivå 1 nivå 2 nivåer 3 nivåer Rapportering Internt till kommunen, Handlingar tillgängliga Internt till kommunen, Avidentifierad info publiceras Offentlig rapportering via webben Omfattning: 8 sakområden Beständighet Miljöpåverkan Hälsa och inomhusklimat Fuktskydd Bullerskydd Energihushållning Resurshushållning Energi 4 sakområden: Energi Innemiljö Fuktsäkerhet Urban biologisk mångfald

32 Kontrollpunkter Avtal om markanvisning/exploateringsavtal Bygglov Bygganmälan Ev särskilda samråd för hållbart byggande (Gbg) Slutbevis Rapportering av faktisk förbrukning inom 2 år Egenkontroll Kvalitetssäkrad process, dokumentation, intyg Mätning: Buller Täthet Temperatur Energiförbrukning

33 Göteborg: Stockholm: Malmö/Lund: FEBY:s krav:

34

35 Kompetenskrav

36

37