Energiklassning av byggnader -vägen från ord till handling

Transkript

1 Energiklassning av byggnader -vägen från ord till handling Åsa Wahlström, CIT Energy Management EG direktivet om byggnaders energiprestanda 2002 Nybyggnadsregler 2006 med skärpning för eluppvärmda byggnader 2009 Energideklarationer 2007 och 2009 Åtgärdsförslag för befintliga byggnader Behöver vi gå längre? Hur motiveras vi? 1

2 Nationell målsättning Den totala energianvändningen per uppvärmd areaenhet i bostäder och lokaler minskas med 20 % till år % till år 2050 i förhållande till användningen Scenarier för att nå de politiska målen -nybyggnad, ombyggnad och befintlig bebyggelse Marknadsutveckling baserat på intervjustudien av hur branschen jobbar idag Kraftig energieffektivisering Om alla gör mycket mer än vad barnschen gör idag Potentiell energieffektivisering Om alla gör vad som är möjligt att göra ELFORSK Rapport 08:32 2

3 GWh Scenarier flerbostadshus % Marknadsutveckling Energieffektiv utveckling Nationellt mål Potentiell utveckling 17% 20% 26% År Marknaden är långsam 3

4 GWh Marknaden är långsam % % Marknadsutveckling Energieffektiv utveckling Nationellt mål Potentiell utveckling 20% År Syfte med märkningssystem För att ge motivation till att gå lite längre För att bekräfta och uppmärksamma fastighetsägares, byggares, konsulters arkitekters och driftpersonal energiarbete och att ge kunder och hyres gäster information om dennes ambitioner. 4

5 Märkningssystem GreenBuilding Minergie Kravspecifikationer för passivhus och lågenergihus Svensk Standard Miljöklassning av byggnader P-märkning LEED BREEAM Svensk Standard SS-XXX Swedish Standards Institute Tekniska Kommitté 189 SIS TK 189/ AG5 Ordförande: Åsa Wahlström, CIT Energy Management Tomas Berggren, Energimyndigheten Ingemar Ekdahl, Svensk Trähusindustri Martin Erlandsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Bertil Fredlund, Lunds Tekniska Högskola Mauritz Glaumann, Högskolan i Gävle Jonas Gräslund, Skanska Mikael Gustafsson, Svensk Fjärrvärme Kjell Åke Henriksson, JM Anders Lidholm, maxit Curt Linder, SIS Swedish Standards Institute Klas Partheen, Saint-Gobain Isover Mari-Louise Persson, Boverket Björn Qvist, ÅF-Infrastruktur Anders Rönneblad, Cementa Edvard Sandberg, Svensk Energi n-ulric Sjögren, NCC Construction Holger Svensson, NIBE Nikolaj Tolstoy, Boverket 5

6 Svensk Standard SS-XXX Målsättning följa de Europeiska EPBD-standarderna (SS-EN och SS-EN 15603) vara kopplat till byggregler och energideklarationer vara rimligt enkel att förstå för allmänheten genomslag på marknaden driva på energieffektivisering genom att ge incitament till förbättring enhetliga riktlinjer Svensk Standard SS-XXX (preliminär) 6

7 Klassning av energianvändning Klass A + A B C D E F G Energianvändning (kwh/m 2 A temp, år) 0,25 * E BSE 0,50 * E BSE 0,75 * E BSE 1,00 * E BSE 1,25 * E BSE 1,50 * E BSE 2,00 * E BSE > 2,00 * E BSE Där E BSE är krav på byggnadens specifika energianvändning enligt gällande byggregler vid nybyggnation. Beräkning av miljöprestanda Energibärare Energiviktningsfa g CO2-ekv. per kwh ktor El 2,0 700 Kontrakterad el Enligt certifikat från elleverantör Fjärrvärme 1,0 350 Kontrakterad fjärrvärme Enligt certifikat från fjärrvärmeleverantör Olja 1,2 350 Naturgas 1,2 250 Pellets 1,2 20 Ved 1,2 40 7

8 Energianvändning (köpt energi) Effektbehov Energislag Klasser Innemiljö Svensk Standard SS-XXX indelat efter nybyggnadskrav Avgiven effekt vid utetemperatur lägsta CO2 och viktad energi Klass A-G 4 indikatorer BBR, energidekl. och samhällskrav Miljöklassning Bygga-bo indelat efter referensvärde Värmeförlusttal vid DVUT Solvärmetal Andel olika energislag Klass A-D 3 energiaspekter 3 områden Eget system med kontroll Minergie GreenBuilding Kravspecifikation passivhus Viktad värme och el, exklusive brukarel. Rekommendationer. Avgiven effekt vid DUT 20 Viktad energi Minergie (ny/omb) Minergie-P (passivhus) Eco Samhällskrav Gäller för Alla byggnader Alla byggnader Vid ombyggnad eller nybyggnad Organisation bakom R = Regler D = Drivande Specifikt R: SIS R: Bygga-bo D: Bygga-bo Total miljöklassning Kopplat till incitament R: Schweiz D: Byggherrarna, Villaägarna Kopplat till incitament Godkänd/icke Gk Nybygg < 75% av BBR Befintliga: 25% förbättring Lokaler R: Europeiskt system IEE D: Fastighetsägarna Inte ännu (Minienergi def med viktning) Passivhus (Minienergi-hus) BBR samhällskrav Bostäder Pågående för skolor, förskolor R: Passivhusprogrammet D: FEBY P-märkning Kontroll Godkänd/icke Gk Kontroll Alla byggnader med driftorganisation R: SP D: SP Kopplat till energideklarationer Ledningssystem Energianvändning (köpt energi) Effektbehov Energislag Klasser Innemiljö Svensk Standard SS-XXX indelat efter nybyggnadskrav Avgiven effekt vid utetemperatur lägsta CO2 och viktad energi Klass A-G 4 indikatorer BBR, energidekl. och samhällskrav Miljöklassning Bygga-bo indelat efter referensvärde Värmeförlusttal vid DVUT Solvärmetal Andel olika energislag Klass A-D 3 energiaspekter 3 områden Eget system med kontroll Minergie GreenBuilding Kravspecifikation passivhus Viktad värme och el, exklusive brukarel. Rekommendationer. Avgiven effekt vid DUT 20 Viktad energi Minergie (ny/omb) B Minergie-P (passivhus) A Eco Samhällskrav Gäller för Alla byggnader Alla byggnader Vid ombyggnad eller nybyggnad Organisation bakom R = Regler D = Drivande Specifikt R: SIS R: Bygga-bo D: Bygga-bo följer Total miljöklassning Kopplat till incitament R: Schweiz D: Byggherrarna, Villaägarna Kopplat till incitament Godkänd/icke Gk Nybygg < 75% av BBR Befintliga: B25% förbättring Lokaler R: Europeiskt system IEE D: Fastighetsägarna Inte ännu (Minienergi def med viktning) Passivhus A (Minienergi-hus) BBR samhällskrav Bostäder Pågående för skolor, förskolor R: Passivhusprogrammet D: FEBY P-märkning Kontroll Godkänd/icke Gk Kontroll Alla byggnader med driftorganisation R: SP D: SP Hela skalan Kopplat till energideklarationer Ledningssystem 8