SIS - en arena. Konsensus frivillighet intressentstyrt - öppenhet

Transkript

1 Diskussion om behov att ta fram en ny svensk standard som verifierar energianvändning SIS - en arena En neutral plattform där svenska intressenter samlas för att enas Frivilligt deltagande och användande Intressenterna bestämmer verksamheten Öppet för alla Konsensus frivillighet intressentstyrt - öppenhet 2

2 Så här kan det gå till Ordförande/Projektledare Intressenter och experter samlas hos SIS Bildar gemensam kommitté Interna eller externa lösningar görs tillgängliga nationellt Företag Myndighet Utbildning och tydliga specifika processer för tillämpning och uppföljning SIS/TK XXX Högskola Intresseorg. Medborgare Kommuner Småföretag Provningsinstitut 3

3 Behovet av att ta fram en ny standard Standard för verifiering av energianvändning i befintliga anläggningar/byggnader 1 Energifrågorna i fokus - energiprisökning 2 1

4 Energifrågorna i fokus - ränteutveckling 3 Energifrågorna i fokus - fastighetsägare Merparten av de befintliga byggnaderna uppfördes när priset på energi var lågt och kostnaderna för kapital högt - i dag är situationen den motsatta Många fastighetsägare köper fastighetsdrift på entreprenad och har/kommer att teckna avtal där en energieffektiviseringsaffär ingår Många fastighetsägare har en egen organisation och driver energieffektiviseringsarbete Många fastighetsägare genomför eller står inför att genomföra energiåtgärder Många fastighetsägare har satt uppfordrande energispar-/klimatmål 4 2

5 Energifrågorna i fokus - klimat Klimat- och energipolitikens inriktning är att Sverige ska minska utsläppen av växthusgaser med 40 procent till år 2020 i förhållande till år Potentialer Potentialen för att lönsamt energieffektivisera fastighetsbeståndet i Sverige har av många auktoriteter/ myndigheter bedömts vara mycket stor. I Sverige används i dag per år ca 126 TWh i bostäder och lokaler till en kostnad i storleksordningen 100 miljarder kr. Varje %:s sparad energi motsvarar ett värde av ca 1 miljard kr per år! En minskad energianvändning ger alltid en positiv miljöeffekt! 6 3

6 Traditionella metoder för verifiering av energianvändning Klimatkorrigering av energianvändning kan ske på olika sätt. Referensnivåer * kan byggas upp på olika sätt. Ofta tas ej hänsyn till förändringar i byggnaden och om så görs kan korrigeringar ske på många olika sätt. Olika beräkningsmetodiker vid uppföljning av en energieffektiviseringsåtgärd kan väljas. Olikheterna för de olika delarna enligt ovan medför att utfallet av en energieffektiviseringsåtgärd riskerar att drunkna i olikheterna sammantaget. * Referensnivå är den nivå utfallet jämföras mot, dvs startnivån 7 Verifiering av energibesparing vid en energiåtgärd En besparing kan ej mätas utan bara beräknas som skillnaden mellan olika nivåer! Klimatkorrigerad användning till ett normalår Klimatoberoende del Referensnivå Uppföljnings -nivå Besparing Klimatkorrigerad användning till ett normalår Klimatoberoende del Ofta sker förändringar i en byggnad efter att referensnivån fastställts, och en korrigering av referensnivån behöver göras. 8 4

7 Traditionell klimatkorrigering Graddagsmetoden utarbetades för bostäder på 60-talet för; en inomhustemperatur på 19 grader, intern värmealstring på 2 grader vilket ger balanstemperaturen 17 grader. dagens byggnader har en högre intern värmealstring och inomhustemperatur, bättre isolering, värmeåtervinning samt varierande verksamhetstider. Varje byggnad är unik beroende på verksamhet, återvinning, klimatskal, etc, och påverkas av klimatet på olika sätt. T.ex. kan ett passivhus ha en balanstemperatur på 15 grader, en nyare fastighet +5 grader och ett helt fastighetsbestånd +12 grader. 9 Traditionell klimatkorrigering Graddagsmetoden (forts) Ger stora skillnader mellan åren. T.ex. år 2000 hade Stockholm 78% av normalårets graddagar och år % medför en korrigering av värmeförbrukningen med hela 26%! Senare framtagna metoder Energiindex som hanteras likt graddagarna och utgår även ifrån balanstemperaturen i en typbyggnad men kompenserar även för sol, vind, fukt samt även ibland byggnadskonstruktionen. Energisignatur/regressionsanalys finns i många olika varianter och utgår ifrån olika parametrar. Dessa är generellt ej formulerade. 10 5

8 Beräkningsexempel traditionell metod En fastighetsägare beslutar att investera i en energiåtgärd som utlovats minska värmeanvändningen med 10% i en fastighet i Sthlm. Fastighetsägaren är mycket mån om en korrekt uppföljning för att se hur väl åtgärden utföll. Uppföljning ska ske på traditionellt vis med graddagsmetoden. För valt referensår är värmeanvändning MWh och antalet graddagar var 78% av ett normalår (likt år 2000), varav 300 MWh anses ej påverkas av klimatet. Balanstemperaturen för fastigheten är + 5 grader (den utetemperatur när värme behöver börja tillföras byggnaden). Under uppföljningsåret är värmeanvändningen MWh och antalet graddagar 104% av ett normalår (likt år 1996). 300 MWh anses ej påverkas av klimatet. 11 Beräkningsexempel traditionell metod Traditionell beräkning Klimatkorrigering av referensåret till ett normalår MWh varav 300 MWh anses ej påverkas av klimatet = MWh klimatberoende MWh/0,78 = MWh MWh = MWh. Besparingen 10% = 184 MWh. Klimatkorrigering av uppföljningsåret till ett normalår MWh varav 300 MWh anses ej påverkas av klimatet = MWh klimatberoende MWh/1,04 = MWh MWh = MWh. Besparingen blev = 240 MWh, målet överträffades med 56 MWh ( ). 12 6

9 Beräkningsexempel traditionell klimatkorrigering Graddagsmetoden - verkligheten En graddag = när utomhustemperaturen är 16 grader i medel. Balanstemperatur 17 grader 16 grader = 1 graddag. För en dag med 2 graders medelutetemperatur blir det 15 graddagar (17-2). För fastigheten enligt exemplet med balanstemperaturen 5 grader blir för en dag med medelutetemperaturen 2 grader antalet graddagar i verkligheten 3 graddagar (5-2). Detta innebär den traditionella metoden denna dag jämfört med verkligheten korrigerar för klimatet 5 gånger (15/3) för mycket! 13 Beräkningsexempel traditionell klimatkorrigering Graddagsberäkningen startar april - oktober då dygnets medeltemperatur understiger mellan grader 14 7

10 Beräkningsexempel traditionell klimatkorrigering 15 Beräkningsexempel rimlig klimatkorrigering 16 8

11 Beräkningsexempel En rimlig beräkning Klimatkorrigeringen blir troligtvis minst dubbelt så stor med den traditionella metoden som den borde bli. Klimatkorrigering av referensåret till ett normalår MWh varav 300 MWh anses ej påverkas av klimatet = MWh klimatberoende MWh/0,89 (0,78) = MWh MWh = MWh. Besparing 10% = 165 MWh. Klimatkorrigering av uppföljningsåret till ett normalår MWh varav 300 MWh anses ej påverkas av klimatet. = MWh klimatberoende MWh/1,02 (1,04) = MWh MWh = MWh. 17 Beräkningsexempel - jämförelse Traditionell metod Klimatkorrigering av referensår = MWh Utlovad besparing 10% = 184 MWh Klimatkorrigering av uppföljningsåret = MWh Utfall besparing = 240 MWh Utfall besparing = 13 % Rimlig beräkning Klimatkorrigering av referensår = MWh Utlovad besparingen 10% = 165 MWh Klimatkorrigering av uppföljningsåret = MWh Utfall besparing = 24 MWh Utfall besparing = 1 % 18 9

12 Beräkningsexempel traditionell metod Exempel på förändringar som påtagligt kan påverka uppföljningen Installation av ett FTX-aggregat i samband med en ombyggnad minskar värmeanvändningen kanske i storleksordningen 4-8% Ökad verksamhetstid med 1 timme per dag ökar värmeanvändningen kanske i storleksordningen 2-5% 19 Beräkningsexempel traditionell metod Sammanställning Klimatkorrigering 12% Förändring 1 4-8% Förändring 2 2-5% Utlovad besparing 10% Den utlovade besparingen på 10% drunknar i de övriga posterna - utfallet går ej att följa upp! 20 10

13 Klimatkorrigering av nationell statistik Utdrag ur Energiläget 2009 Sektorn bostäder och service står för 36 % av Sveriges totala slutliga energianvändning. För år 2008 uppgick energianvändningen inom sektorn till 141 TWh... För att ge en bild av utvecklingen med jämförbara värden korrigeras energianvändningen för temperaturskillnader vilket kallas normalårskorrigering. År 2008 var temperaturen var cirka 14 % högre än ett normalår. Den normalårskorrigerade energianvändningen år 2008 var 149 TWh En klimatjustering med den traditionella metoden med 8 TWh - mer än ett kärnkraftsverks årsproduktion 21 Förslag till standard för verifiering av energianvändning Standard som i detalj och som i ett sammanhang anger hur: klimatkorrigering ska genomföras den del som ej ska klimatkorrigeras ska fastställas korrigering vid förändringar i byggnaden ska ske inomhusklimatkrav och verksamhetstider ska definieras referensnivåer ska fastställas uppföljningsrapporterna ska utformas vilken nomenklatur som ska användas 22 11

14 Förslag till standard för verifiering av energianvändning Hänsyn tas även till att standarden rationellt kan hantera ett helt fastighetsbestånd kan föreskrivas vid en upphandling beaktar behov av utbildning/komplexitet Standarden kan delas in i två nivåer en normal nivå en mer detaljerad nivå som kan användas för uppföljning av energiprojekt och som underlag vid affärsavtal 23 Möjligheter för energi-/driftoptimering med en bra klimatkorrigering 24 12

15 Energi-/driftoptimering Stora potentialer för att minska energianvändningen genom energi-/driftoptimering finns generellt inom fastigheter Energi-/driftoptimering är ett arbete med befintliga system utan investeringar För att kunna energi-/driftoptimering behövs ett tillförlitligt uppföljningssystem inkl. klimatkorrigering 25 Energi-/driftoptimering med en tillförlitlig klimatkorrigering En tillförlitlig uppföljning ger driftorganisationen månad efter månad ett kvitto på om energi-/driftoptimeringsarbetet faller väl ut samt om fel uppkommer Uppföljningen kan även användas för att upptäcka en förändring i byggnaden samt som underlag för att värdera förändringens storlek

16 Traditionell klimatkorrigering på månadsbasis Exempel - Ödeshög Korrigering av månadens klimatberoende värmeförbrukning. Verklig förbrukning delas med 0,6. En uppmätt förbrukning på 100 kwh korrigeras till 167 kwh en korrigering med 67%! De stora korrigeringarna gör månadsstatistiken mycket svår att använda för energi-/driftoptimering Källa: Exempel på SMHI:s hemsida 27 Energi-/driftoptimering med en tillförlitlig klimatkorrigering Energiuppföljningsprogram finns med s.k. energilarmer. I dagsläget tas larmfunktionen generellt bort eller larmen ignoreras. Orsaken är sannolikt att graddagsmetoden korrigerar kraftigt för mycket, speciellt under vår och höst. Med en tillförlitlig klimatkorrigering bör energilarmerna kunna användas i en större utsträckning med en ökad energibesparing som följd

17 Förslag till standard för verifiering av energianvändning Standard som i detalj och som i ett sammanhang anger hur: klimatkorrigering ska genomföras den del som ej ska klimatkorrigeras ska fastställas korrigering vid förändringar i byggnaden ska ske inomhusklimatkrav och verksamhetstider ska definieras referensnivåer ska fastställas uppföljningsrapporterna ska utformas vilken nomenklatur som ska användas 29 Förslag till standard för verifiering av energianvändning Hänsyn tas även till att standarden rationellt kan hantera ett helt fastighetsbestånd kan föreskrivas vid en upphandling beaktar behov av utbildning/komplexitet Standarden kan delas in i två nivåer en normal nivå en mer detaljerad nivå som kan användas för uppföljning av energiprojekt och som underlag vid affärsavtal 30 15

18 Tack för att ni lyssnade! 31 16

19 Läget idag: Vilka standarder och andra arbeten finns Vilka standarder saknas Åsa Wahlström Ordförande TK189-AG5 1 Åsa Wahlström, 28 september 2011 Behovet av gemensam definition på energiprestanda? Vid egen energieffektivisering Jämförelse av olika demonstrationsprojekt Nya byggregler 2006 (el 2009) och Energideklarationer 2007 och ger övergripande definition EPC Åsa Wahlström, 28 september

20 Mäta eller beräkna energiprestanda? Ett mätt värde är påverkat av brukarnas användning av byggnaden Nya byggregler 2006 (el 2009) och Energideklarationer 2007 och 2009 baseras på mätning Andra europeiska länder baserar energiprestanda på beräknade värden med ett standardiserat brukande Åsa Wahlström, 28 september 2011 Vad är energiprestanda för en byggnad? Dimensionerande effektbehov Köpt energi enligt BBR Påverkan på miljön Byggnadens hela energianvändning inklusive hushålls- eller verksamhetsenergi Åsa Wahlström, 28 september

21 Svensk standard SS Åsa Wahlström, 28 september 2011 Svensk standard SS Del 1: Effektklassning av värmebehov Del 2: Klassning av energianvändning Följande delar är under utarbetande: Del 3: Klassning av miljöpåverkan Del 4: Klassning av hushålls- eller verksamhetsenergi 6 Åsa Wahlström, 28 september

22 Byggnaders Energiprestanda metoder för att uttrycka energiprestanda och system för energideklaration Byggnaders Energiprestanda sammanvägd energianvändning och olika sätt att uttrycka energiprestanda SS-EN SS-EN Följa svenska byggregler och energideklarationer Åsa Wahlström, 28 september 2011 Swedish Standards Institute Tekniska Kommitté 189 SIS TK 189/ AG5 Ordförande: Åsa Wahlström, CIT Energy Management Tomas Berggren, Energimyndigheten Martin Erlandsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Bertil Fredlund, Lunds Tekniska Högskola Mauritz Glaumann, Högskolan i Gävle Mikael Gustafsson, Svensk Fjärrvärme Kjell Åke Henriksson, JM Thomas Johansson, Boverket Anders Lidholm, maxit Anna-Carin Nilsson, SIS Swedish Standards Institute Klas Partheen, Saint-Gobain Isover Björn Qvist, ÅF-Infrastruktur Alf Rolandsson, Pilkington Anders Rosenkilde, TMF Svensk Trähusindustri Anders Rönneblad, Cementa Eje Sandberg, ATON Holger Svensson, NIBE Kyösti Tuutti, Skanska Byggnaders Energiprestanda Energiklassning Åsa Wahlström, 28 september

23 SS Åsa Wahlström, 28 september 2011 SS Klassning av energianvändning Klass A B C D E F G E eanv kwh/m 2 E eanv 0,50 E BBR 0,50 E BBR < E eanv 0,75 E BBR 0,75 E BBR < E eanv 1,00 E BBR 1,00 E BBR < E eanv 1,25 E BBR 1,25 E BBR < E eanv 1,50 E BBR 1,50 E BBR < E eanv 1,75 E BBR 1,75 E BBR < E eanv 10 Åsa Wahlström, 28 september

24 Vad innehåller köpt energi? Övergripande definition i BBR - Tempererad area - Uppvärmning, kyla, fastighetsel och beredning av varmvatten Hushållsel, BBR Exempel på detta är elanvändning för diskmaskin, tvättmaskin, torkapparat (även i gemensam tvättstuga), spis, kyl, frys, och andra hushållsmaskiner samt belysning, datorer, TV och annan hemelektronik och dylikt. SVEBY Ordlista Åsa Wahlström, 28 september 2011 Hur mäts köpt energi? BBR ska vara försedd med mätsystem -mätas under en sammanhängande 12-månadersperiod SVEBY Mätföreskrifter - Vad, hur och när? Verifiering av demonstrationsprojekt, passivhus, BeBo, Lågan m.m. Åsa Wahlström, 28 september

25 Möjligt att göra ny standard för mätning Högre detaljeringsnivå än befintliga skrifter Mer anpassad för befintliga byggnader Före och eftermätningar Beaktande av byggnadens brukande under mätperioder Anpassas till att följa CENstandarder Åsa Wahlström, 28 september 2011 Vi kan standardisera så vi mäter rätt, men är uppmätt energianvändning resultatet av en energieffektivisering? Används byggnaden som i beställningen/ på samma sätt som före energieffektiviseringen? Är klimatet ett normalår? Har åtgärder gett byggnaden en högre energiprestanda? Åsa Wahlström, 28 september

26 Verifiering av energiprestanda Tydlig dokumentation (brukarindata, driftsmoder, installationstekniska data) Punktmätningar för enskilda åtgärder (sommar- och vinterfallsprov, lufttäthetsmätning m.m.) Månadsvis uppföljning Energiberäkningar i kombination med mätning Åsa Wahlström, 28 september 2011 Verifiering av energiprestanda SS-EN energiledningssystem SVEBY Energiverifikat Bygga E SQUARE Åsa Wahlström, 28 september

27 Möjligt att göra ny standard för verifiering Högre detaljeringsnivå än befintliga skrifter Mer anpassad för befintliga byggnader eller byggnadsbestånd Vad, hur och när -dokumentation ska ske -punkttester ska göras -energiberäkningar ska göras -rapporter mellan parter ska skickas Anpassas till att följa CENstandarder (SS-EN ) Åsa Wahlström, 28 september 2011 Är uppmätt energiprestanda rätt? Vilka avvikelser kan accepteras? SVEBY Energiprestandaanalys -avvikelser som kan härledas till brukare, verksamhet eller ökat kylbehov Guide handledning för systematisk hantering Olämpligt att standardisera vilka avvikelser som kan accepteras. Måste beställare och entreprenör komma överrens om i varje enskilt fall. Standardkontrakt. Åsa Wahlström, 28 september

28 Normalårskorrigiering Värme separat mätning av tappvarmvatten Åsa Wahlström, 28 september 2011 Normalårskorrigiering Värme Graddagsmetoden Normalårskorrigiering av energistatistik Energiindex Energisignatur Åsa Wahlström, 28 september

29 Rekommenderas för enskilda byggnader EPC Energisignatur P medel [kw] t ute [ C] Månadsmedeleffekter sätts av mot månadsmedeltemperaturer Åsa Wahlström, 28 september 2011 Energisignatur P medel [kw] P normal månad C E-signatur A=verklig användning B=förväntad användning C=förväntad korrigerad användning D=korrigerad användning P korrigerad D B P aktuell månad A t medel [ C] P korrigerad = D= A B C t normal månad t aktuell månad Q korr = P korr t månad Åsa Wahlström, 28 september

30 Energisignatur behövs som Standard eller Handbok Avläsningskorrigiering ( avlästa dagar stämmer med medelutetemperatur ) Hantering av tappvarmvatten Hantering i energistatistikprogram SS-EN som informativt annex Åsa Wahlström, 28 september

31 Energianvändning i hållbart byggande Kaisa Svennberg Byggnadsfysiker

32 Bygg och fastighetssektorn % av samhällets energianvändning % samhällets utsläpp av växthusgaser

33 EU:s mål... Till år 2020 ska: - den totala energianvändningen minska med 20% - 20% av den energi som används inom EU komma från förnybara källor

34 EUs krav på byggnaders energiprestanda Nära-noll-energi-hus 2020, men redan 31/ för offentliga byggnader mycket hög energiprestanda mycket hög grad energi från förnybara energikällor Ändringar och renovering krav på byggnaden eller på byggdelar Energiprestandakrav på byggnadens tekniska system värmesystem kylsystem ventilationssystem 0 Zero Zero Zero Zero 0 Zero Zero

35 Hållbarhets dimensioner

36 Ekonomisk hållbarhet Energipriser Ändliga resurser Kostnadseffektivitet Livslängd driftsskede Skatter Avgifter Avtalsformer

37 Scenarier för energipris Alliance for Global Sustainability report: Axelsson & Harvey, 2010

38 LCC- med olika energiprisscenarier El 1,49 % Uppvärmning -2,85% EUR Total kostnad - låg energipris ökning EUR Total kostnad - hög energipris ökning El 5,88 % Uppvärmning 12,86 %

39 Ekologisk hållbarhet Växthusgaser CO 2 Partiklar och andra emissioner Utarmning av resurser Utvinning Transporter Avfallshantering Rubbade ekosystem

40 Presentation av LCA resultat kg CO2-eq/m2 A temp x x x x x x x konventionell passiv hus år

41 Social hållbarhet Risker vid hantering Arbetsmiljörisker Påverkan på närmiljö Utemiljö

42

43 15

44 GreenBuilding Miljöbyggnad Svanen BREEAM LEED Energi X X X X X Material X X X X Innemiljö X X X X Byggskede X X X Vatten (X) X X Förvaltning X X Byggavfall X X Infrastruktur/Kommuni kation Ekologi & Plats X X Föroreningar X X Styrning och uppföljning X X LCA / LCC Process / Innovation X X Ekonomi och sociala aspekter X X X Endast för stadsdelar

45 Hushållsel/verksamhetsel

46 Energieffektivitet mer än bara uppvärmning 250 Normhus enl. BBR ca Värme 44% 200 Varmvatten 20% Fastighetsel 10% 150 Hushållsel Fastighetsel Hushållsel 26% Varmvatten 100 Uppvärmning Passivhus (VLEB) 50 Värme 21% Varmvatten 22% 0 Brogården idag Brogården efter renovering Normhus Kvarteret Portvakten Fastighetsel 8% Hushållsel 49% Källa: Ulla Jansson LTH, SP, IVL

47 TACK FÖR VISAT INTRESSE!