Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting

Transkript

1 Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting Bakgrund Landstinget i Östergötland arbetar med energifrågan på många olika sätt. Dels genomförs energiprojekt, både stora och små, dels satsas det på energieffektiva lösningar vid om- och nybyggnationer, och dels bistås vårdverksamheten med sakkunskap för att öka medvetenheten kring energisparande i vården. Att arbeta med att minska energianvändningen ger synergieffekter på många olika håll, det bidrar inte bara till en bättre miljö utan medför ofta även en ekonomisk vinst samt är hälsofrämjande. Det krävs många olika åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser och förutom att minska energianvändningen arbetar fastighetsförvaltningen med att främja energikällor med ett minimalt utsläpp av växthusgaser. Inom Landstinget finns ett miljömål som innebär att all användning av olja för uppvärmning av landstingets fastigheter ska vara borta år Energy Performance Contracting Sommaren 2006 startade FC fastighetsförvaltning och byggavdelning upp Landstinget i Östergötlands största energieffektiviseringsprojekt hittills! Vid den tidpunkten var projektet det största i sitt slag i Sverige och ett av de största i Europa. I projektet ingår samtliga fastigheter som Landstinget i Östergötland äger, det vill säga allt från den lilla vårdcentralen till stora delar av universitetssjukhuset. Totalt sett ingick vid projektets början ungefär 200 byggnader till en yta av kvadratmeter. Projektet handlades upp enligt affärsmodellen Energy Performance Contracting, EPC. EPC är en affärsmodell som passar väl för offentliga fastighetsägare eftersom den möjliggör en enda upphandling för samtliga fastigheter enligt Lagen om Offentlig Upphandling, LOU. Ett EPC projekt fokuserar på energianvändningen för fastighetsdrift, det innebär att system såsom värme, kyla, ventilation, vatten, el och byggnadsskal undersöks och förbättras. Vid projektets början var den genomsnittliga energianvändningen i Landstingets fastigheter 240 kilowattimmar (kwh) per kvadratmeter (bruksyta, BRA) och år. Projektet drogs igång av flera anledningar, dels för att uppfylla de miljömål som ställs på Landstinget, både internt, lokalt och nationellt, dels för att rusta upp den tekniska standarden i fastigheterna och dels för att man de senaste åren noterad kraftigt stigande energikostnader. Inom ramen för EPC-projektet byts även majoriteten av landstingets oljeuppvärmning ut till fjärrvärme eller värme från förnyelsebar energi. 1(5)

2 Projektmål Landstinget i Östergötland Minskad energianvändning med 15 % till 2009 (gällande uppvärmning samt teknisk drift av fastigheten) Kompletta energideklarationer Kontrollerad energianvändning Kvalitetssäkrat inomhusklimat Besparingsfinansierad investering Effektmål Landstinget i Östergötland Uppfylla lagkrav, EU-direktiv och riksdagens miljömål Minskad miljöpåverkan Minskad energi och mediakostnad Ett EPC projekt är vanligen uppdelat i tre faser, fas 1, fas 2 och fas 3. Vid upphandling skrivs fas 2 och 3 in som option vilket innebär att man efter fas 1 kan välja att avsluta projektet utan att genomföra några åtgärder. Fas 1 Projektutveckling: En entreprenör genomför en analys av fastighetsbeståndet och tar fram underlag för åtgärder, besparingar, kostnader, utbildningsbehov med mera. Fas 2 Projektgenomförande: Samma entreprenör genomför de överenskomna åtgärderna och utbildar driftpersonalen. Fas 3 Projektuppföljning: Samma entreprenör lämnar en besparingsgaranti för hela återbetalningstiden för att säkerställa att investeringen kan återbetalas. Efter en inledande tid med instudering av marknaden, förberedelser och upphandling startade fas 1 för Landstinget i Östergötland i januari I uppdraget ingick även genomförandet av energideklarationen som alla fastighetsägare enligt lag måste genomföra. Fas 1 varade till oktober 2007 och i november 2007 startade därefter fas 2 i projektet. Ombyggnationer och installation av den utrustning som skall generera besparingarna kommer att genomföras under hela Fas 3 börjar den 1 januari 2009 och kommer att pågå under nio år. Energy Performance Contracting, EPC, är en prestationsbaserad samverkansmodell för genomförande av besparingsfinansierad effektivisering och modernisering av större byggnader och fastighetsbestånd. Modellen kan även användas som plattform för kompetensutveckling av personal och utveckling av driftorganisationer samt för att kvalitetssäkra inomhusklimatet (Energy performance contracting, en balansakt för besparingar med garantier, 2007) 2(5)

3 Ekonomi Kostnadsramen för hela projektet är 175 miljoner kronor och återbetalningstiden är på nio år. Investeringen för de i fas 2 utförda åtgärderna uppgår till 78,7 miljoner kronor. En av fördelarna med en upphandling enligt EPC-modellen är att återbetalningstiden beräknas utifrån den totala investeringen och energibesparingen. Det innebär att återbetalningstiden på enskilda objekt kan vara både längre och kortare än nio år. Grundtanken är därmed att de investeringar med längre återbetalningstid betalas av de med kortare. På så sätt kommer även åtgärder med lång återbetalningstid att tas med i projektet, något som troligen inte skett om åtgärden genomförts genom ett mer traditionellt projekt. Enligt "förordning om stöd till investeringar i energieffektivisering och konvertering till förnybara energikällor i lokaler som används för offentlig verksamhet (2005:205)", kan offentliga fastighetsägare som genomför energieffektiviserande åtgärder ansöka om stöd från Boverket. Det har landstinget tagit fasta på och har lämnat in ansökningar för samtliga investeringar. Enligt de preliminära besked som inkommit uppgår stödet till 23,8 miljoner kr för Landstinget i Östergötlands EPC projekt. Stödpengarna kan dels komma att användas för att finansiera ytterligare energiprojekt och dels för att korta ned återbetalningstiden på projektet. Besparingen till följd av projektet beräknas bli 8,7 miljoner kronor per år, eller ungefär 16 kr per kvadratmeter och år under projekttiden 1. Vinsten efter avskrivningstidens slut, 15 år, beräknas till 80,6 miljoner kr, det vill säga ungefär 5,4 miljoner kronor per år 1. INVESTERING STÖD BESPARING VINST Efter 15 år 78,7 Mkr (återbetalningstid: 9,1 år) 145 kr/kvm 23,8 Mkr ca 25 % 8,7 Mkr/år 16 kr/kvm 80,6 Mkr 5,4 Mkr/år Åtgärder och resultat Efter fas 1 beskrevs vilka åtgärder som var lämpliga att utföra i respektive byggnad och vilken besparing dessa åtgärder beräknades generera. Åtgärderna är med andra ord byggnadsspecifika och enbart ett fåtal generella åtgärder genomförs. Bland de generella åtgärderna hittas installering av snålspolande kranar samt duospol på samtliga toaletter. Andra vanlig förekommande åtgärder är injustering av värme- och ventilationssystem, samt styrning av teknisk utrustning. 1 Besparing och vinst kalkyleras utifrån en energiprisuppgång på 4 % per år. 3(5)

4 Mindre vanliga är tilläggsisolering, återanvändning av spillvärme samt installation av värmepumpar. Enligt de beräkningar som gjorts kommer landstinget att nå samtliga projektmål, man kommer också att uppnå de effektmål som satts upp för projektet. När det gäller energibesparingen visar kalkylen på en effektivisering om totalt 14 % av energianvändningen för uppvärmning och teknisk drift av fastigheten, detta ger en genomsnittlig energianvändning på 215 kwh per kvadratmeter (BRA) och år. Efter projektet fortfarande är pågående och uppföljningsfasen inte ännu är påbörjad kan tyvärr inget slutligt resultat visas ännu. 4(5)

5 Exempel, Landstinget i Östergötland; EPC-projekt Nedan följer några exempel på fastigheter för att visa vilka åtgärder som genomförs samt vilka besparingar som dessa beräknas generera. Brinkens vårdcentral, Motala Vårdcentralen är 2096 kvm BRA och är byggd , rotad En elpanna förser byggnaden med värme, värmesystemet går på konstanttemperatur. Åtgärder: Byte av styrutrustningen för luft- och värmebehandlingsinstallationer samt ombyggnad i reglerutrustningen ska möjliggöra en effektivare värme- och luftanvändning. Installation av en bergvärmeanläggning ska i huvudsak ersätta elpannan. Elpannan behålls dock för spetsvärme vid behov. Före: El till värmeanvändning: 195 MWh/år Användning av fastighetsel: 66 MWh/år El för kylanvändning: 4 MWh/år Vattenanvändning: 614 kbm/år Total mängd köpt energi: 267 MWh/år Efter: El till värmeanvändning: 93 MWh/år Användning av fastighetsel: 59 MWh/år El för kylanvändning: 4 MWh/år Vattenanvändning: 558 kbm/år Total mängd köpt energi: 156 MWh/år Valdemarsviks vårdcentral, Valdemarsvik Vårdcentralen är 6246 kvm BRA och är byggd En flispanna förser fastigheten med värme. Vid temperaturer under 3 C används en oljepanna för att stötta flispannan. Det finns även en elpanna för produktion av varmvatten. Åtgärder: Optimering av värmesystemet samt byte av el-, olje- och flispanna till en ny pelletspanna samt en ny oljepanna. Den nya oljepannan kommer att stötta pelletspannan vid temperaturer under 0 C. Anpassning av fastighetens styroch reglerfunktioner sker samt byten till mer energieffektiva fläktar. Före: Värmeanvändning: 709 MWh/år Användning av fastighetsel: 542 MWh/år Vattenanvändning: 3780 kbm/år Total mängd köpt energi:1251 MWh/år Efter: Värmeanvändning: 638 MWh/år Användning av fastighetsel: 504 MWh/år Vattenanvändning: 3487 kbm/år Total mängd köpt energi:1143 MWh/år 5(5)