Värmeåtervinning ur ventilationsluft -befintliga flerbostadshus. Åsa Wahlström

Transkript

1 Värmeåtervinning ur ventilationsluft -befintliga flerbostadshus Åsa Wahlström

2 Poseidon lågenergihus Backa (Mattias Westher)

3 Energibesparingspotential År 2020 kan 0,7 TWh/år besparas om installation av VÅV sker i samband med ombyggnation Den tekniska potentialen är uppåt 5 TWh årligen Många ventilationssystem måste ändå åtgärdas

4 Varför installeras inte mer värmeåtervinning vid ombyggnad av flerbostadshus? Intervjustudie

5 Lite erfarenheter Dagens marknad för installation av värmeåtervinning i befintliga flerbostadshus är i stort sett obefintlig Driftserfarenheter från värmeåtervinning i befintliga flerbostadshus är liten

6 Varför installeras inte VÅV? utrymmeskrävande både för kanaldragning och placering av aggregat, ackumulatortank tar uthyrningsbar yta tät klimatskärm krävs ljud- och flödesproblem systemlösningar saknas svårt att veta vilka produkter som är bra svårt att veta vilken lösning som passar

7 Varför installeras inte VÅV? tveksamhet råder om lönsamhet dyra system i invest. och installation tveksamhet om COP och verkningsgrad stämmer tveksamhet till service- och underhållskostnader vill inte byta ut fjärrvärmeanvändning mot elanvändning

8 Målsättning teknikupphandling få fram fler aktörer som erbjuder systemlösningar utveckling och kostnadsreduktion av systemlösningar behövs snarare än prestandautveckling av komponenter förbättra driftserfarenheter (installation, systemens energibesparingspotential, service och underhåll)

9 Teknikupphandling värmeåtervinning av ventilationsluften som tillgodogörs byggnaden kompletta system generella system befintliga flerbostadshus (S, F)

10 Beställargrupp

11

12

13 Teknikupphandling Etapp 1: Upphandling av system till demonstrationshus enligt kravspecifikation. Ett eller flera anbud utses för installation. Etapp 2: Installation och utvärdering i demonstrationshus. Vinnare utses. Kravspecifikationen förbättras. Etapp 3: Fortsatt offentlig upphandling (ramavtal) till andra byggnader med kravspecifikation som underlag.

14 Hur gör man? A. Ramavtal som kan hanteras via HBV B. Lokal entreprenadupphandling genom att beskriva vilka system som skall upphandlas och välja efter installation med bästa villkor Vad ska vi upphandla? Hur ställer vi kraven?

15 Kravspecifikation Energieffektivitet Kostnader Inneklimatparametrar Design och funktion Installation Robusthet Drift och underhåll Uppföljning av temperatur och energianvändning Systemflexibilitet

16 Verifiering av krav Mätning innan installation Mätning av drift under 1 år efter installation Inneklimatenkäter Granskning (beställargrupp/inredningsarkitekt)

17 Krav på effektiv energianvändning Byggnadens energiprestanda minskas med Skallkrav Börkrav 30 kwh/m²a temp, år 40 kwh/m²a temp, år

18 Krav på effektiv elanvändning Byggnadens behov av fastighetsel ökar inte mer än Skallkrav F-vent hus: 12 kwh/ m²a temp, år S-vent. hus: 14 kwh/ m²a temp, år Börkrav F-vent hus: 10 kwh/ m²a temp, år S-vent. hus: 12 kwh/ m²a temp, år

19 Krav på kostnader Nuvärde (Besparingar Investeringar): Nuvärdet av kostnadsbesparing genom energieffektivisering ska vara större än värmeåtervinningssystemets totala kostnader under en brukstid av, Skallkrav Börkrav 12 år 8 år Kalkylränta: 4 % Energiprisökning: 2 % värme 4% el Elenergipris: 1,0 kr/kwh Värmeenergipris: 0,60 kr/kwh

20 FTX-systemlösning Före ombyggnad Värme: 118 kwh/m 2 El: 9 kwh/m 2 Tot: 127 kwh/m 2 Tot: 228 MWh Beräknat efter ombyggnad Anbudsgivares uppgifter Värme: 78 kwh/m 2 El: 15 kwh/m 2 Tot: 93 kwh/m 2 Tot:168 MWh

21

22

23

24

25 Före ombyggnad Värme: 140 kwh/m 2 El: 9 kwh/m 2 Tot: 149 kwh/m 2 Tot: 462 MWh Frånluftsvärmepumpsystemlösning Beräknat efter ombyggnad Anbudsgivares uppgifter Värme: 88 kwh/m 2 El: 21 kwh/m 2 Tot: 110 kwh/m 2 Tot:340 MWh

26

27

28

29

30

31

32 Teknikupphandling för rationell isolering av klimatskärmen, TURIK Projektledare: Kristina Mjörnell SP

33 Målsättning med teknikupphandlingen Att få en marknadsdriven utveckling av rationella lösningar för förbättrad energiprestanda (isolering och täthet) hos klimatskärmen Lösningarna ska : kunna produceras och monteras på ett rationellt sätt vara kostnadseffektiva och ha en låg miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv vara beständiga vilket innebär lågt underhållsbehov och låg risk för skador

34 Hur stor är potentialen för tilläggsisolering av klimatskärmen? De flesta av rekordårens flerbostadshus, byggda har tre våningar och lamellhusen är absolut vanligast. Antal lägenheter uppförda Figur: Lamellhus på Brogården, Alingsås Lamellhus Punkthus Loftgångshus Övriga hus Figur: Antal uppförda lägenheter fördelat på byggnadstyp. Figur: Skivhus i Majorna, Göteborg.

35 Erfarenheter från Europa TES är ett forskningsprojekt som ska ta fram prototyplösningar för prefabricerade element med trästomme. BIM-modell tas fram genom fotogrammetri och skanning av den befintliga byggnaden. Information kan sedan användas genom hela processen: projektering, elementtillverkning, ombyggnation och underhåll. Figurer: Källa: TES EnergyFacade.

36 Svenska erfarenheter av rationell tilläggsisolering Orrholmen i Karlstad 630 lägenheter Partneringavtal PCB-sanering Tilläggsisolering Minimal störning av boende Brogården i Alingsås 300 lgh byggda 1973 renoveras till passivhusstandard Partneringentreprenad Nya fasader, fönster mm FTX med värmeåtervinnig Foton: Källa: KBABs hemsida.

37 Funktion och beständighet Kravspecifikation Utgå t ex från P-märkta byggsystem ytterväggar och fasader Innemiljö Termisk komfort (op. temperatur, golvtemp), ljud och ljusmiljö Energieffektivitet Vi siktar på att halvera energianvändningen och tilläggsisoleringen ska stå för ca hälften av denna. Krav på förbättrade U-värden för tak, fasad, fönster, grund. Krav på lufttäthet. Kostnadsredovisning enligt mall LCC kalkyl

38 Information BeBos hemsida Mer information: Åsa Wahlström