Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus

Transkript

1 Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus Catarina Warfvinge Linköping 8 sept 2011

2 Vi har tuffa energisparmål: 20% till 2020 och 50% till 2050! Energianvändning 400 Oljekris 300 Befintliga flerbostadshus Nyproducerade flerbostadshus BBR 1 kwh/m Första gången sedan 1988 skärps energireglerna nu 1 okt 2

3 Var tar energin vägen i ett helt vanligt flerbostadshus byggt före 1980? ca 220 kwh/kvm varav 125 Radiatorvärme 40 Varmvatten 20 Fastighetsel 35 Hushållsel

4 I hus byggda före 1975 är väggarnas och takens isoleringsstandard låg Isolering i väggar Då ca 10 cm isolering Idag ca 25 cm isolering Isolering i tak Då ca 15 cm isolering Idag ca 40 cm isolering De flesta tak saknar gåhöjd

5 Fönster före 1975 och nu Det vanligaste fönstret i Sverige har ett U- värde på ca 3 W/m 2 K Jämför med de bästa idag på 0.8 W/m 2 K

6 De flesta husen byggda mellan 1946 och 1975 ventileras med självdrag eller frånluftssystem + 25ºC Ytterst få av dessa har värmeåtervinning

7 Vilka åtgärder sparar mest? Minst? Snålspolande vattenarmaturer Återvinning av värme i ventilationsluften Tilläggsisolera av vinden Lägenhetsvis mätning o deb av varmvatten Installera solfångare för varmvatten Täta klimatskalet

8 Små och stora energiåtgärder i ett konventionellt flerbostadshus. Räknat per åtgärd Bättre fönster -30 kwh/m 2 A temp Återvinning av värme i ventilationsluften -30 Lägenhetsvis mätning o deb av varmvatten -10 Solfångare -10 Lufttätning -5 Tilläggsisolering av vind -5 Tilläggsisolering fasad, inkl köldbryggor -5 Injustering och temperatursänkning 1 C -5 Snålspolande vattenarmaturer -5 Tänk på att det inte går att addera rakt av åtgärderna påverkar varandra, men grovt stämmer tabellen

9 Halvering till 2050 är TUFFT, kräver omfattande ombyggnad!

10 Hur många åtgärder har man råd med? Varmvattenmätning 200 kkr kwh Tilläggsisolera vinden 50 kkr kwh Nya fönster 1200 kkr kwh Ventilation med återvinning 1250 kkr kwh

11 Lurigt att räkna energibesparing

12 Vanliga räknelagar gäller inte för hus: Täta - 5 kwh/m 2 A temp Byta eller tilläggsisolera fönster - 30 Tilläggsisolera takbjälklaget - 5 Sänka inomhustemperaturen är en glädjekalkyl Åtgärderna motverkar varandra till viss del - 40 är rätträknat Går inte att räkna för hand varken i bostäder eller i lokalbyggnader

13 Lurigt att beräkna kostnader

14 Vilka kostnader ska ingå i energikalkylen? Fönsterbyte, hela kostnaden eller bara energimässiga förbättringen? Byggnadsställning kan användas för mer än en åtgärd Ställkostnaden för att störa/flytta brukarna vilka är passa-pååtgärderna Nya eller större schakt minskar hyresintäkten FTX behöver skötas ger årlig underhållskostnad Osv!

15 Lönar det sig att byta fönster? från U-värde 3,0 till 1,1 W/m 2,K Kostnad Energibesparing Energipris kkr kwh/år 0,80 kr/kwh

16 Att välja lönsamhetsmetod är lurigt! Pay-off? LCC? Internräntemetod? Kassaflödeskoll?

17 Undvik pay-offmetoden, den är vilseledande för stora åtgärder i byggnader Undersökning av fönster med U-värde 0.9 istället för 1.4 W/m 2 K Kostnad Driftbesparing Pay-offtid = 16 år kr kr/år Lönsamt?? Fönsters livslängd är ca 30 år felet är att man glömmer besparingen mellan år 16 och 30!

18 Vad säger LCC-analysen om bättre fönster? Ytterligare uppgifter behövs: Fönstrens förväntade brukstid 30 år Årlig energiprisökning (exkl inflation) 2 % Kalkylränta (exkl inflation) 4%

19 Vad säger LCC-analysen om bättre fönster? Fönstrens förväntade brukstid 30 år Årlig energiprisökning (exkl inflation) 2 % Kalkylränta (exkl inflation) 4% LCC = Merkostnad sparad energi * energipris * nusummefaktor LCC = * 0,8 * 22,4 LCC = kr LCC-analysen säger LÖNSAM

20 Tips! Gör din egen LCC-snurra eller sno vår! Gör en LCC-räknare i excel Lägg in beställarens Kalkylränta Elpris Värmepris Bli överens om Elprisökning Värmeprisökning Brukstid Beräkna Besparing av värme Besparing av el Ta reda på Investeringskostnad Underhållskostnad Restvärde

21 Avkastning och bedömning av respektive åtgärd Varmvattenmätning Tilläggsisolera vinden Nya fönster Ny ventilation med återvinning Årlig besparing, kkr r =15% 10% 8% r =5% r =4% r =2% Investering kkr

22 Med internräntemetoden illustreras åtgärdspaket på ett begripligt sätt Varmvattenmäting Tilläggsisolera vinden Nya fönster Ny ventilation med återvinning Årlig besparing, kkr r =15% 10% 8% r =5% r =4% r =2% Investering kkr

23 Ekonomens ständiga fråga - finns det pengar för att betala lånen? Fönsterbyte med två olika räntor: 5,5 eller 4,5 % Livscykelvinsten blir 125 kkr respektive 249 kkr under 30 år

24 Fönsterbyte är lönsamt/olönsam beroende på lönsamhetsmetod Pay-offtiden blir 16 år, dvs olönsamt LCC blir kr, dvs lönsamt Internräntemetoden 4%, dvs olönsam som ensam åtgärd men lönsam tillsammans med andra Kassaflödeskontroll Pengarna räcker, dvs lönsamt

25 Miljöklassningssystemen är viktiga verktyg för att inte upprepa förra energikrisens misstag! Oljekris tätade tilläggsisolerade värmde med el (VP) nya byggnadsmaterial mindre fönster etc Konsekvenser dålig luftkvalitet komfort fuktproblem förfulning el som värmekälla kwh/m

26 Miljöklassning av huset parallellt ger kontroll på övriga kvaliteter Energi Energianvändning Värmeeffekt Solvärmelast Energislag Innemiljö Ljudkvalitet Radonhalt Ventilation Kvävedioxid Fuktsäkerhet Inneklimat vinter Inneklimat sommar Dagsljus Legionella Material Dokumentation Begränsning av kemikalier Ger byggnaden betyget brons, silver eller guld 31

27 Några exempel på hur betyg sätts på olika funktioner Indikatorer BRONS SILVER GULD Energianvändning BBR 75% av BBR 65 % av BBR Solvärmelast < 38 W/m 2 < 29 W/m 2 < 18 W/m 2 Radonhalt Bq/m Bq/m 3 50 Bq/m 3 Termiskt klimat vinter PPD<20% PPD<15% PPD<10% 32

28 Betyget för HELA huset bestäms med en speciell aggregeringsmetod Aggregeringssnurran finns på

29 Summa summarum Ta ett helhetsgrepp och gör en grundlig analys, fler åtgärder kan bli lönsamma när man ändå är igång! Analysen ska ske i rätt ordning klimatskalet först och injusteringen av värmesystemet sist Var försiktig vid beräkning av energibesparing och kostnader Utnyttja flera lönsamhetsmetoder hitta en som både energipersonal, förvaltaren, ekonomen och beslutsfattarna accepterar Ta hjälp av ett miljöklassningssystem så glöms inga viktiga kvaliteter