Skånes Energikontor, Energieffektivisering, Lund 9 april

Transkript

1 Energieffektivisering i flerbostadshus Se helheten, undvik fällorna och prioritera rätt Catarina Warfvinge Vi har tuffa energimål att klara; år % och år % Oljekris Energianvändning SBN BBR 1 kwh/m BBR19 1 jan 2013 Skärpta energikrav för nya hus och för ombyggnad 2 Energianvändning i typiskt flerfamiljshus byggt före 1980 ca 185 kwh/m 2 varav 125 Radiatorvärme 40 Varmvatten 20 Fastighetsel 35 Hushållsel catarina.warfvinge@bengtdahlgren.se 1

2 Hur börjar man energitänket? Vilka åtgärder ska man välja? Tilläggsisolera tak eller väggar"? Injustera värmesystemet"? Byta fönster eller täta"? Byta fläktar eller köpa värmepump..? Byta termostatventiler eller åtgärda belysningen"? Inte nog med det6 Konsekvenser på inneklimat och fukt Hur är det med radon, legionella"? Finns det bevarandekrav? Vad värderar de boende? Hur er underhållsplanen ut? Finns den? mm Hus byggda före 1975 har låg isoleringsstandard Isolering i väggar Då ca 10 cm isolering Idag ca 25 cm isolering Isolering i tak Då ca 15 cm isolering Idag ca 40 cm isolering Ändring/ombyggnad av en vägg vad säger BBR? Kravet i BBR är 0,18 W/K,m 2 vad innebär det? Typiskt konstruktion under sent 60-tal U-värde ca 0,5 W/K,m 2 Behöver tilläggsisoleras med ca 20 cm för att komma ner i 0,18 W/K,m 2 catarina.warfvinge@bengtdahlgren.se 2

3 Ändring av en vägg vad är viktigt att tänka på? Lönsamhetsberäkna flera isolertjocklekar, testa 50 mm, 100 osv Glöm inte att räkna på köldbryggorna Anlita en fuktexpertvid invändig isolering En arkitekt och/eller antikvarie kan behöva anlitas Rumstemperaturenkan oftast sänkas U=0,97 U=0,53 U=0,34 Ändring av vindsbjälklag enligt BBR ner till minst U-värde 0,13 Typisk 50-tal konstruktion med betong, kutterspån och koksaska U-värde ca 0,5 W/K,m 2 Krävs ca 300 cm tilläggsisolering för att komma ner i 0,13 W/K,m 2 Fönster före 1975 och nu Sveriges vanligaste fönster har ett U- värde på ca 3 W/m 2 K Jämför med de bästa idag på 0,8 W/m 2 K catarina.warfvinge@bengtdahlgren.se 3

4 Byte av fönster vad säger BBR? Minst 1,2 W/K,m 2 bra eller dåligt? Vad gör ett fönster mer energieffektivt: Lågemissionsskikt Gasfyllnad, argon eller krypton Kan vara idé att uppgradera befintliga fönster t ex kan en glasruta kan bytas ut mot isolerrutor eller mot ruta med lågemissionsskikt 6mycket att tänka på vid fönsterbyte Är 1,2 optimalt kanske 1,0"? Gäller U-värdet för hela konstruktionen eller bara glasdelen? Är dagsljustransmittansen tillräcklig? Kontrollera fasadförändring mot varsamhetskrav Yttre kondens kan bildas Ersätt tidigare avsiktliga springer med ventiler Ljudklimatet påverkas Risken för övertemperatur vår, sommar och höst. Trä eller aluminium? Dagsljuskvaliteten? Dagsljuset påverkas av fönsterglasets kvalitet Dagsljustransmittans 78% och 48% 12 catarina.warfvinge@bengtdahlgren.se 4

5 De flesta husen byggda före 1975 ventileras med självdrag eller frånluftssystem + 25ºC Inga S-system har återvinning och ytterst få F-system Värmeåtervinning sänker energibehovet mest men vilket system är bäst? Frånluft Frånluft med värmepump Ett FTX-aggregat i varje lgh Gemensam FTX Det kostar att sköta filterbyte och rengöra? Filter måste bytas minst två gånger per år i annat fall fungerar inte återvinningen och besparingen uteblir. catarina.warfvinge@bengtdahlgren.se 5

6 Lägenhetsvis mätning av varmvatten också normal kostnadseffektivt och rättvist Varje mätare läses av automatiskt en gång i månaden Avräkning sker en eller två gånger om året De boende betalar för sin förbrukning - precis som i en villa. Små och stora energiåtgärder i ett konventionellt flerbostadshus. Vilken sparar mest och minst? Täta -5 kwh/m 2 A temp Bättre fönster -30 Tilläggsisolering av vind -5 Tilläggsisolering fasad -5 Värmeåtervinning av venluft -30 Injustera värmesystemet -5 Lägenhetsvis mätning och deb av varmvatten -10 Solfångare -10 Små och stora energiåtgärder i ett konventionellt flerbostadshus. Räknat per åtgärd Bättre fönster -30 kwh/m 2 A temp Värmeåtervinning av ventluft -30 Lägenhetsvis mätning och deb av varmvatten -10 Solfångare -10 Täta -5 Tilläggsisolering av vind -5 Tilläggsisolering yttervägg -5 Injustera -5 Tänk på att det inte går att addera rakt av åtgärderna påverkar varandra, men grovt stämmer tabellen catarina.warfvinge@bengtdahlgren.se 6

7 Hur många åtgärder har man råd med? Lufttäta 100 kkr kwh Tilläggsisolera vinden 50 kkr kwh Nya fönster 1200 kkr kwh Ventilation med återvinning 1250 kkr kwh Lurigt att räkna energibesparing T ex gäller inte vanliga räknelagar för hus: Täta -8 kwh/m 2 A temp Byta eller tilläggsisolera fönster - 25 Tilläggsisolera takbjälklaget - 5 Sänka inomhustemperaturen är en glädjekalkyl Åtgärderna motverkar varandra till viss del - 42 är rätträknat Går inte att räkna för hand varken i bostäder eller i lokalbyggnader catarina.warfvinge@bengtdahlgren.se 7

8 Lurigt att beräkna kostnader Vilka kostnader ska ingå i energikalkylen? Kostnad för fönsterbyte, hela eller bara energimässiga förbättringen? Byggnadsställning kan användas för mer än en åtgärd Ställkostnaden för att störa/flytta brukarna Nya eller större schakt minskar årlig hyresintäkt Ombyggnad till FTX-system minskar värmeeffektbehovet kraftigt i rummen. Invändig tilläggsisolering av väggarna minskar årliga hyresintäkter Värmepumpar och våvbehöver skötas ger årlig underhållskostnad Osv! Kostnaden för varje åtgärdspaket måste beräknas noga En bra underhållsplan är guld värd! catarina.warfvinge@bengtdahlgren.se 8

9 Lönsamhetsmetod måste bestämmas inför investeringsbeslut Valet kan få avgörande betydelse för vilka åtgärder som väljs. Pay-off LCC Beräkning av avkastning Lönar det sig att byta fönster? Undersökning av fönster med från U- värde 3,0 till 1,1 W/m 2,K Merkostnad Energibesparing Energipris kkr kwh/år 0,80 kr/kwh Undvik pay-offmetoden, den vilseleder vid stora åtgärder Undersökning av fönster med U-värde 1.4 istället för 2.8 W/m 2 K Kostnad kr Driftbesparing kr/år Pay-offtid = 16 år OLÖNSAM! Fönsters livslängd är ca 30 år felet är att man glömmer besparingen mellan år 16 och 30! catarina.warfvinge@bengtdahlgren.se 9

10 Vad säger LCC-analysen om bättre fönster? Ytterligare uppgifter behövs: Fönstrens förväntade brukstid 30 år Årlig energiprisökning (exkl inflation) 2 % Kalkylränta (exkl inflation) 4% Energiprisökningen har varit och är fortfarande ständigt ökande Brukstider Elprisutvecklingen från 1996 (SCB) 250 Lägenhet Villa utan elvärme Villa med elvärme LCC tar hänsyn till alla kostnader under byggnadsdelens livslängd LCC = merkostnad sparad energi * energipris * nusummefaktor i kr Från tabell per år kr/kwh Så länge LCC<0 är åtgärden lönsam. LCC är mer rättvis än pay-off för byggdelar som har så lång livslängd catarina.warfvinge@bengtdahlgren.se 10

11 Tabell för nusummefaktor Kalkylräntan - energiprisökning Kalkylränta är 4 % och energiprisökning är 2 % (utöver inflation) Vad säger LCC-analysen om bättre fönster? Fönstrens förväntade brukstid 30 år Årlig energiprisökning (exkl inflation) 2 % Kalkylränta (exkl inflation) 4% LCC = Merkostnad sparad energi * energipris * nusummefaktor LCC = * 0,8 * 22,4 LCC = kr LCC-analysen säger LÖNSAMT att byta fönster! Hur många åtgärder har man råd med? Varmvattenmätning 200 kkr kwh Tilläggsisolera vinden 50 kkr kwh Nya fönster 1200 kkr kwh Ventilation med återvinning 1250 kkr kwh catarina.warfvinge@bengtdahlgren.se 11

12 Varje åtgärds avkastning Varmvattenmätning Tilläggsisolera vinden Nya fönster Ny ventilation med återvinning Årlig besparing, kkr r =15% 10% 8% r =5% r =4% r =2% Investering kkr Med internräntemetoden blir besparing av åtgärdspaket begripligt Varmvattenmäting Tilläggsisolera vinden Nya fönster Ny ventilation med återvinning Årlig besparing, kkr r =15% 10% 8% r =5% r =4% r =2% Investering kkr Här blev t o m solfångaren lönsam! 20% 15% 10% 8% 400 Livslängd 25 år 300 Årlig besparing kkr/år 200 Solfångare Återvinning 100 Fönsterbyte Tätning, vv-mätning, tilläggsisolering av vind Investering kkr catarina.warfvinge@bengtdahlgren.se 12

13 Fönsterbyte är lönsamt/olönsamberoende på lönsamhetsmetod! Pay-offtid blir 16 år LCC blir kr Avkastningsmetoden olönsamt lönsamt olönsamt som ensam åtgärd lönsamt i paket Om flera fastigheter behöver byggas om och under flera år ska ordningen planeras noga! 5 miljoner E A F D B G I J C H Energibesparing i första huset används för åtgärder i nästa En investeringsinsats räcker till åtgärder i många hus! Om man planerar lite fiffigt kan ökar möjligheterna att få ekonomi i ombyggnaden, kanske inte självfinansierande men ändå Summa summarum Var försiktig vid beräkning av energibesparing och kostnader Ta ett helhetsgrepp och gör en grundlig analys, fler åtgärder kan bli lönsamma när man ändå är igång! Utnyttja flera lönsamhetsmetoder hitta en som både energipersonal, förvaltaren, ekonomen och beslutsfattarna accepterar catarina.warfvinge@bengtdahlgren.se 13