Energi och byggnader, miljö och pengar

Transkript

1 Energi och byggnader, miljö och pengar Malmö miljösamverkan 14 sept 2006 Catarina Warfvinge Univ lekt i Installationsteknik vid Lunds Tekniska Högskola

2 Detta vill jag ha sagt Varför spara energi i hus? Något om utvecklingen av energianvändning i nybyggda och befintliga bostäder och i lokaler Nödvändig besparing Det är inte svårt att spara energi i hus! Enkel och billig teknik finns för att minska energianvändning

3 Larmrapporter X

4 Varför minskar inte energianvändning i nya hus? Fokus på låg byggkostnad och därmed ett kortsiktigt perspektiv För lågt energipris (hittills) Förvaltningsbyggare försäljningsbyggare. (hus som spekulationsobjekt) Glasarkitektur som trend Föreställning att det är komplicerat att projektera och bygga energieffektivt BBRs tidigare regler för energihushållning

5 Energianvändning i är Sverige den största är den största miljörelaterade miljörelaterade faktorn i byggnader! Industrin Transporter Byggnader Byggande Källa: STEM Hushållsel Driftel Uppvärmning och varmvatten

6 Energianvändning för uppvärmning, varmvatten och el är den största miljörelaterade faktorn i byggnader! Inte att tillverka byggmaterial transportera byggnadsmaterial bygga huset sortera sopor använda miljöpåfrestande byggnadsmaterial använda miljöpåfrestande städmaterial etc

7 Energianvändning i byggnader mellan 1970 och 2000 Värme och varmvatten 1970 Värme i lokaler Småhus El i lokaler El till drift 7

8 Nödvändig besparing till 2020 Värme och varmvatten El till drift

9 Vad gör samhället för att hjälpa till? Energideklarering av byggnader införs 1 okt 2006?? Ta reda på energianvändning i huset Få reda på besparingspotential Information till brukarna i trapphuset Nya regler för energianvändning i nybyggnad trädde ikraft 1 juli i år, Boverkets ByggRegler, BBR.

10 Så här ser lappen i trappen ut i Danmark

11 Vi måste spara energi i hus, men hur? Tilläggsisolera tak eller väggar? Tryckprova? Byta fläktar? Tjockare isolering? Mätning av varmvatten? Reducera köldbryggor? Injustera? Flödesbegränsare på kranarna? Återvinning av värme i frånluft?

12 Undersök åtgärderna i rätt ordning! 1. Ändra beteende i husen Rumstemperaturen Vädring Varmvatten 2. Optimera driften i de system som finns Få huset att fungera som det var tänkt 3. Enkla tekniska åtgärder Ex mätning av värmeanvändning Ex tilläggsisolera fönster 4. Krävande tekniska åtgärder Ex tilläggsisolering Förutsättning: Att man vet hur mycket energi huset drar!!!!!!

13 Så här mycket energi drar flerbostadshus ca 180 kwh/bra varav: Minskas med beteende, injustering, tätning, fönsterbyte Värme 40 Varmvatten 20 Fastighetsel (30 Hushållsel)

14 Detta är ingen myt!!!!! Sänk rumstemperaturen 1ºC så minskar energianvändningen med 5% 5% av 120 kwh/m 2 = 8 kwh/m 2 Dessutom minskar vädringen Besparingen blir 10 kwh/m 2

15 Injustering av värmesystemet få huset att fungera som det var tänkt För kallt För varmt Värmen vädras bort

16 På vilket sätt sparar injustering energi? Medeltemperaturen i huset kan sänkas Man behöver inte vädra bort värmen Radiatortemperaturen minskar mindre värmeförluster från rören På mindre än 5 år har man fått tillbaka pengarna Jämn temperatur

17 Driftoptimering Utbildning av driftspersonal i inneklimat och energiteknik Energianvändningen minskar 10% efter kortutbildning av fastighetsskötare.

18 Exempel på mer krävande åtgärd: Byt fönster men inte hela! Vanliga två-glasfönster Byt ut innersta glaset till glas med skikt Byt ut innersta glaset till isolerpaket Det tar 6 10 år innan man fått tillbaka pengarna

19 Hur mycket kan man spara med dessa enkla metoder? ca kwh/bra varav: Enkel minskning Minskas med ändrat beteende snålkranar, ind mätning Värme 40 Varmvatten 20 Fastighetsel (30 Hushållsel)

20 Minskad varmvattenanvändning = minskad energianvändning Snålspolande munstycken dvs lågflödesstrålsamlare effektivast i duschen Byte av munstycke kan spara 10 %, dvs 4 kwh/m 2

21 Individuell mätning och debitering kan krävas för att ändra varmvattenvanorna. En vattenmätare i varje lägenhet som läses av (automatiskt) en gång i månaden Avräkning sker en gång om året Hyresgästen betalar för sin förbrukning - precis som i en villa. Sänker förbrukningen med ca 10 kwh/m 2

22 Hur mycket kan man spara med dessa enkla metoder? ca kwh/bra varav: Värme Minskas med ändrat beteende snålkranar, ind mätning Varmvatten 20 Fastighetsel (30 Hushållsel)

23 Hur mycket energi används i flerbostadshus idag? ca kwh/bra varav: Värme Varmvatten Fläktbyte, tvättutrustning, timerstyrning etc Fastighetsel Byte av vitvaror, stäng av ist f standby (30 Hushållsel)

24 Så här mycket kan sparas med relativt enkla metoder! kwh/bra varav: Värme Varmvatten Fläktbyte, tvättutrustning, timerstyrning etc Fastighetsel Byte av vitvaror, stäng av ist f standby (30 Hushållsel)

25 Vad gör samhället för att hjälpa till? Nya regler för energianvändning i nybyggnad trädde ikraft 1 juli i år, Boverkets ByggRegler, BBR Energideklarering av byggnader införs 1 okt 2006??

26 Nya regler om energianvändning i nya hus i Boverkets byggregler Energibehovet får inte överskrida 110 kwh/bra söder om Dalälven! Hushållselen får läggas till och är ca 30 kwh/bra Den verkliga energianvändningen ska mätas inom två år efter drifttagandet! Motsvarar ungefär dagens krav men kommer att ge ökad besparing pga kravet på verifiering. Trädde i kraft halvårsskiftet 2006 (med övergångsregler till dito 2007)

27 Vilka åtgärder ska man välja vid nybyggnad för att komma ner till 110 kwh/m 2? Vilka är mest kostnadseffektiva? Bättre fönster? Tryckprova? Tjockare isolering på tak eller på golv? Mätning av varmvatten? Reducera köldbryggor? Flödesbegränsare på kranarna? Återvinning av värme i frånluft? Mindre fönster? Tung stomme?

28 Hus kan klassificeras efter hur mycket energi de drar Byggherre Energikrav Inneklimat Endera klass: A. Enligt normkrav, dvs billigt hus. B. Bra och tillgänglig teknik, dvs låg årskostnad. C. Bästa teknik, dvs långsiktigt hållbart.

29 Ett hjälpmedel för hur energioch inneklimatfrågor hanteras vid nybyggnad 1. Formulär som hjälper byggherren att formulera krav på energi och inneklimat genom att svara på ca 10 eller maximalt 100 frågor. 2. Handledningar för Byggherren (130 sidor) Arkitekten (40 sidor) Byggnadskonstruktören (50 sidor) Installationskonstruktören (70 sidor) Där förklaras hur var och en räknar på energi och inneklimat

30 Är gratis och finns på

31 Energi eller energi?? Elproduktion är krävande Lindåshusen, utan värmesystem Vanliga hus Kv Jöns Ols Köpt energi Primärenergi

32 Exempel på låg årskostnad: Kv Jöns Ols i Lund färdigt år 2000 Flerbostadshus med 34 lägenheter ägs av LKF AB. Konventionellt byggt med betongstomme och lätta utfackningsväggar. Endast 84 kwh/bra köps för uppvärmning, varmvatten, fastighets- och hushållsel dvs mindre än hälften jfr andra nybyggda hus

33 Hus utan värmesystem i Lindås drar 69 kwh/m 2 Taket har 48 cm isolering Ytterväggarna har 43 cm isolering Illustration: Hans Grönlund EFEM

34 Lönsamma sätt att spara energi - lathund på Pay off tid < 1 år Utbildning av driftpersonal Pay off tid < 2 år Pay off tid < 3 år Pay off tid < 5 år 16 åtgärder 8 åtgärder 5 åtgärder 11 åtgärder

35 Det är inte svårt att bygga energisnåla och kostnadseffektiva hus Det är inte svårt att spara energi i befintliga hus det är bara att sätta igång Som sagt man kommer långt med enkla åtgärder

36

37

38 Energianvändning i befintliga kontor och lokaler Belysning av allmänna utrymme Datorer Kopieringsmaskiner Fax, skrivare Arbetsbelysning Lite till vitvaror Fläktar (mycket) Kylmaskin Varmvatten kwh/m kwh/m 2 Värme Kontor Alla lokaler

39 Lokalers (skolor, kontor etc) energibehov jämfört med bostäders Mycket el till belysning och kontorsmaskiner och alla elapparater värmer! Stort behov av komfortkyla för att det inte ska bli för varmt Som kommer från kylmaskiner som drar el Stort behov av el eftersom den köps två gånger: först till belysning, datorer o dyl sedan till kylmaskinen!!

40 Undersök åtgärderna i rätt ordning här också! 1. Ändrat beteende i husen 2. Driftoptimering Få huset att fungera som det var tänkt 3. Enkla tekniska åtgärder: 4. Krävande tekniska åtgärder

41

42 Energianvändning i snitt i alla Några siffor.. flerbostadshus 100 kwh/bra värme 40 kwh/bra varmvatten 25 kwh/bra fastighetsel 30 kwh/bra hushållsel På ett ungefär!! Ca 200 kwh/bra eller 170 kwh/bra utan hushållsel

43 Två huvudprinciper för mätning Mät hur mycket värme som radiatorerna avger (energimätning) Mät hur varmt det är i rummet (komfortmätning) Finns bra utredningar om detta att hämta på Internet t ex: Individuell värmemätning i svenska flerbostadshus av Lennart Berntsson

44 Individuell mätning av värmeanvändning ofta lönsamt i gamla hus men ej i nya välisolerade Varje mätare läses av automatiskt en gång i månaden Avräkning sker en gång om året Hyresgästen betalar för sin förbrukning - precis som i en villa.

45 Individuell mätning av värme och varmvatten i Helsingborg I kv Sleipner endast värmemätning. Återbetald på drygt 8 år. I kv Tomaten både mätning av varmvatten och värme. Investeringen återbetald på 7 år.

46 En byggnads livscykelkostnad, LCC Källa: TAC

47 Sparpotential vitvaror Energianvändning Sparpotential Energianalyser Nybyggnad Certifiering Checklistor Förbättring

48 Vilka åtgärder ska man välja för att minska energianvändningen? Vilka är mest kostnadseffektiva? Bättre fönster? Tryckprova? Tjockare isolering på tak eller på golv? Mätning av varmvatten? Reducera köldbryggor? Flödesbegränsare på kranarna? Återvinning av värme i frånluft? Mindre fönster? Tung stomme?

49 Byte av frånluftsfläkt i MKB-fastighet beräknad med LCC

50 Levererad uppvärmningsenergi ,0 40,0 35,0 30,0 TWh 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Småhus Flerbostadshus Lokaler Fjärrvärme o närvärme Biobränsle Gas El Olja

51 Energianvändning i villor Några siffor kwh värme kwh varmvatten X kwh hushållsel 6 000! På ett ungefär!! Använd nyckeltal istället där energianvändning delas upp på golvyta Ca 175 kwh/m 2

52 Brukarnas beteende påverkar energianvändning Vädring med ett fönster på glänt i var fjärde lägenhet Kan öka uppvärmningsbehovet med 25 kwh/bra Stort varmvattenbehov Kan öka värmebehovet med 20 kwh/bra 23 grader istället för 22 grader inne Ökar värmebehovet med 5 10 kwh/bra

53 Var börjar man? Vem ska gör vad? Och när? Byggherre Energikrav Inneklimat Arkitekt Husets form Fönster Isolering Köldbryggor Byggnadskonstruktör Installationskonstruktörer Ventilation Värme Entreprenör Kontroller Provningar Förvaltare Verifiering Uppföljning Orientering Luftläckage Återvinning Solskydd Mätsystem Egentligen är det bara lite ordning och reda som behövs och att alla tar sitt ansvar för att undersöka olika åtgärder.

54 Projektörerna står för utformning och/eller tekniska lösningar Arkitekt Husets form Fönster Övertemp Solskydd Isolering Köldbryggor Luftläckage Byggnadskonstruktör Installationskonstruktörer Ventilation Värme Återvinning Mätsystem Först ska klimatskalet utformas så att energiförlusterna minskas sen installationerna

55 Ett hjälpmedel för hur energioch inneklimatfrågor hanteras vid nybyggnad 1. Formulär som hjälper byggherren att formulera krav på energi och inneklimat genom att svara på ca 10 eller maximalt 100 frågor. 2. Handledningar för Byggherren (130 sidor) Arkitekten (40 sidor) Byggnadskonstruktören (50 sidor) Installationskonstruktören (70 sidor) Där förklaras hur var och en räknar på energi och inneklimat

58 Arkitekten ska kontrollera hur energianvändningen påverkas av stora eller små fönster! Och beräkna övertemperatur! Dubblad fönsteryta i ett normalisolerat hus: + 15 kwh/bra (+ 20 %) bra isolerat hus: + 7 kwh/bra (+ 10 %) Hur arkitekten räknar energi finns förklarat i Energilotsen!

59 Konstruktören räknar på olika alternativ Byggherre Energikrav Inneklimat Arkitekt Husets form Fönster Orientering Solskydd Byggnadskonstruktör Isolering Köldbryggor Luftläckage Hur konstruktören räknar energi finns förklarat i Energilotsen!

60 Byggherren måste kunna lita på beräkningar för att fatta rätt beslut om investering i energisparande åtgärder Energibesparing ska beräknas Merkostnaden ska beräknas Lönsamhetsmetod ska väljas dock inte pay-off!!!!

61 Merkostnaden är relativt enkel att beräkna (utom för fönster). Konstruktör kan göra en lathund för merkostnader med tjockare isolering. Isolertjocklek 145 mm 185 mm 265 mm 290 mm Merkostnad m 2 0 kr + 17 kr + 82 kr +102 kr Isolerskiktens tjocklek U korr -värde

62 Men hur är det med energiberäkningarna - Kan man lita på dem?

63 Varför är skillnad så stor mellan beräknad och verklig energianvändning, t ex Bo01?

64 Beräknad och uppmätt energianvändning i Bo01-hus 150 kwh/bra Uppmätt Beräknat Annika Nilsson LTH ajpromenaden Vitruvius Tegelborgen Havslunden Tango Havshuset Kajplats 01 Entréhuset Friheten Sundsblick

65 Lönsamma sätt att spara energi - lathund på Pay off tid < 1 år åtgärd 1-16 Pay off tid < 2 år åtgärd Pay off tid < 3 år åtgärd Exempel 29: Koppla ur armaturer och ljuskällor Exempel 30: Montera grenuttag med brytare mellan dator och vägguttag Pay off tid < 5 år åtgärd 37-48

66 Bonus av fönsterförbättring Inomhustemperaturen kan sänkas utan att det märks eftersom kallstrålningen minskar. risken för drag minskar

67 Projektörerna står för utformning och/eller tekniska lösningar Arkitekt Husets form Fönster Övertemp Solskydd Isolering Köldbryggor Luftläckage Byggnadskonstruktör Installationskonstruktörer Ventilation Värme Återvinning Mätsystem Här finns mycket att räkna på och stora möjligheter att bygga energieffektiva hus