Hållbart byggande i kallt klimat. Thomas Olofsson

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Hållbart byggande i kallt klimat. Thomas Olofsson"

Per-Olof Lindqvist
för 8 år sedan
Visningar:

2 Hållbart byggande i kallt klimat Thomas Olofsson

3 Hållbart byggande i kallt klimat Lokalt och kulturellt influerat -Vernacular Västerbottensgård 3

4 Parstugan Vernacular i kallt klimat Konstruktion - Varm grund - Så lufttätt som möjligt (t.ex. horisontellt timmer som inte börjar läcka när de torkar) - Fönsterkarmar utformade för ljusreflektion -..fortfarande i bra skick. Platsen Högt Dränerat Frostfritt Byggnadsmaterial Lokala byggandsmaterial Natursten Val av rätt träslag, träd, del av trädet Förbehandlade trädet Återanvänder trä Virket förädlat lokalt Energieffektivisering Orientering mht vädersträck Dubbla/enkla fönsterkarmar 22 lutning på taket, behålla snö som isolering Skorstensmuren bidrar både till uppvärmning och ventilation 4

Platsen Högt Dränerat Frostfritt Byggnadsmaterial Lokala byggandsmaterial Natursten Val av rätt träslag, träd, del av trädet Förbehandlade trädet

5 Lärdom Förutom platsen, brukarnas behov, klimat. Integrering av olika kompetenser Utvärderingen av hållbarheten fick ta lång tid På kort tid har samhället förändrats med krav snabbt hitta nya sätt att bygga och bo 5

hållbarheten fick ta lång tid På kort tid har

6 Integrering av olika kompetenser Syfte och Mål Skapa en marknad för hållbart byggande och förvaltande Skapa handling i alla delar av bygg- och förvaltningskedjan Bidra till en snabbare omställning till ny teknik i bygg- och förvaltningskedjan 6

av bygg- och förvaltningskedjan Bidra till en snabbare

7 Uppföljning energieffektiva småhus Sammarbetsprojekt TFE, Umeå univ. & Umeå kommun 7

8 Energiprestanda för de undersökta husen Hus A Temp Q värme Q tvv Q Hel Totalt B q 50 Oms U m U m -proj m 2 kwh/m 2 år kwh/år kwh/m 2 år kwh/år kwh/m 2 år kwh/år kwh/m 2 år kwh/år W/ C l/sm 2 oms/h W/m 2 C W/m 2 C Villa F , , , , ,15-0,18 0,20 0,15-0,18 0,14 Villa P , , , , ,34 0,37 0,21-0,24 Ej proj. Villa C , , , , ,37-0,37 0,52 0,16-0,18 0,25 Villa D , , , , ,25 0,44 0,21-0,24 0,21 Gröngård , , , , ,05-0,08 0,56 0,25-0,28 0,21 Kullen , , , , ,64-0,63 0,46 0,32-0,33 0,28 8

9 Specifik energianvändning Hus Uppmätt BBR FEBY12 VFT Max 19 W/m 2 Klassning kwh/m 2 år kwh/m 2 år kwh/m 2 år W/m 2 Villa F Passivhus Villa P Under BBR Villa C Under BBR Villa D Lågenergihus Gröngård Nära minienergihus Kullen Lågenergihus Köpt värmeenergi: Villa C = 37 kwh/m 2 år värmepump. Villa F = 35 kwh/m 2 år pelletskamin (uppskattning) VFT = B*(21 (-24,5))/Atemp Minienergihus: VFT max 22 W/m 2 och specifik energianvändning max 78 kwh/m 2 år 9

Nära minienergihus Kullen 76 130 63 28 Lågenergihus Köpt värmeenergi: Villa C = 37 kwh/m 2 år värmepump.

10 Slutsatser av uppföljningen I de positioner i husens klimatskärm där fukt- och temperaturmätningar genomförts finns inte någon risk för röt- eller mögelproblem. Det finns potential för ytterligare energieffektivisering genom intrimning av värme- och ventilationssystem. Öppen planlösning med högt i tak, ger förutsättning för lägre fläktstyrd luftomsättning. Markförvärmning av inkommande uteluft innebär minskat energibehov för eftervärmning av tilluften. Uppmätta otätheter i husen har tydlig koppling till uppmätt specifik värmeanvändning. Bättre definition av energikrav och begrepp, energikrav enligt BBR innebär ingen utmaning. Mät mycket och kontinuerligt. Rapport: Energieffektivt byggande i kallt klimat, Slutrapport, , Ronny Östin, Erik Eklund 10

Markförvärmning av inkommande uteluft innebär minskat energibehov för eftervärmning av tilluften. Uppmätta otätheter i husen har tydlig koppling till uppmätt specifik värmeanvändning.

11 Hållbara Ålidhem - Utvärdering av energieffektivisering Delegationen för hållbara städer AB Bostaden Umeå Energi Umeå Kommun Umeå universitet Företagsforskarskola Industridoktorand: Jimmy Westerberg Reference building Pilot building 540 lägenheter (137 nya, 403 renoveras) Befintliga hus, Målsättning att energieffektivisera med 50 % Undersökning baserat på två jämförbara hus 11

Westerberg Reference building Pilot building 540 lägenheter (137 nya, 403 renoveras) Befintliga

12 Erhållen energieffektivisering Den uppnådda energieffektiviseringen är ofta efterfrågad, men definitionen är inte alltid given. Beroende på perspektiv används 3 olika analyser: 1. Energieffektiviteten hos själva byggnaden och dess tekniska system. Dvs att man bortser från brukarnas beteende 2. Byggnadens totala energianvändning. Man beaktar den total förändringen av tillförd energi och därmed inkluderas både de förutsättningar själva huset ger och de boendes beteende. 3. BBR-talet, det nyckeltal som används vid tex energibesiktning. Detta nyckeltal är en blandning av (1) och (2), men all tillförd energi beaktas inte. 12

Dvs att man bortser från brukarnas beteende 2. Byggnadens totala energianvändning.

13 Utfallet av en jämförelse mellan pilot och referenshuset enligt ovanstående tre synsätt Byggnaden & tekniska system Byggnadens totala energianvändning BBR-talet Referens Pilot Referens Pilot Referens Pilot Radiatorer Ventilation VVC-förl Varmvatten Hushållsel Fastighetsel Solel (avgår) Totalt Effektivisering 44.4% 44.4% 42.1% 13

5 3.3 35.5 3.3 35.5 3.3 VVC-förl. 31.2 6.9 31.2 6.9 31.2 6.9 Varmvatten 33.9 26.9 33.9 26.9 Hushållsel 19.7 13.9 28.1 19.

14 Resultat av kalibrering: Simulering Mätdata Referenshus, Ventilation + radiatorer, HELÅR 14

15 1 Sammanfattning utvärdering av Hållbara Ålidhem Utvecklat metodik att analysera med mätta data Robust metod för att få lägesanalys Energibesparingar kan analyseras på olika sätt, konsekvenserna har betydelse 2 Utvecklat modell för att kalibrera simuleringar med mätta data Visar god överenstämmelse Kan vara kraftfull för utvärdering av olika alternativ 15

sätt, konsekvenserna har betydelse 2 Utvecklat modell för att kalibrera simuleringar med

16 Forskarskola - ResursEffektiva EnergiSystem för BEbyggelse Syfte: Behandla komplexiteten i energisystem i bebyggelse baserat på metodologiska kunskaper och färdigheter i med samverkande industripartners KK-stiftelsen, Högskolan Dalarna, Högskolan i Gävle, Mälardalens högskola, 17 företag 12 Doktorandtjänster, ansökningstid 15 April 16

färdigheter i med samverkande industripartners KK-stiftelsen, Högskolan Dalarna,

17 Renoveringscentrum i kallt klimat Bakgrund: Renoveringskostnaden till 2050 uppskattas till miljarder kr Byggforskning om nybyggande har hittills dominerat Byggregler och handböcker behandlar huvudsakligen nybyggnad Kunskapen om renovering är svårtillgänglig Metoder för status bestämning av befintliga hus är bristfällig Syfte med renoveringscentrum i kallt klimat: Sprida information om renovering i kallt klimat Initiera och driva efterfrågade utvecklings-och innovationsprojekt i samverkan med näringslivet Utveckla och etablera vetenskaplig forskning 17

status bestämning av befintliga hus är bristfällig Syfte med renoveringscentrum i kallt klimat: Sprida information om renovering i kallt

18 Slut!

Relevanta dokument

Energieffektivt byggande i kallt klimat. RONNY ÖSTIN Tillämpad fysik och elektronik CHRISTER JOHANSSON Esam AB

Energieffektivt byggande i kallt klimat RONNY ÖSTIN CHRISTER JOHANSSON Esam AB UPPHANDLING SOM DRIVER PÅ UTVECKLINGEN.ELLER INTE? Det byggs allt fler lågenergihus. Alla nybyggda hus ska vara nollenergibyggnader