1:6. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen

Transkript

1 1:6 Hur Sverige ska nå energioch

2 Vi står inför vår tids största utmaning att på kort tid ställa om vår energianvändning till en nivå som skapar förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle. Det gäller i allra högsta grad minskning av energianvändningen i byggnader då den svarar för närmare 40 procent av landets totala energianvändning. Att på 40 år halvera denna kommer inte att bli verklighet om inte kraftfulla styrmedel sätts in från samhällets sida. Många av de åtgärder som kommer att behövas har så långsiktig verkan att marknaden avstår från dessa trots att de är lönsamma. Därför krävs insatser inom framförallt följande områden: Information För att få fart på omställningen till ett långsiktigt hållbart samhälle krävs omfattande informationsinsatser om vilka övergripande mål som finns inom klimat- och energiområdet. Kunskap och teknik för att uppföra energieffektiva byggnader finns men måste föras vidare till olika aktörer på marknaden. Skärpta byggregler Som stöd för förändringsarbetet måste byggreglerna för nyproduktion och renovering skärpas betydligt. Det högaktuella renoveringsbehovet i stor del av Miljonprogrammets byggnader understryker vikten av ett skyndsamt agerande. Ekonomisk stimulans Skall vi inom tillgänglig tid uppnå målsatta besparingar måste marknaden ges ekonomisk stimulans och goda finansieringsmöjligheter som styr mot energieffektiva byggnader. Det skulle också signalera samhällets vilja att alltid eftersträva byggnader med bästa möjliga energieffektivitet. Varför nu och inte senare Även om många kan uppleva kostnaderna för en minskad energianvändning som betungande, och som pålagor från samhällets sida, överväger ändå de positiva effekterna och då inte bara ur klimatsynpunkt. Kompetens och färdigheter som utvecklas kan omvandlas till exportmöjligheter förutsatt att vi ligger före omvärlden. Socialt och funktionsmässigt nedslitna miljöer görs människovärdiga och sysselsättningsgraden markant förbättras. Kort sagt Det sätter fart på Sverige! 2:6

3 Swedisols uppfattning... Bygga och renovera De mest klimatriktiga och ekonomiska åtgärderna inom bebyggelsen är alltid att bygga och renovera så att byggnaden blir så energieffektiv som möjligt. Byggregler Nya skärpta byggregler skall styra mot de nationella energisparmålen och snarast införas vid såväl nyproduktion som renovering. Definitionen av Nära nollenergihus skall vara passivhusstandard. Kommunikation Politiker och förvaltning måste tydligt kommunicera till alla berörda målgrupper vad energisparmålen faktiskt kräver i konkreta åtgärder. Miljonprogrammet Miljonprogrammets bostäder måste renoveras till minst nyproduktionsstandard för att energioch klimatmålen ska kunna nås. Energieffektivitet och energislag Kraven på byggnadens energieffektivitet skall ställas på byggnadsägaren. Kraven på de olika energislagens effektivitet och miljöpåverkan skall ställas på energiproducenten. Deklarationer och klassning Energideklaration och -klassning skall sammanföras. Deklarationen skall redovisa vilka åtgärder som stegvis innebär förbättrade klassningsnivåer upp till en klass motsvarande gällande miniminorm enligt BBR. Ekonomiska styrmedel Statliga initiativ är nödvändiga i form av styrmedel som stimulerar kreditgivarnas vilja att ge förmånliga villkor vid energieffektivisering av byggnader. Statliga ekonomiska stimulansåtgärder riktade till fastighetsägare är nödvändiga för att nå energioch klimatmålen. De skall dessutom vara konkurrensneutrala. Sysselsättningen och andra sociala aspekter Samtliga åtgärder måste skyndsamt igångsättas för att få maximalt utbyte i sysselsättningshänseende. 3:6

4 Bakgrund Sverige har satt upp som mål att energianvändningen i byggnadsbeståndet ska minska med 20 procent till 2020 och 50 procent till EU-parlamentet antog nyligen ett förslag att offentliga nyproducerade hus från och med 2019 skall vara nära nollenergihus. Samma sak gäller för övriga hus från och med Det är ställt utom allt tvivel att kraven på byggnaders energiprestanda kommer att skärpas kraftigt inom en nära framtid. Men fokus är oftast endast på nyproduktion. Och det räcker inte på långa vägar. Nybyggandet motsvarar cirka en procent per år av de befintliga husen. Det betyder att 70 procent av det totala byggnadsbeståndet 2050 utgörs av hus som finns redan idag. Varje tillskott av nya hus innebär dessutom i princip en ökning av energianvändningen i bebyggelsen. Hur lågt energibehov nya hus än kan komma att ha, kommer vi inte i närheten av det satta målet för 2050 genom att enbart satsa på energieffektivitet i nya byggnader. Slutsatsen är att en minskning av energianvändningen måste ske genom kraftfulla åtgärder i våra befintliga byggnader. Allt vi gör i bebyggelsen har en varaktighet av år. Först därefter är väsentliga funktioner så uttjänta att omfattande förändringar är motiverbara. Det är därför nödvändigt att ha det tidsperspektivet för ögonen vid planering och utförande av såväl nyproduktion som renovering. En byggnads totala kostnader uppstår till cirka 90 procent under bruksskedet och endast cirka 10 procent vid uppförandet. Förutsättningarna för låga drifts- och underhållskostnader läggs till stor del fast vid byggnadsskedet genom konstruktionsval och kvalitet i utförandet. Vi måste alltså lära oss att se kostnaden för uppförandet av en byggnad som en investering till gagn för framtida låga drifts- och underhållskostnader. Därför krävs både upplysning och långsiktiga finansieringsformer som stöd. Men det räcker inte. För att inom utsatt tid nå energisparmålen krävs ytterligare styrmedel från samhällets sida. Bygga och renovera Den mest klimatriktiga och ekonomiska åtgärden inom bebyggelsen alltid är att bygga och renovera så att byggnaden blir så energieffektiv som möjlig. Energianvändningen i byggnader utgör nära 40 procent av landets totala energianvändning. Utan kraftfulla åtgärder i såväl befintlig bebyggelse som vid nyproduktion klarar vi inte energisparmålen. Åtgärderna måste dessutom vara med långsiktig ambition då brister är mycket kostsamma att åtgärda i efterhand. Byggregler Nya skärpta byggregler skall styra mot de nationella energisparmålen och snarast måste införas vid såväl nyproduktion som renovering. Definitionen av Nära nollenergihus skall vara passivhusstandard. Den starkast styrande faktorn för att uppnå god kvalitet i nyuppförda byggnader är det regelverk som fastställs av Boverket. Det är huvudsakligen dessa regler som styrt byggnadernas kvalitet till det den är idag. För att förbättra byggnadernas energikvalitet är det 4 :6

5 därför av stor vikt att dessa regelverk styr mot de nationella energisparmålen 2050 både för nyproduktion och vid ändring av byggnad. Nära nollenergihus måste som begrepp ligga närmare noll än dagens minimikrav på energieffektivitet enligt BBR. Passivhus har en specifik energianvändning av ca 40 Kwh/m2 och år, och ett effektbehov av ca 10 w/m2 och borde stämma väl in på begreppet. Tekniken är beprövad för de flesta typer av byggnader. Kommunikation Politiker och förvaltning tydligt måste kommunicera till alla berörda målgrupper vad energisparmålen faktiskt kräver i konkreta åtgärder. Ett stort och omfattande förändringsarbete väntar oss i den befintliga bebyggelsen. De aktörer som skall förverkliga detta främst fastighetsägarna måste få rimlig tid att planera både finansiering och praktiskt genomförande. Kvalitetssäkring och kontroll under byggnadsskedet måste förbättras, liksom skötsel och uppföljning under bruksskedet. Miljonprogrammet Miljonprogrammets bostäder måste renoveras till minst nyproduktionsstandard för att energioch klimatmålen ska kunna nås. Stort fokus måste läggas vid miljonprogrammets byggnader som både är många och bristfälliga i flera avseenden. Dessa byggnader är renoveringsmogna och om de inte renoveras till bästa möjliga energiprestanda nu försitter vi chansen att nå klimatmålen. Rätt tillfälle att genomföra de omfattande förbättringar av energieffektiviteten som krävs är när byggnaden av förslitningsskäl ändå måste renoveras. Detta tillfälle finns nu och tio år framåt när det gäller miljonprogrammet. Energieffektivitet och energislag Kraven på byggnadens energieffektivitet skall ställas på byggnadsägaren. Kraven på de olika energislagens effektivitet och miljöpåverkan skall ställas på energiproducenten. Systemperspektivet som utmynnar i att man ser byggnadens energibehov och tillförselsystemets effektivitet som ett sammanbundet system kan vara rätt som en ögonblicksbild, men har bristen att det inte tar i beaktande den pågående utvecklingen av produktions- och distributionsformer av de olika energislagen. Utfasningen av fossila råvaror kommer att öka efterfrågan på de mera miljövänliga alternativen vilket kommer att sätta rejäl fart på utveckling av produktionstekniken och förbättring av produktionskapaciteten. Byggnadens energieffektivitet bestäms för en tid av år medan tillförselsystemens effektivitet för närvarande genomgår kraftfulla förändringar som ännu är svåra att till fullo överblicka. Vårt förhållningssätt är att både byggnadens energieffektivitet liksom effektiviteten i tillförselsystem och energislag är viktiga men kravet att uppnå detta måste ställas på den part som har rådighet över respektive del. Deklarationer och klassning Energideklaration och -klassning skall sammanföras. Deklarationen skall redovisa vilka åtgärder som stegvis innebär förbättrade klassningsnivåer upp till en klass motsvarande gällande miniminorm enligt BBR. Energideklarationer och energiklassning kan bli goda styrmedel mot energieffektivare byggnader förutsatt att de är rätt utformade. Tyvärr är dagens utformning ett totalt misslyckande. Endast hälften av de inkomna deklarationerna 5:6

6 innehåller några rekommenderade förbättringsåtgärder. Många av dessa endast ett råd. Att förbättra en byggnads energiprestanda innebär oftast en rad åtgärder. En åtgärdsplan ger ägaren överblick av omfattningen och i vilken ordning åtgärderna bör genomföras för att minimera kostnaderna. Dessutom underlättar den samplanering med övriga förbättringsåtgärder. Ekonomiska styrmedel Statliga initiativ är nödvändiga i form av styrmedel som stimulerar kreditgivarnas vilja att ge förmånliga villkor vid energieffektivisering av byggnader. Statliga ekonomiska stimulansåtgärder riktade till fastighetsägare är nödvändiga för att nå energioch klimatmålen. De skall dessutom vara konkurrensneutrala. Finansieringsformer vid renovering bör skapas där amorteringstider harmonierar med de energieffektiviserande åtgärdernas livslängd. Många avstår i dag från långsiktigt lönsamma åtgärder därför att dessa negativt påverkar kortsiktiga mål som kassaflöde och kortsiktig resultatutveckling. Stimulans att frivilligt (utan krav i form av föreskrifter) förbättra sin fastighets energieffektivitet saknas i stort sett idag. Olika alternativ är möjliga. ROT-bidrag även för flerbostadshus kopplat till krav på energieffektivisering enligt modell KLOT som HSB presenterat, eller varierande fastighetsavgift som Sveriges Byggindustrier benämnt Energigungan, kan vara tänkbara styrningsinstrument. Sänkt avgift till den som genomför åtgärder och förbättrar energiklassningen av sin byggnad och höjd avgift för den som ej vidtar åtgärder. Sysselsättningen och andra sociala aspekter Samtliga åtgärder måste skyndsamt igångsättas för att få maximal utdelning i sysselsättningshänseende. Insatser för att stimulera renovering och energieffektivisering av den befintliga bebyggelsen skulle tjäna flera syften utöver att säkerställa energisparmålen. Ökning av sysselsättningsgraden, upprustning av socialt nedslitna miljöer och förstärkning av industrioch tjänstesektorns kompetens och därmed exportmöjligheter. Frågan är inte om vi behöver genomföra de uppräknade åtgärderna utan när. Det borde finnas stora fördelar att ligga före omvärlden i den globala konkurrensen. Så tycker vi! 6:6