Uppvärmning av flerbostadshus

Transkript

1 Uppvärmning av flerbostadshus Karin Lindström

2 Utbildningens upplägg Fördelningen av energi i ett flerbostadshus Uppvärmning Tappvarmvatten Val av värmesystem Samverkan med boende Lönsamhet Avbryt gärna med frågor!

3 Genomsnittligt flerbostadshus Byggår F-ventilation med tilluftsventiler i ytterväggen Kopplade 2-glasfönster Tunn isolering (med dagens mått) Äldre VA- och elinstallationer Vattenledningar i koppar Avloppsledningar i gjutjärn Gummiisolerade kuloledningar

4 Energifördelning Före renoveringar: ca 220 kwh/m 2 enligt nedanstående fördelning Hushållsel 30 kwh/m 2 Fastighetsel 20 kwh/m 2 Varmvatten 40 kwh/m 2 Radiatorvärme 130 kwh/m 2 Källa: Renoveringshandboken, VVS-företagen 2009

5 Vart tar värmen vägen? Ventilation 15% Tak 15% Väggar 20% Fönster och dörrar 35% Golv och källare 15% Bild från

6 Badkarskurvan

7 Energieffektiviseringspyramiden Välj förnybart bränsle Välj uppvärmningsform Optimera driften av systemen Minska energianvändningen

8 Åtgärda klimatskalet Börja på vinden! Upp till 50 cm isolering på vindsbjälklaget Tänk på fuktrisken Byt eller tilläggsisolera dörrar och fönster Täta dörrar och fönster med förstånd Isolera fasaden när du byter ut beklädnaden

9 Fönster Tilläggsisolera fönstren och välj energisnåla fönster vid byte Högisolerande fönster + Minskar värmeförluster + Dämpar ljud + Minskar kallraset - Risk för utvändig kondens

10 Vattenbesparande armaturer Kan spara upp till 30 % av både varmt och kallt vatten Snålspolande munstycken (perlator / sparlator) Teknik som har utvecklats ur beteendeundersökningar Även vanor har stor betydelse Normal energiåtgång för varmvatten: kwh/år för en familj på 4 personer

11 Energieffektiviseringspyramiden Välj förnybart bränsle Välj uppvärmningsform Optimera driften av systemen Minska energianvändningen

12 FTX-ventilation Om huset idag har mekanisk frånluftsventilation, undersök möjligheten att installera FTX-ventilation FTX = Från- och tilluftsventilation med återvinning Sparar upp till 90 % av ventilationsförlusterna Ger ett jämnare inomhusklimat

13 Injustering och radiatorventiler Ger samma möjlighet att få varmt i hela huset Radiatorventilerna justeras tills alla slingor har samma tryckfall Värmesystemen byggs om och radiatorventilerna åldras gör om injusteringen med års mellanrum

14 Termostater Ska snabbt kunna anpassa sig till förändringar i omgivningen. Äldre termostater klarar inte att hålla jämn värme Reagerar för långsamt Stiftet fastnar i intryckt läge under sommaren Bör bytas med års mellanrum Om husets medeltemperatur kan sänkas med 1 C ger detta ca 5 % energibesparing

15 Styr- & reglersystem Ska hålla önskad och jämn temperatur i byggnadernas olika delar Snabb med att anpassa värmen till extra värmekällor, störttappning av varmvatten etc. Kan spara upp till 10% av värmeenergin

16 Energieffektiviseringspyramiden Välj förnybart bränsle Välj uppvärmningsform Optimera driften av systemen Minska energianvändningen

17 Biobränslepanna (pellets / flis) Billigt och miljövänligt bränsle Viss arbetsinsats Förutsätter pannrum och skorsten

18 Fjärrvärme Mer miljöanpassat än småskalig förbränning Stora variationer på kostnader mellan olika orter Bekvämt och tryggt Tar liten plats i huset Bunden till en leverantör

19 Bergvärme Kräver tillstånd från kommunens miljö- & hälsoskyddskontor Dimensionera för ca 90 % av totala energibehovet Dimensionera för % av maximalt effektbehov

20 Frånluftsvärmepump Frånluftsvärmepumpen hämtar värme från ventilationsluften och avger den till det vattenburna värmesystemet och/eller tappvarmvatten Fördelar + Mindre investering än bergvärme + Ingen åverkan till följd av borrning + Jämnt värmeinnehåll över året Nackdelar - Täcker inte hela värmebehovet (undantag: passivhus)

21 Solvärme Solvärme är alltid ett komplement till en annan värmekälla men kan bidra till låga energikostnader! Värmer varmvattnet under april-september Kräver värmelager (ackumulator) Miljövänligt Sparar ca 400 kwh/m 2 solfångaryta och år Installationsbidrag finns vid olika tillfällen

22 Energieffektiviseringspyramiden Välj förnybart bränsle Välj uppvärmningsform Optimera driften av systemen Minska energianvändningen

23 Miljöpåverkan Energislag Positivt Negativt El* Värmepump Fjärrvärme* Pellets / flis Utnyttjar natur värme från berg, sjö, luft mm eller spillvärme från ventilationsluften Utnyttjar avfall och spillvärme från industri och avlopp. Goda förutsättningar för låga utsläpp. Kan kombineras med elproduktion för effektivt utnyttjande av bränslet. Förnybart Låga utsläpp av föroreningar Påverkar ej växthuseffekten Elberoende Delar av elproduktionen sker med fossila bränslen som påverkar växthuseffekten Elberoende Se ovan Sol Förnybart Inga utsläpp Kan påverka utseendet på äldre hus. * El och fjärrvärme är energibärare och miljöpåverkan beror på hur elen respektive fjärrvärmen har producerats.

24 Samverkan med boende De boendes vanor påverkar både uppvärmningskostnaden och inomhusklimatet Vädring Öppna korsdrag under kort tid Lämna inte fönster på glänt Inomhustemperatur För varmt inne? Sänk 1 grad och spara 5% Reglera värmen mot rätt inomhustemperatur

25 Inköps- och driftskostnader Energibesparande åtgärder har ofta lång livslängd. Dess största ekonomiska inverkan är under den långa driftstiden. Drift; 80% Drift; 90% Underhåll; 10% Investering; 10% Underhåll; 5% Investering; 5%

26 Kalkylmetoder Pay-off-tid sätter investeringskostnaden i förhållande till dagens energibesparing. Livscykelkostnad (LCC) tar hänsyn till Investeringskostnad Framtida driftskostnader Framtida energiprisökningar Realränta / låneränta

27 Framtida energipriser