Energideklaration. Brf Tidplanen. EVU Energi & VVS Utveckling AB. Brf Tidplanen. Haninge Ålsta 3:119. Anders Granlund

Transkript

1 Typ av Energideklaration Anders Granlund 1(8) Projekt nr: ,000 Haninge Ålsta 3:119 Anders Granlund Annedalsvägen 9, LUND Tel Fax Organisationsnr , Säte Lund

2 Typ av Energideklaration (8) 1 Sammanfattning 1.1 Energiprestanda Energiprestandan för respektive byggnad framgår av Boverkets Energideklaration för respektive byggnad. EVU finner att det är en måttlig variation inom föreningen bortsett från hus V. Se även sid Åtgärdsförslag: Vi lämnar inte några specifika åtgärdsförslag, se dock texten nedan. 2 Bakgrund 2.1 Syfte och målsättning Energideklarera byggnaden med reella uppgifter så långt det är praktiskt möjligt. Att främja en effektiv energianvändning och en god inomhusmiljö och att ge förslag till lönsamma åtgärdsförslag för förbättrad energiprestanda (mer för pengarna). 2.2 Energideklarering Via en genomgång av förbrukningsstatistik och genom en besiktning (funktion/status) av byggnadens klimatskal och klimattekniska installationer, skapas ett underlag för att EVU ska kunna ta fram energieffektiva åtgärder. Dessa åtgärder syftar till att ge Er bättre inomhusklimat, lägre drift- och underhållskostnader och säkrare funktion. I Ert fall så är inga av husen besiktigade. EVU AB sammanställer besiktningsresultaten och beräkningsresultaten i denna rapport, samt genererar den elektroniska energideklarationen som skickas in till Boverket, varav Ni också erhåller en kopia. Denna rapport kompletterar och fördjupar den lagstadgade rapporten. 2.3 Förutsättningar Tillgängligt underlag Förbrukningsuppgifter för vatten och el kommer från Hans Sjöstedt, Kryddgårdsvägen 5, TUNGELSTA. Telefon Oberoende energiexpert Handläggare: Anders Granlund Oberoende energiexpert: Stefan Jonsson Ackrediterat kontroll organ: EVU AB ackrediterings nr Swedac 7067 Tel Fax

3 Typ av Energideklaration 3 Beskrivning av byggnaderna 3.1 Kortfattad beskrivning Föreningen består av 15 st 2-plans byggnader som vardera är på 156 m (8) Grund: Väggar: Torpargrund med okänd mängd isolering Träregelstomme med okänd mängd isolering. Fönster: U-värde okänt men bör idag vara < 1,5 Yttertak: Uppvärmning: Okänd mängd isolering. Luftvärmepump med el-patron för bredning av tappvarmvatten samt värme radiatorer. 4 Energi 4.1 Energianvändning Se Boverkets Energideklaration Varmvatten Någon särskild mätning av varmvatten finns inte varför följande bedömning har gjorts. Varmvattenmängden beräknas vara 40 % av kallvattenförbrukningen. Uppvärmningen av varmvatten beräknas med 55 kwh/m3. I två fall har kallvattenförbrukningen varit exceptionellt hög på grund av läggning av gräsmattor varför värmeförbrukningen blivit uppskattad till kwh Hushållselen Hushållselen ingår för närvarande inte i Energideklarationen. Men visst har hushållsmaskiner, datautrusning och teveapparater betydelse. Hushållselen omvandlas i huvudsak till värme som regler-/värmesystemet inte alltid tar tillvara. Och i Ert fall så är varje lägenhet uppvärmd med el varför man ska sära på vad som kan utgöra hushållsel och vad som används för uppvärmning av respektive lägenhet jämte tappvarmvatten. Allt för att kunna göra en jämförelse med andra föreningar som har gemensam värme och ventilation. Hushållsel (enligt Boverkets schablon) = (530 + A(temp) * 12 + B * 690) * 1,25 [kwh/år] A(temp) = lägenhetsytan. B = Antal boende. I praktiken varierar förbrukningen väsentligt mellan olika hushåll. Vi på EVU anser att allt ska vara med i analysen, varje kwh kan vara värd att spara. Tel Fax

4 Typ av Energideklaration Uppvärmning (8) Föreningens fastighetsel är ointressant i sammanhanget, enligt Boverket vill säga, eftersom den avser utebelysning och eventuella motorvärmare vilket inte ska ingå i begreppet Energiprestanda. Av elförbrukningen per hushåll ska vi skilja på vad som är att betrakta som hushållsel och vad som går åt till att värma bostäderna och varmvattnet samt vad som krävs för att hålla fläktar och pumpar i drift. [Elförbrukning per lägenhet] [ Hushållsel (enligt 4.1.3)] = El till uppvärmning och drift av pumpar och fläktar Andelen värme till tappvarmvatten har vi beräknat enligt formel, se För fläktar och pumpar har vi uppskattat elförbrukningen till kwh/lgh. Kvar för uppvärmning blir el till värmepumpen IVT 490. Mellan varje lägenhet kan det förekomma stora variationer Hushållsel inkl Uppvärmning kwh/m2 Oavsett Boverkets direktiv så kan man se och jämföra samtliga lägenheter med varandra. Som framgår av diagrammet är det en byggnad som avviker avsevärt från övriga hus. Enligt vår bedömning så bör kwh/m2 vara en fullt rimlig förbrukning för i stort sett samtliga hushåll. I diagrammet har vi inte lagt till föreningens elförbrukning, den blir lika för alla. I byggnaden med över 180 kwh/m2 kan man tänka sig att värmepumpen inte fungerar överhuvudtaget vilket bör kontrolleras. Tel Fax

5 Typ av Energideklaration 5 Utlåtande Någon besiktning har inte ägt rum. Här lämnas dock allmänt hållna förslag (8) 5.1 Värmesystem Ni har en varmvattenberedare med frånluftsvärmepump som återvinner värmen ifrånluften som överför värmen till dels varmvattenberedaren och dels värmeelementen (radiatorer). Utöver värmepumpen så finns det en el-patron som kan värma beredaren. Har man för varmt i lägenheten får värmepumpen sämre förutsättningar att värma vattnet varvid el-patronen måste gå in. Bäst är att använda värmepumpen så mycket som möjligt eftersom Ni får ut ca 3 kw värme för 1 kw el som Ni köper. Ur el-patroner får ni bara ut 1 kw värme för 1 kw inköpt el. Se till att värmepumpen är korrekt inställd, dvs. justera reglercentralen så att det går ut rätt mängd värme i förhållande till utetemperaturen. Det är viktigt att värmepumpen är korrekt inställd så att den inte försöker göra mer värme till elementen än vad Ni önskar. Många gånger används termostatventilerna för att reglera temperaturen i lägenheten. Regleringen ska ske via reglerutrustningen som finns i värmepumpen/värmepannan. Termostatventilen ska träda i kraft när det blir ovanligt varmt på grund av soligt väder eller om det finns överskottsvärme av annat slag. Termostatventilen kan även användas för att hålla sovrummet något svalare än övriga rum. 5.2 Ventilationssystem Ventilationen är integrerad i värmesystemet, se text ovan. Håll fläktar och kanaler m.m. rena vilket påverkar förbrukningen positivt. Ni alltid hushålla med ventilationen när det är riktigt kallt ute. Även här kan komforten bli bättre, dvs lägenheterna blir inte lika torra. Naturligtvis påverkas värmeförbrukningen positivt också. Är man bortrest en längre period så kan man minska ventilationen. Låter man fönster och dörrar stå uppe så sker en ofrivillig ventilation som kan märkbart påverka värmeförbrukningen negativt. Ska man röka utomhus så är det lika bra att stänga dörren efter sig. Även om Ni inte är OVK-pliktiga så kan det vara lönt att låta en ventilationstekniker kontrollera att Ni har rätt luftflöden och rena kanaler m.m. kanske vart 9:e år. Tel Fax

6 Typ av Energideklaration Anders Granlund 5.3 6(8) Projekt nr: ,000 Tappvarmvatten Hur mycket varmvatten var och en gör av med kan förstås förklara skillnaden i värmeförbrukningen. Använd gärna räknesnurran som finns längre fram i texten. Någon direkt risk med typ legionella finns inte såvida inte vattnet får stå stilla en längre tid och med för låg temperatur. I så fall bör man tappa ledningarna under rinnande vatten, inte med hjälp av duschen. 5.4 Klimatskal Vi kan inte avgöra om byggnaderna är väl isolerade eller inte. Husen är dock byggda i modern tid vilket bör innebära godtagbar mängd isolering. Man kan dock alltid försöka hitta brister i vinklar och vrår som gör att huset inte blir så tätt som det ska vara. Otäta hus leder till ofrivillig ventilation. Genom termofotografering kan man snabbt avslöja brister. Kalla torpargrunder kan i många fall ändras till en varm grund. Här bör man först undersöka möjligheterna. Annedalsvägen 9, LUND Tel Fax Organisationsnr , Säte Lund info@evu.se

7 Typ av Energideklaration 6 Åtgärdsförslag (vid behov) (8) 6.1 Service och underhåll Låt någon servicefirma se över värmepumpen, fläktar och pumpar så att allt fungerar som det ska. Diskutera även vilka inställningar som bör råda sommar, höst/vår och vinter. 6.2 Duscha lagom länge Alla har rätt att få duscha. Men tänk en smula på kostnaden, varje minut kostar pengar och det finns särskilda duschmunstycken som inte ger så mycket vatten per minut. Den här räknesnurran ovan finns att hitta här Ventilationen Hushålla med värmen genom att inte låta fönster och dörrar vara öppna. Variera ventilationen efter behovet. Håll dörrar och fönster stängda under vintern 6.4 Klimatskalet Åtgärda eventuella brister, otäthter, som Ni upptäcker. Se till att tätningslisterna i dörrar och fönster är OK. 6.5 Övrigt Låt värmeelementet få bra möjligheter att sköta uppvärmningen, dvs reglera inte värmen med termostaten utan med reglercentralen. Tel Fax

8 Typ av Energideklaration (8) 7 Sammanställning 8 Övrigt av betydelse Hur varmt det ska vara i en bostadsrättlägenhet kan ingen annan bestämma än medlemmen själv. Temperaturen i en lägenhet bör dock vara mellan 20 till 23 C under dagtid och möjligtvis 2 C lägre i typ sovrum. 1 C extra i rummet = 5 till 7 % högre värmeförbrukning! Skillnaden från golv till tak bör inte vara större än 3 C. Golvets yttemperatur bör normalt vara lägst 19 C. Det är bra om Drift- och Skötselinstruktioner är lättillgängliga och att de är överskådliga och innerhåller den information som behövs för driften och underhållet. Tel Fax