Kontrollrapport Energibesiktning

Transkript

1 PO Nordquist Fastighet & Energi AB Kontrollrapport Energibesiktning Datum Sammanställning av energideklaration GENE 12:4 PO Nordquist Fastighet och Energi AB Sikelvägen 10, Själevad Tel , epost: Bankgiro PlusGiro Org.nr Innehar F-skattebevis Tillämpar ABK 09

2 Allmänna data: Fastighetsbeteckning: Gene 12:4 Adress: Verksamhet: Byggnadstyp: BaggesVäg 9, Domsjö Bostadshus Friliggande byggnad Byggår: 1968 *A (temp) : 163m 2 *I A (temp) inkluderas all golvarea innanför klimatskärmens insida, som har en temperatur överstigande +10 C. Area för varmgarage ingår ej i A temp Beskrivning Byggnadens klimatskal består av träregelvägg i ett plan i souterräng. Fönster i byggnaden är 3-glas fönster. Uppvärmning av byggnaden sker med vattenburen el i vattenburet system, distributionen av värmen i radiatorer. Ventilationen är av typen S ventilation (självdragsventilation). Temperaturer Vid energibesiktningen har det angivits att byggnaden värms upp till C. Inomhustemperaturen vid besiktningstillfället uppmättes till 21 C. Om hela eller delar av byggnaden har onödigt hög inomhustemperatur bör den sänkas. För varje grad temperaturen minskar i genomsnitt för byggnaden minskar värmekostnaderna med ca 5 %. Vilket resultat som uppnås beror mest av vilken temperatur som accepteras av de boende. Normal inomhus- temperatur under uppvärmningssäsong är mellan 20 och 21 o C Allmänt om kombipanna: El i kombipanna har fördelen att vara lättskött och att det inte sker några utsläpp som drabbar den lokala miljön. Verkningsgraden med el är drygt %, detta gäller även äldre kombipannor. Teknisk och försäkringsmässig livslängd för en panna bedöms till drygt 20 år. Värmen distribueras via vattenburet system. Distributionen av värmen sker med vattenburet system och radiatorer. Eftersom det inte har funnits någon relevant energiförbrukning så har energiberäkning utförts på byggnaden. BYGGNADENS ENERGIPRESTANDA Byggnadens energiprestanda är beräknad till 135 kwh/m² och år. Energiprestanda för Boverkets jämförbara referensobjekt är kwh/m² och år..

3 Byggnadens energiprestanda baseras på energianvändningen, det vill säga den (oftast köpta) energi som levereras till en byggnad. Energianvändningen som resulterar i byggnadens energiprestanda är energi till uppvärmning, varmvattenberedning, fastighetsel samt eventuell komfortkyla. Hushållsel och verksamhetsel ingår inte i byggnadens energiprestanda. Nedan visas energi som resulterar i energiprestanda för er byggnad. Brukarbeteendet har stor inverkan på energianvändningen och energiförbrukningen kan därför skilja sig beroende på bland annat antal boende, inomhustemperatur, konsumtion av varmvatten och hushållsel. Beräkningsmodeller och referensvärden. LCC E metoden: När bedömning av lönsamhetsåtgärd, används en variant av nuvärdesmetoden sk LCC E -metoden. Det innebär att hänsyn tas till alla framtida in- och utbetalningar och räknas om till ett nuläge. Beräkning innebär att lönsamheten i ett övervägt besparingsalternativ jämförs med ett nollalternativ, dvs inget utförs, med ett eller fler alternativ. Erfarenhetsvärden tagna från energimyndigheten och Boverket Energipriser som används - Elpris: 1,25 kr/kwh - Kalkylränta: 7 % - Årlig prishöjning el 4 % Rapportering till Boverket Energideklarationen är registrerad på Boverket och de uppgifter som registrerade på Boverket bifogas denna rapport. I och med att energideklarationen är registrerad behöver ni inte meddela detta till någon myndighet. Som fastighetsägare är man skyldig att tillhandahålla energideklarationen till eventuell köpare av fastigheten. Energideklaration är daterade och giltig i tio år Rekommendationer för energibesparing: Det är ofta lönande att justera in värmesystemet så att en förbättrad värmefaktor erhålls. Man kan överväga att komplettera värmestyrningen med någon form av central rumsgivare, för att ytterligare ta till vara på exempelvis värmen från den interna elenergin som kommer från hushållsel, belysning och solljus mm. Den mest lönsamma åtgärden är normalt att tilläggsisolera vinden. Förutsatt att vinden är åtkomlig. Fasadisolering är en lönsam åtgärd för att minska energiåtgången om den genomförs i samband med att fasaden ändå behöver renoveras. Tilläggsisolering av äldre hus medför ofta att inomhusventilationen behöver åtgärdas. För varje grad man sänker temperaturen gör man en besparing med ca fem procent på energianvändningen för uppvärmning. Allmänna åtgärdsförslag för att minska energiförbrukning Styr- och reglerutrustning Radiatorventilerna på det vattenburna systemet har äldre termostater samt saknar termostater, vilket kan medför övertemperaturer i byggnaden. Byte till termostatventiler och injustering av värmesystem samt att sänka övertemperatur, hålla runt 21 o C ger erfarenhetsmässigt besparing på ca 5-10%. Ytterligare tar man till vara på exempelvis värmen från den interna elenergin som kommer från, hushållsel, belysning, människor och solljus mm. För varje grad man sänker temperaturen gör man en besparing med ca fem procent på energianvändningen för uppvärmning. Termostatventiler minskar energibehovet genom att strypa värmen till radiatorn när temperaturen stiger. För att termostatventiler ska fungera tillfredställande måste de vara rätt injusterade, samt att tryckfallet över ventilen skall vara den rätta. Byte av termostatventiler och injustering av värmesystem Energibesparing Investering Återbetalningstid (pay-off) ca kwh/år 2500 kr ca 1,6 år

4 Komplettera befintlig uppvärmning med Luft/luftvärmepump Luft/luftvärmepump är ett bra alternativ för hushåll som vill ha ett komplement till befintligt uppvärmningssystem. En luft/luftvärmepump passar också bäst för hus med öppen planlösning eftersom tanken är att värmen kan flytta sig till olika delar av huset genom luften. Vanligtvis minskar den totala elanvändningen i ett elvärmt hus med ca 20-25% efter installation av luft/luft värmepump(vilket motsvarar ca 30-40% av den el som används för uppvärmning exkl. tappvarmvatten). Beräkning till nedanstående bygger på 55 % täckningsgrad Besparing i kwh: kwh/år Investering: kr inkl. moms Återbetalningstid, (payoff): ca 4,0 år Det finns möjlighet att förbättra utnyttjandet av luft/luftvärmepump med transport av koncentrerad överskottsvärme. Ett sk. system för värmeflyttning för transport av luft från rum till rum eller genom ett golv till nästa våningsplan. Ett hus med öppen planlösning lämpar sig bäst för installation av luftluftvärmepump eftersom den bygger på att den uppvärmda luften behöver cirkulera. Den här typen av värmepump är ett komplement till annan uppvärmning och besparingen är mycket beroende av hur väl värmen kan sprida sig i huset. Generellt beräknas att luftluftvärmepumpen kan ge en besparing på 30 till 50 procent. Innan du skaffar en luftluftvärmepump är det viktigt att du ser till att husets befintliga värmesystem är rätt injusterat och att termostaterna fungerar bra. På så sätt blir besparingen högre eftersom värmen tas tillvara. Det befintliga värmesystemet ska slå på först när värmepumpen inte klarar att hålla inomhustemperaturen. Regelbunden rengöring av hela inomhusdelen, d.v.s. filter, kondensor och fläkt är ett måste för att anläggningen ska kunna ge full effekt. Generellt bör man rengöra kondensorn 1 till 2 gånger per år, filter en gång var 4-6 vecka från damm och smuts. I dammiga och rökiga miljöer eventuellt oftare. Rengöring av grovoch luftfiltren är mycket viktigt för inomhusdelens funktion. Byte av befintlig värmekälla till luft/vattenvärmepump. Med en luft-vattenvärmepump kan du både värma ditt hus och vattnet i kranarna. Eftersom värmepumpen hämtar värmen ur uteluften varierar verkningsgraden med utetemperaturen. Hur mycket energi du kan spara med en värmepump beror på många faktorer, bland annat var i landet du bor, ditt hus, hushållets storlek och hur mycket varmvatten som förbrukas. Luft-vatten- värmepumpen kan mer än halvera dina kostnader för värme och varmvatten. Den består av en inomhus- och en utomhusdel. Det finns olika mått på en värmepumps effektivitet. Vanligast är att tillverkaren redovisar verkningsgraden vid ett givet driftfall som vid en bestämd utomhustemperatur och radiatortemperatur. Ett viktigare mått är att visa årsverkningsgraden, det vill säga hur värmepumpen verkar under ett helt år. För alla värmepumpar som hämtar värmen ur utomhusluften sjunker värmefaktorn när det blir kallare ute. Värmepumpen kopplas ofta till en elpanna eller elkassett. I vissa hus kan det vara nödvändigt att installera fler radiatorer eller att byta till större radiatorer för att kompensera för att värmepumpen använder lägre temperaturnivåer än en el- eller oljepanna. Värmepumpen avgiven energi kwh/år Kompletterande spetsenergi, El kwh/år Tillförd energi VP kwh/år Drivenergi pump 310 Ursprunglig energianvändning kwh/år Besparing kwh/år Värmepumpens energi täckningsgrad: 87 % Investering: Återbetalningstid (pay-off) ca kr inkl. moms ca 5,3 år

5 Byte av befintligt uppvärmningssätt till markvärmepump. En markvärmepump dimensioneras normalt för ca 90 procents energitäckning eller ca procent av effektbehovet. Resten, den s.k. "spetseffekten", produceras normalt med en elkassett, eller liknande. Detta innebär att värmekostnaden reduceras med ca 60-70%. Mark/berg/sjövärmepumpar används i första hand i hus med vattenburet värmesystem. I en jordvärmeanläggning grävs meter kollektorslang ned i slingor på ca 1 meters djup och med 1 meters mellanrum på tomten. Normalt krävs m2 fri, grävbar tomtyta. Bergvärme och jordvärme ger hög effekt (upp till 70 % besparing) och är en stabil värmekälla som ger både värme och varmvatten. Installationen av jordvärme är något billigare än bergvärme men det krävs en stor tomt och det görs ett betydande ingrepp på tomten under grävarbetet. En bergvärmepump tar värme från ett eller flera ca m djupt borrade hål i berggrunden. Den värme som kan utvinnas är ca 145 kwh per meter borrhål och år. För att bergvärmepumpen ska leverera så mycket värme som möjligt är det viktigt att borrhålet är tillräckligt djupt och att husets värmesystem är injusterat så att inomhustemperaturen inte blir högre än nödvändigt. I vissa hus kan det vara nödvändigt att installera fler radiatorer eller att byta till större radiatorer för att kompensera för att värmepumpen använder lägre temperaturnivåer än en el- eller oljepanna. Investering : cirka kr inkl. installation. Priset varierar beroende på vad som ingår, storlek, installation och fabrikat. Investering: Återbetalningstid (pay-off) ca kr inkl. moms ca 7,3 år Tappvarmvatten Rekommenderat tappvattentemperatur vid tappstället är o C. För hög tappvarmvattentemperatur orsakar onödigt hög energianvändning genom högre avkylning från stillastående varmvatten i ledningar efter spolningen. Dessutom finns risk för skållning och personskada med för hög tappvarmvattentemperatur. Vid för låg tappvarmvattentemperatur finns risk för tillväxt av skadliga ämnen. För att minimera energianvändningen för uppvärmning av tappvarmvatten är det viktigt att säkerställa en korrekt tappvarmvattentemperatur. Energieffektiva kranar. Genom att installera energieffektiva kranar för kök tvättställ och dusch som är anpassade efter det verkliga behovet kan man sänka energibehovet rejält. Byter man ut tre av hushållets kranar mot resurssnåla kan man sänka energianvändningen av varmvatten med nästan 40 %. (källa energimyndigheten) Vattensnåla armaturer ger ett lågt grundflöde. En engreppstermostatblandare medger lätt inställbar temperatur med hög precision. En populär teknik kallas lågflödesstrålsamlare. Luft blandas in i vattenstrålen vilket reducerar vattenåtgången samtidigt som vattenstrålens storlek och tryck bibehålls. Beräkning bygger på installation av sparlatorer i kök och badrum samt snålspolande duschhandtag och baseras på en normalfamiljs tappvarmvattenbehov Energi- och vattenbesparing: Energi- och vattenbesparing: % vattenbesparing och % värmeenergibesparing. Ventilation Denna punkt medför ingen energibesparing: Denna byggnad bör kompletteras med friskluftsventiler så att bättre luftväxling kan ske i byggnaden. När man planerar sin ventilation måste man ta hänsyn till skillnaden mellan till- och frånluft. All luft som ska ut måste ersättas av ny luft på rätt ställe för att ventilationen ska fungera bra. Luften som man vill bli av med är frånluft i t ex badrum, WC-utrymme, tvättstuga. Den nya luften som ersätter den gamla är tilluft något som bör tillföras i utrymmen som sovrum, allrum, vardagsrum eller matrum.

6 Komplettering av tilluft medför bättre funktion på ventilationen och därigenom minskar risken för fuktrelaterade skador. I normalfallet nedför denna åtgärd en ökad energianvändning om inte ventilationen kompletteras med en frånluftsfläkt med värmeåtervinningsfunktion. Med en väl avvägd kombination av till- och frånluftventilation med ventiler kan hela huset förses med dragfri luft. En viktig faktor för komforten är att motverka känslan av drag genom en genomtänkt placering av ventilerna. Det är också viktigt att ha tillräckligt många ventiler, så att det inte blir för stora luftflöden genom varje ventil. Rekommenderat mått för god ventilation är 0,35 l/s per m 2 boendeyta. Ø 100 mm räcker till ca m 2 Eftersom byggnaden har självdrag rekommenderar vi att man kompletterar/uppgraderar byggnadens våtrum med våtrumsfläktar. Radon Radonmätning har ej genomförts i byggnaden. För att uppfylla krav och rekommendationer för människors hälsa i bostäder är gränsvärden för radongas 200 Bq/m 3. För denna fastighet har det upprättats en energideklaration. Syftet med energideklarationen är att effektivisera energianvändningen i byggnader i enlighet med SFS 2006: 985 Lag om energideklaration för byggnader och därmed minska den påverkan på klimatet och miljön som energiproduktion bidrar till. Genom ett resurssnålt beteende kan du som bor och brukar huset bidra till minskad energianvändning. Dessutom sänker du samtidigt dina energikostnader. Slutsats åtgärder: Investering för energiåtgärder kan minskas om det finns möjlighet till bidrag. Information om bidrag går att finna på eller kontakta Boverket på telefon Energiprestanda Byggnadens energiprestanda är beräknad till 135 kwh/m 2 och år vilket ligger under Boverkets jämförbara referensobjekt statistiskt intervall, referensvärde 2. (se energideklaration). Utifrån genomgång av underlag, förbruknings- statistik och övrigt material, samt besiktningen på plats, bedöms att åtgärder finns, samt generella förslag på åtgärder. Brukarbeteendet har stor inverkan på energianvändningen och energiförbrukningen kan därför skilja sig beroende på bland annat antal boende, inomhustemperatur, konsumtion av varmvatten och hushållsel. Vid ev. utförande av åtgärder bör beaktas att dessa utförs på ett fackmannamässigt sätt och föregås av en utredning. Med vänlig hälsning PerOla Nordquist Besiktningsman och oberoende energiexpert