"VÄSBYS VERTIKALA TRÄDGÅRDAR"

Transkript

1 "VÄSBYS VERTIKALA TRÄDGÅRDAR" 1

2 DRAGONVÄGEN - HALVERA MERA Ett samarbete mellan White arkitekter och Väsbyhem FOKUS: KLIMATSKAL 2

3 DRAGONVÄGEN - HUR SER DET UT IDAG? 1 Miljonprogramshus. 8st på rad 2 Typexempel på storskalig bostadsbebyggelse från åren mellan Otillgängligt stadsrum 4 Sliten fasad bestående av asbestcement 5 Genomgående lägenheter, många relativt stora 6 Frånluftsventilation 3

4 VAD VILL VI FÖRÄNDRA? 6 VIKTIGA STEG 4

5 1. OMRÅDENA RUNT I KRING 1Gör stadsgator av Dragonvägen och Mälarvägen, med ny bebyggelse, trottoarer, belysning och trädplanteringar. 2Utforma fasaden på huset närmast Mälarvägen så att den blir ett landmärke. 3Koppla Arkadstigen till Mälarvägen, det ska vara tydligt, tryggt och vackert både att gå under Mälarvägen men också att komma upp till den. 4Gör trapphusen genomgående och skapa förutsättningar för framsidor och insidor med huvudentreer från ett angöringstorg. 5Skapa privata gårdar mellan husen, ge de boende en stadskvalitet som inte finns i området idag. 6Koppla angöringstorget tydligt till Dragonvägen. När det blir ny bebyggelse ut mot Dragonvägen hamnar de blå husen i bakgrunden. Det är viktigt att tydliggöra kopplingen till Dragonvägen då. NY BEBYGGELSE ANGÖRINGSTORG PRIVAT GÅRD Arkadstigen PRIVAT GÅRD 7Aktivera bottenvåningarna, öppna upp dem och skapa nya lokaler för verksamheter, i första hand längs Arkadstigen. 8Skapa stadsmässiga parkeringslösningar i garage och längs gator. Prioritera bilpooler. 9Skapa förutsättningar för mer varierad arkitektur, fler olika sorters boendeformer och ägarstrukturer. 10Skapa en grön karaktär mot Mälarvägen. Dragonvägen Mälarvägen 5

6 2. SKAPA TYDLIGA, GENOMGÅENDE OCH VACKRA ENTRÉER Entreerna görs om till inbjudande vackra rum med delvis dubbel takhöjdsom är genomgående till den gröna gårdssidan 6

7 3. SKAPA EN PRIVAT GÅRD MELLAN HUSEN På gården ska det finnas plats för att umgås på gemensamma uteplatser samt ytor för olika aktiviteter. En viktig del av utformningen är plats för mindre odlingslådor, möjlighet till kompost och en plantering/vattendamm för dagvattenhanteringen. Komposten kan användas till odlingen, i odlingslådor eller på balkongerna. Då bostadsgården inte är underbyggd finns goda möjligheter att odla själv eller fylla gården med en mångfald av växter och stora träd. En bostadsgård som inte är underbyggd är en stor kvalitet för de boende i husen men också en visuell kvalitet för alla andra i området. Möjlighet att ta sig igenom in på gården Privata uteplatser längst fasad Bee Urban är en stark rörelse i Stockholm de berättar att 75% av alla grödor i världen är beroende av att pollineras av bin, flugor, humlor och fjärilar. Men i dag har pollinatörerna det tufft och minskar i antal i världen och Sverige. Gör vi inte något åt utvecklingen så kanske vi i framtiden inte kan äta samma saker som vi gör i dag. Bikupor utplacerade på bostadsgården eller de gemensamma takterasser är inte bara hållbart för miljön det bidrar också starkt till den sociala hållbarheten bland de boende som får ett gemensamt projekt att intressera sig för. Privata uteplatser längst fasad Gemensam aktivitet i mitten Dagvatten tas om hand här, man kan odla, sola, hänga, vara i växthuset, leka, grilla, laga cykeln Bilden visar den privata gården med en möjlig föreslagen förskola mot Arkadstigen i två plan. 7

8 4. BALKONGERNA - VERTIKALA TRÄDGÅRDAR 8

9 4. BALKONGERNA - TRÄDGÅRDEN PÅ BALKONGEN 9

10 5. NY TRÄULLITFASAD Bottenvåningen och en våning upp är lokaler och bokaler ut mot angöringstorget. Där ges fasaderna en öppnare karaktär med mycket uppglasade partier för entréer osv. I övrigt på fasaderna mot norr är metallväven tätare, det är mindre fönsteryta på fasaden mot norr. Norrfasaden är i förslaget mer uppbruten och har större fönsterpartier än idag. Angöringstorget kommer att bli en trevlig och central plats att se ut mot och i programförslaget ingår nya balkonger mot norrsidan. Fasaderna i förslaget är slutna mot norr och på gavlarna medan plåten på söderfasaden är mer uppluckrad, fördelningen tätt och slutet varierar assymetriskt över fasaden Vissa balkonger är endast franska balkonger medan de som anpassas till de lägenheter som har ingen eller en mindre balkong mot söder får större balkonger mot norrsidan. I norrläget så får de boende tillgång till kvällssolen sommartid. De blåa plåtkassetterna monteras ned och återanvänds - metallväven kan belysas bakifrån på natten 10

11 6. HUSEN KAN BYGGAS PÅ MED EN VÅNING + GRÖNT TAK MED SOLCELLER Husen byggs på en våning, lägenheterna på plan 7 byggs om till att innehålla dels bottenplanet i en etagelägenhet (5:a på 107 kvm) mot norr dels en 1½:a mot söder. Detta genererar en ny typ av bostäder med större och mindre lägenheter och kompletterar befintlig struktur med mestadels 3:or. De större bostäderna får nya boendekvaliteter då de utformas som etagelägenheter med takterasser. De mindre lägenheterna får en stor balkong mot söder. Vidare så klaras hisskravet utan att några nya hissar måste installeras då de boende når bostäderna från plan 7. På plan 8 finns även möjlighet till utrymning via trapphuset i varje bostad. De funktioner som idag finns i fläktrum och maskinrum på plan 8 anpassas till ombyggnaden. Ventilationskanaler som kommer upp i fläktrummen idag, samt på taken, dras vidare rakt upp i schakt som bygger på läget för dagens schakt. Fläktarna föreslås flyttas en våning och förläggas på de nya taken liksom hissmaskinrummen. Tillkommande BOA/LOA för tillkommande plan är ca 1300 kvm 11

12 ÖVRIGA ÅTGÄRDER INFILTRATION Sänks från nuvarande höga nivå till 0,5 l/s,m 2 fasadyta INJUSTERING AV VÄRMESYSTEM Eftersom flera åtgärder på klimatskalet utförs blir värmesystemet inte optimalt balanserat INDIVIDUELL MÄTNING AV VARMVATTEN Kan sänka varmvattenanvändningen med 20 %. FRÅNLUFTSVÄRMEPUMP Idag har byggnaden ingen återvinning på ventilationen. SOLCELLER 250 m 2 solceller placeras rakt i söder med en optimal vinkel på 45 grader. Beräknas ge 5 kwh/m 2 el. BÄTTRE VÄGGAR, TAK & FÖNSTER U-värden sänks genomgående i byggnaden 12

13 FOKUS: KLIMATSKAL U-värden Före åtgärder Efter åtgärder Yttervägg W/m 2,K 0,45 0,11 Källarvägg W/m 2,K 0,45 0,11 Tak/vindsbjälkag W/m 2,K 0,45 0,1 Fönster W/m 2,K 2,8 0,8 Grund/golv W/m 2,K 0,48 0,48 13

14 ENERGIBESPARING Energianvändning före åtgärder: 134 kwh/m 2 Energianvändning efter åtgärder: 67 kwh/m 2-50 % 14

15 EKONOMI & KOSTNADER Fjärrvärme kwh/m 2,år Fastighetsel kwh/m 2,år Besparing kwh/m 2,år Tåld investering kr Verklig investering kr Befintligt 125,8 8, Fönster 104,0 8,5 21, Tilläggsisolering 111,3 8,5 14, vägg (ny vägg) U=0,11 Tilläggsisolering tak 120,6 8,5 5, U=0,1 Värmepump F-luft 81,7 8,5+15,4 28, Individuell mätning 117,8 8,5 8, varmvatten Injustering 123,4 8,5 2, värmesystem Solceller 250 m 2 125,8 3,4 5, kr/år

16 AVSLUTNING VI JOBBAR MED HELHETEN -INGEN SUBOPTIMERING KONTAKT Viktor Sjöberg Energi- och miljöspecialist 16

17 HÅLLBARHET PÅ WHITE HÅLLBAR STADSBYGGNAD ENERGI & INNEMILJÖ BYGGMATERIAL OCH FUKT SOCIAL HÅLLBARHET MILJÖCERTIFIERING & MILJÖSAMORDNING 17