Solenergi och arkitektur i Malmö stad. Katarina Garre,

Transkript

1 Solenergi och arkitektur i Malmö stad Katarina Garre,

2 Råd och riktlinjer Solenergi och arkitektur Råd och riktlinjer uppmuntra och inspirera byggherrar att använda sig av solens energi Solenergi och arkitektur

3 Målgrupp byggherrar, arkitekter, ingenjörer......och bygglovshandläggare

4 7 Solenergi som arkitektoniskt element Både solceller och solfångare finns i en mängd olika varianter, med skillnader i pris, verkningsgrad och utseende. Platsen och byggnaden kräver olika anpassningar av solanläggningen. Vid nybyggnad finns större möjligheter att redan från början integrera solenergi i arkitekturen. Här presenteras exempel på olika sätt att arbeta med solenergianläggningar i byggnadens arkitektur. SOM DESIGNELEMENT PÅ FASAD ELLER TAK Den här varianten är vanlig och kan fungera bra både när solpaneler läggs på en befintlig fasad eller tak och när de används som fasadeller takmaterial vid nybyggnation. För att hålla en god arkitektur är det viktigt att tänka på hur fönster och andra fasadelement eller takmaterial ligger och anpassa solanläggningen till dem, särskilt vid placering på en befintlig byggnad. HEL FASAD ELLER TAK Denna lösning är mest aktuell vid nybyggnation, men kan också förekomma vid omfattande renoveringar och ombyggnad av fasad eller tak. I modernare bebyggelse blir det ofta arkitektoniskt lyckat. I äldre bebyggelse kan det vara mer känsligt eftersom det kan finnas viktiga kulturhistoriska värden att värna. Ett problem med solceller som går hela vägen ner på en fasad är att de lätt blir skuggade av växtlighet och därmed overksamma. Ett sätt att undvika detta är att använda sig av fejk-paneler med samma fasaduttryck, eller ha ett annat fasadmaterial längst ner. Problemet med skuggning under delar av dagen kan lösas genom att bypassdioder används för att strömmen inte ska brytas i fler paneler än de som skuggas. Vid anläggningar som täcker större delar av tak ytan bör räddningstjänsten konsulteras. Placeringen av solpaneler kan bl a påverka möjlig heten att snabbt släppa ut brandrök genom taket. Solcellsanläggningar kan dessutom vara ström förande även efter att huvudströmmen är bruten och därmed utgöra en stor fara vid räddningsinsatser. FRISTÅENDE STRUKTUR En fristående byggnadsdel kan framhävas med hjälp av solenergianläggningen. Det kan t.ex. vara en entré eller ett skärmtak. Den fristående byggnadsdelen kan ha ett friare förhållningssätt till huvudbyggnaden och avbrottet i uttryck kan bli intressant. Den här placeringen kan passa i nybyggnation, men också i befintlig bebyggelse där det finns en sådan byggnadsdel som avviker från huvudbyggnadens uttryck, som exempelvis ett trapphus. PÅLAGD DEL Den här lösningen lämpar sig bäst på platser och byggnader som inte är särskilt exponerade eller som har ett uttryck som tål den typen av tillägg. Industri- och verksamhetsområden lämpar sig generellt bra. I andra områden med platta tak kan solfångarna eller solcellerna placeras indragna från takfot så att de blir mindre synliga från gatan eller vändas mot en privat gård istället för mot gatan eller annan allmän platsmark. PÅLAGDA DELAR MED DUBBLA FUNKTIONER Solpaneler kan på samma gång fungera som solavskärmning. I modern bebyggelse med mycket glasade ytor behövs detta ofta. Väl anpassat kan det också appliceras på äldre befintlig bebyggelse. Viktigt är att se till så att lagom mycket ljus ändå kommer in i byggnaden. Solpaneler kan också sättas på balkongfronter eller som solavskärmning över balkonger. Det är en bra placering eftersom balkonger ofta placeras i bra sollägen. Syfte hur man på ett bra sätt integrerar solenergi i stadens arkitektur

5 Bebyggelse Sluten kvartersstad Öppen kvartersstad Grannskapsenheter Storskaliga bostadsområden Småskalig bebyggelse Institutioner Verksamhetsområden Gröna rum olika förutsättningar för solenergianläggningar i stadens alla områden Solenergi i Malmö Plan- och bygglagen anger att en byggnad ska ha en god form-, färg- och materialverkan (8 kap 1 2). Det omfattar också solenergianläggningen som blir en del av byggnadens utformning. Förutsättningarna för att sätta upp solceller eller solfångare skiljer sig från byggnad till byggnad. Varje byggnads förutsättningar bedöms individuellt och utifrån förhållningssätt för Malmös stadsoch landskapskaraktärer. Några av dessa förhållningssätt presenteras här. SLUTEN KVARTERSSTAD En stor del av den slutna kvartersstaden, t.ex. Gamla Staden och Rörsjöstaden, utgörs av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse med höga krav på utformning vid förändringar. Placering av solceller eller solfångare i denna typ av bebyggelse kräver stor omsorg. Eventuella solenergianläggningar placeras lämpligast mot gården. Till den slutna kvartersstaden hör också nyare områden som Västra Hamnen, där solenergi är ett vanligt inslag i bebyggelsen. I områden under uppbyggnad kan inslag av solenergi förstärka dess miljöprofil, t.ex. Klimatsmarta Hyllie. ÖPPEN KVARTERSSTAD Till den öppna kvartersstaden hör områden som Ribersborg och Rönneholm. I den öppna kvartersstaden finns en hel del platta tak. Dessa kan förses med solceller och solfångare som dras in från takfot för att inte påverka gatubilden för mycket. De tegeltak som finns bör bevaras men väl utformade tillägg kan ibland tillåtas. GRANNSKAPSENHETER I dessa områden bildar gator, torg, parker, gårdar och hus en sammanhållen helhet. Mellanheden, Erikslust och Augustenborg är exempel på sådana välbevarade grannskapsenheter. Tillägg av solenergianläggningar måste tydligt förhålla sig till områdets enhetliga karaktär. STORSKALIGA BOSTADSOMRÅDEN De flesta av dessa områden byggdes under det så kallade miljonprogrammet Områdena är öppna och har lite skuggning. Taken är oftast platta och inte synliga från marken. Fasaderna är utsträckta, generellt med stora fönsterlösa gavlar. Dessa ytor lämpar sig väl för tillägg av solenergianläggningar. 12

6 ansökningsblankett måttsatt situationsplan måttsatta ritningar över berörda fasader och tak Bygglovsärendet - ärendegenomgång - checklista redovisning av material och kulör, både på anläggning och underlag uppgift om antal kvadratmeter produktblad

7 Handläggningen - fastighetens placering - byggnadens arkitektur - anläggningens integrering i byggnaden med hänsyn till färg och utformning samt eventuella ställningar och fejkbitar - konstruktion och teknik

8 Exempel 1 storskaliga områden

9 Exempel 2 småskaliga områden

10 Exempel 3 kulturellt värdefulla byggnader

11 Exempel 4 mindre lyckade projekt... Urbex Sida 1 av

12 Kunskap om hela processen från det arkitektoniska värdet till de tekniska egenskaperna Tack för er uppmärksamhet!