Överklagande avseende bygglov i efterhand för fasadändring, kv Korallen 1 Borgholm

Transkript

1 Yttrande Datum Diarienummer 3178/2015 Ert diarienummer P Svea Hovrätt Rotel 0602 Mark- och miljööverdomstolen Box STOCKHOLM Överklagande avseende bygglov i efterhand för fasadändring, kv Korallen 1 Borgholm Sammanfattning Boverket anser att byggnadsnämnden har haft stöd för sin bedömning att byggnaden är en sådan särskilt värdefull byggnad som avses i 8 kap. 13 plan- och bygglagen, PBL. Boverket anser också att den aktuella åtgärden utgör en förvanskning av byggnaden. Om Boverkets yttrande Mark- och miljööverdomstolen har uppmanat Boverket att yttra sig över ärendet, särskilt om byggnaden och området omfattas av förbudet mot förvanskning enligt 8 kap. 13 PBL. I detta yttrande kommer Boverket därför framför allt att behandla frågan om Samhällsbyggnadsnämnden i Borgholm har stöd för sin bedömning att byggnaden omfattas av förvanskningsförbudet, samt om den aktuella åtgärden kan anses utgöra en förvanskning. Boverkets handläggare har besökt platsen Utöver de från Mark- och miljööverdomstolen översända handlingarna grundas Boverkets bedömning även på en artikel i Byggmästaren 1956 A 10 s (bifogas). Ärendet I samband med ett bygglovsärende rörande ett garage uppmärksammade samhällsbyggnadsnämnden ett inglasat uterum som uppförts utan bygglov. Nämnden har beslutat att avslå en begäran om lov i efterhand för uterummet och förelagt ägaren att ta bort uterummet. Boverket, Box 534, Karlskrona. Telefon: Fax: E-post: registraturen@boverket.se. Webbplats:

2 Om förvanskningsförbudet Förvanskningsförbudet i 8 kap. 13 PBL har sin motsvarighet i 3 kap. 12 ÄPBL. Av författningskommentarerna till PBL framgår att ingen saklig ändring har eftersträvats när det gäller förvanskningsförbudet jämfört med vad som gällde enligt ÄPBL (prop. 2009/10:170 s 464). I förarbetena till ÄPBL anges några olika skäl som kan motivera att en byggnad ska anses som särskilt värdefull. Det kan vara byggnader som: är representativa för tidigare samhälleliga eller estetiska ideal ger en god uppfattning om tidigare sociala villkor, eller har haft betydelse för utvecklingen ur historisk, arkitektonisk, kulturhistorisk eller teknisk synpunkt. Även det förhållande att byggnaden värderas högt av en lokal opinion kan räcka för att den ska anses som särskilt värdefull. (Prop. 1985/86:1 s 510.) 2(5) Bakgrund och beskrivning av byggnaderna Byggnaden ingår i en grupp om fyra snarlika byggnader som uppfördes i ett sammanhang. De ligger på fyra tomter som styckades av från den park som sträcker sig ner mot hamnen. Det gör att de har ett exponerat läge i stadsbilden. Det exponerade läget var rimligen skälet till att kommunen i samband med stadsplanearbetet lät ta fram en skiss till byggnaderna som tomtköparna fick förbinda sig att följa. (Jämför artikel i Byggmästaren 1956.) Byggnaden har en medveten gestaltning med en hög omsorg om detaljutformningen. Exempel på det senare är den skarpskurna takfoten, där taket endast syns som en smal plåtavtäckning, och utformningen av balkarna som bär den utkragade övervåningen och balkongerna. Det är en avskalad arkitektur som bygger på sammanfogningen av ett antal rätvinkliga volymer, den indragna bottenvåningen, det framspringande balkongpartiet mot parken och skorstensstocken som avspeglar sig som en vertikal på norrgaveln. Volymverkan understryks ytterligare av den skarpskurna takfoten. Genom sina slutna gavlar och vita puts markeras bottenvåningen som en källare, vilket ytterligare betonas av att den är indragen i förhållande till övervåningen. Genom sitt fasadmaterial och de framskjutande partierna domineras byggnaden av övervåningarna som fått en svävande karaktär. Balkongpartiet mot parken på ett av grannhusen

3 I sitt ursprungsutförande artikulerades fasaden mot parken av det framspringande balkongpartiet som framstår som en egen volym. Utöver balkongplattan består det av ett markerat skärmtak och vid ena kortsidan en skärmvägg som går i liv med byggnadens norrfasad. Skärmväggen består av snedställda stående brädor, vilket gör att den i de flesta vinklar framstår som en sluten fortsättning av byggnadens norrfasad, samtidigt som den släpper igenom ljus. Balkongplattan bärs av betongbalkar som avsmalnar utåt och avslutas några centimeter från balkongplattans kant, vilket innebär en ytterligare artikulering. Från nordväst bidrar balkongens skärmväggar till att byggnaderna upplevs ha en långsmal form och tillsammans med de markerade skorstenstockarna är det lätt att associera med en rad fartyg, vilket knappast är någon tillfällighet med tanke på hamnen på andra sidan av parken. 3(5) De tre övriga husen i gruppen När husen var nybyggda uppmärksammades de genom en presentation i tidningen Byggmästaren. Där anges också att byggnaderna vållade mycket diskussion under byggtiden. Borgholms kommun uppger också att byggnaderna uppmärksammades i handboken Bygg, delen Husbyggnad. Husen uppmärksammades även i samband med arkitekturåret Stadsmiljörådet anordnade då omröstningar Tyck om hus där medborgarna fick utse de populäraste husen i varje kommun. I Borgholms kommun vann de nu aktuella husen kategorin byggnader yngre än 50 år. Boverkets bedömning Särskilt värdefull Det förhållandet att byggnaderna i sin samtid ansågs vara av den kvaliteten att de ägnades en presentation i tidskriften Byggmästaren är i sig ett indicium på att byggnaderna ska anses vara särskilt värdefulla. Den diskussion som husen vållade i sin samtid vittnar om att de uppfattades som något nytt. Resan från allmänt ifrågasatta till att de vann omröstningen i Tyck om hus är i sig intressant.

4 Byggnaderna präglas av en stark gestaltningsidé och är i huvudsak välbevarade till sin karaktär. De tydliggör övergången från efterkrigstidens mera sakliga arkitektur till en arkitektur präglad av en större rikedom av material, färg och form, vilket kan anses avspegla det tidiga 1950-talets begynnande framtidsoptimism. De vittnar därmed om den tidens samhällsomvandling. När ÄPBL infördes fanns det en tydlig ambition att ge kommunerna en aktivare roll när det gällde att ställa krav på utformningen av den fysiska miljön. (Jämför prop. 1985/86:1 s 480.) Inom de ramar som PBL ställer upp finns det därför ett visst utrymme för kommunerna att välja ambitionsnivå. Enligt Boverkets uppfattning ska därför kommunernas ställningstagande tillmätas betydelse vid bedömning av t. ex. vad som är en särskilt värdefull byggnad. Byggnaderna utgör en sammanhållen grupp som ligger i direkt anslutning till en park och gestaltningen skedde utifrån läget vid parken. Sitt främsta värde har gruppen och miljö som helhet, men även varje enskild byggnad i sig måste tillmätas ett värde. Sammantaget anser Boverket att byggnadsnämnden har haft stöd för sin bedömning att byggnaden är en sådan särskilt värdefull byggnad som avses i 8 kap. 13 PBL. 4(5) Förvanskning Det tillbyggda uterummet upptar hela utrymmet under balkongen och skjuter ut framför denna, uppskattningsvis mellan en och två meter, så att väggen linjerar det nybyggda garagets gavel. Även taket på tillbyggnaden ansluter till garagetaket. Därmed bidrar tillbyggnaden till att även garaget visuellt uppfattas som en del av byggnaden. Utseendemässigt är tillbyggnaden lätt att uppfatta som ett utbyggt bostadsrum. Till det intrycket bidrar att byggnaden vid Boverkets besök hade fördragna lamellgardiner. Kv Korallen 1 med tillbyggnad Ett väsentligt karaktärsdrag hos byggnaden är den markerade övervåningen som dominerar över bottenvåningen. Mot parken var det framskjutande balkongpartiet ett väsentligt karaktärsdrag.

5 Genom det tillbyggda uterummet framstår även det nybyggda garaget som en del av bottenvåningen. Detta leder till att övervåningen uppfattas som indragen i förhållande till bottenvåningen som får en mer markerad karaktär. Det framspringande balkongpartiet blir nu istället indragen i förhållande till bottenvåningen. Därmed har ett för byggnaden väsentligt karaktärsdrag försvunnit. Den detaljomsorg som utformningen av balkarna under balkongen vittnade om döljs nu inne i tillbyggnaden. Sammantaget bedöms tillbyggnaden medföra en förvanskning av den ursprungliga byggnaden. 5(5) I detta ärende har rättschef Yvonne Svensson beslutat. Expert Otto Ryding har varit föredragande. I den slutliga handläggningen har också jurist Ulrica Lidfors, enhetschef Anette Löfgren och avdelningschef Anders Sjelvgren deltagit. Yvonne Svensson rättschef Otto Ryding expert/antikvarie Bilaga Byggmästaren 1956 A10 s