Gimmersta. Miljö. Gimmersta, Katrineholms kommun 87

Transkript

1 Gimmersta, Katrineholms kommun 87 orangeriet vid gimmersta sett från sydost med sjön öljaren i bakgrunden. gimmersta 1:8, julita socken, katrineholms kommun. Gimmersta nedan t h: flygbild över gimmersta med svanhalsorangeriet längst ut till höger i bild. bild ur slott och herresäten i sverige, Vid Gimmersta finns ett orangeri som troligen är uppfört under första halvan av 1800-talet. Herrgården är privatägd. nedan t v: alla de ekonomibyggnader som tillhörde trädgårdsmästeriet är rivna utom orangeriet. ekonomiska kartan, 1950-talet. Gimmersta ligger vid sjön Öljarens östra strand. Orangeriet ligger norr om huvudbyggnaden och dess två flyglar. Området mellan huvudbyggnad och orangeri består av gräsmattor och enstaka stora träd. Norr om orangeriet finns en park med slingrande gångar vilken sträcker sig bort till Julita kyrka Orangeriet ä Miljö

2 88 Gimmersta, Katrineholms kommun med kyrkogård. Parallellt med sjöstranden löper en allé som sträcker sig både mot nordväst och sydöst. Historik Förutom det kvarvarande orangeriet har det funnits ytterligare ett orangeri och ett flertal växthus. I Fordna och närvarande Sverige nämns en stor trädgård och ett orangeri vilket troligen syftar på det äldre orangeriet med en s.k. svanhals eller solfång. Denna typ av orangeri verkar ha varit vanlig i Sverige i slutet av 1700-talet. I Svenska slott och herresäten nämns trädgården med en mängd växthus och orangerier, delvis härstammande från den Ribbingska tiden på 1700-talet och med ett antal ovanligt stora fikon- och mullbärsträd, som finnas upptagna i en år 1805 upprättad beskrifning öfver Gimmersta förvarad i gårdsarkivet. Detta ger ingen ledning till när orangeriet är uppfört då olika medlemmar av släkten Ribbing ägde gården under hela 1700-talet. Svanhalsorangeriet revs i början av 1990-talet eftersom det var i mycket dåligt skick. Det kvarvarande orangeriet ser ut att vara uppfört under första hälften av 1800-talet. På fotot från 1919 ser man att fönstren var överhängda och att förmodligen alla var öppningsbara. När orangeriet fotograferas igen 1965 har fönsterpartiet gjorts om så att bara den övre delen av två fönster i varje glasparti är öppningsbara. De två västra fönstren är av någon anledning bredare, 4,60 m, än de två östra som är 3,70 m breda och ser ut att ha varit överst: svanhalsorangeriet sett från söder med täckluckorna pålagda. av skorstenens placering att döma värmdes orangeriet ursprungligen av en kakelugn eller motsvarande som var placerad mitt på den norra väggen. foton: stjernsvärd, nma. svanhalsorangeriet hade nio fönsterbågar mot söder med vädringsfönster i den övre delen i tre av dem. foto: c.g. rosenberg, amf.

3 Gimmersta, Katrineholms kommun 89 så även på de äldre bilderna. Kanske har det varit så från början eller så var orangeriet ursprungligen bara hälften så stort och att man förlängde det antingen åt väster eller åt öster när det blev för litet. Orangeriet har 1919 tre skorstenar vilket tyder på att det kan ha haft tre kakelungar eller motsvarande för uppvärmning från början. På fotona från 1965 finns bara skorstenen vid västra gaveln kvar. Enligt fotot 1919 finns en kast söder om orangeriet. Plåtrörsskorstenen mitt på kasten tyder på att den helt eller delvis eldades för uppvärmning. På den ekonomiska kartan från 1950-talet hade växthusanläggningen vid orangeriets östra sida åtminstone tre sadeltaksväxthus varav det västra syns på fotot från till höger: i början av 1900-talet fanns förutom de två orangerierna även en liten kast som syns i förgrunden. foto m. olsson 1919, amf. nedan t v: sydost om orangeriet fanns ett sadeltaksväxthus. foto: stjernsvärd, nma. nedan t h:vid orangeriet västra gavel fanns en mur. foto: stjernsvärd, nma.

4 90 Gimmersta, Katrineholms kommun Byggnadsbeskrivning Orangeriet består av ett enda stort rum. Under taket finns ett vindsutrymme som är åtkomligt från båda gavlarna via luckor. Byggnadens yttermått är 7,00 x 21,15 meter. Orangeriet är murat i tegel på en stengrund. Väggarna är putsade både in- och utvändigt. Fasaderna är avfärgade i en gulockra kulör. Orangeriets sadeltak är asymmetriskt och täckt med enkupigt taktegel. Mot norr finns en takfot med avtrappande tegelstenar där fogarna är målade i vitt. En skorsten finns vid byggnadens västra gavel och förmodligen har det funnits en ugn vid den östra gaveln där det idag finns en murstock. På orangeriets östra gavel är en kraftig i-balk i järn inmurad. Denna användes sannolikt för att hissa upp de stora orangeriväxterna vid omplantering. Fönstren mot söder är glasade med hela planglasrutor. Tvärposten över porten i östra gaveln är urtagbar så att man ska kunna lyfta bort fönstren ovan porten för att kunna flytta de stora orangeriväxterna ut ur eller in i orangeriet. Sannolikt har det funnits en port även i nischen vid västra gaveln. Ett fönster finns kvar men porten är igenmurad. Tegelgolvet är gammalt och fortfarande syns spår efter de vagnar som man använt för att transportera de stora orangeriväxterna. Väggarna är putsade och vita.

5 Gimmersta, Katrineholms kommun 91 omstående sida, överst: två bilder av orangerirummet sett mot väster när orangeriet fortfarande var i funktion. foton: stjernsvärd, nma. under: interiören sedd mot väster. Med tanke på att orangeriet kanske uppfördes redan under första halvan av 1800-talet är det troligt att det varit uppvärmt med någon typ av kakelugn eller rökkanaler i tegel. Idag finns krokar både längs norra och södra väggen. Dessa har varit till för att bära rören i en uppvärmningsanläggning med vattenburen värme. I orangeriet finns bland annat stegar, en raka för grusgångar, en lie med ett halvt lieblad och en trälåda med texten Gimmersta trädgård. Orangeriet används idag som festlokal. Värden Orangeriet är det enda som finns kvar av den omfattande trädgårdsanläggning som fanns vid Gimmersta. Byggnaden är välhållen bortsett från fönsterpartierna mot söder. Speciellt vackert är det välbevarade golvet. ovan t v: orangeriet sett från sydväst. ovan t h: orangeriet sett från nordost. till höger: interiören sedd mot öster.

6 92 Gimmersta, Katrineholms kommun Intressant är också balken där man kunde hissa upp stora växter vid omplantering. Orangeriet är värdefullt enligt följande kriterier ur kulturhistorisk synvinkel: Dokumentvärde: teknik- och industrihistoriskt värde (omplantering). Upplevelsevärde: arkitektoniskt och miljöskapande värde. Förstärkande, övergripande motiv: sällsynthet. Orangeriet tillmäts särskilt kulturhistoriskt värde (Grupp I). plan över orangeriet.