STÖDE KYRKA, STÖDE SOCKEN, SUNDSVALLS KOMMUN

Transkript

1 STÖDE KYRKA, STÖDE SOCKEN, SUNDSVALLS KOMMUN KONVERTERING AV VÄRMESYSTEM Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2007:10 Bodil Mascher

2 2 Innehåll INLEDNING 3 Objekt / dnr. Länsstyrelsens tillståndsärende Beställare Beställarens ombud Entreprenör Antikvarie Arbetsbeskrivning OBJEKTBESKRIVNING Beskrivning / Historik Kulturhistorisk status 4 ÅTGÄRDER OCH GENOMFÖRANDE Förutsättningar / tillstånd före restaurering Genomförda åtgärder 5 KÄLLOR 9

3 3 INLEDNING Objekt / dnr. Stöde kyrka, Stöde församling, Sundsvalls kommun, dnr. 2005/9. Länsstyrelsens tillståndsärende dnr Beställare Stöde församling. Beställarens ombud Göran Carlsson, Stöde församling. Entreprenör Stöde Rör AB. Antikvarie Anette Lund, Länsmuseet Västernorrland. Rapportsammanställning och foton : Bodil Mascher. Arbetsbeskrivning Stöde församling. OBJEKTBESKRIVNING Beskrivning / Historik Stöde kyrka byggd har rektangulärt långhus, tresidigt avslutat i väster och torn med en åttkantig lanternin i öster. Vapenhus och huvudentré ligger i väster. Stommen är av gråsten, fasaderna är vitputsade, den spritputsade sockeln var på talet ljusröd. Kyrkogården var tidigare omgärdad av en stenmur, idag är den avgränsad av en granhäck. I kyrkogårdens sydvästra hörn står ett gravkapell i tegel med vitputsade murar byggt Kyrkogården avgränsas i söder och väster av en hög terrass av tuktad gråsten. Nuvarande murade och vitputsade portstolpar härstammar från talet och ersatte den gamla stegluckan från talets början. Stöde omnämns 1314 som egen församling. Kyrkan föregicks av en medeltida kyrka, som revs 1757, då den var alltför trång. Kyrkan var 17 ¾ x 10 ¾ alnar enligt en beskrivning från talet. Vapenhuset och sakristian som var av trä var byggda före 1685 och sakristian hade en välvd källare. Stora delar av kyrkogårdsmuren revs samtidigt med den gamla kyrkan. Den nuvarande kyrkan byggdes under ledning av den tidigare soldaten Olof Romberg i Leksand, som hade vissa kunskaper i mureri. Kyrkomurarna byggdes upp, valvet slogs, takläggning och avputsning skedde Kyrkan hade vapenhus och en sakristia av trä

4 4 (senare riven). Bondesonen och snickaren Per Johansson från Skön tillverkade inredningen, tillsammans med snickare och bönder från församlingen. Altaruppsatsen färdigställd år 1763 gjordes av Carl Hofverberg, som även formgav den tillsammans med Johan Edler dä. Hofverberg utförde altaruppsatsens oljemålningar. År 1881 skedde ombyggnader och utvidgning av kyrkan under ledning av byggmästaren R.L. Bergström från Refsund, Jämtland. Tornet som ligger i öster byggdes. En äldre klockstapel från talet revs. Kyrkans fönster byggdes om och blev rundbågiga och två fönster togs upp på vardera långhusväggen. Fasaderna putsades och avfärgades. Åren revs valven och tunnvalvet av trä byggdes. År 1936 putsades och avfärgades fasaderna. Invändigt införskaffades en ny kyrkorgel och den övre läktaren monterades ner. År 1954 skedde en omfattande restaurering. Då byggdes en ny entré till sakristian genom tornets norra mur med en trappa till tornet..den gamla sakristieingången från öster sattes igen. Omkring 1975/-76 gjordes invändiga om- och tillbyggnader samt omputsning av kyrkan under ledning av John och Lars Åkerlund arkitekter, Stockholm. Då tillkom läktarunderbyggnad med wc och kapprum. Vid talets början putsades och avfärgades tornet och östra gaveln. Under perioden genomfördes en utvändig restaurering omfattande putsning av tornet och putslagningar på övriga fasader samt ommålning av fönster. Kulturhistorisk status Kyrkan åtnjuter skydd enligt Kulturminneslagen kap. 4. ÅTGÄRDER OCH GENOMFÖRANDE Förutsättningar / tillstånd före restaurering Befintligt värmesystem utgörs av direktverkande el-radiatorer under fönstervalv utmed kyrkorummets långsidor samt under bänkarna. Borrning för bergvärme sker norr om kyrkan. Värmepumpen installeras i källarutrymmet under östtornet, där det tidigare har funnits en ångpanna. Därifrån drages rör upp till kyrkorummets kordel, för att sedan fördelas vidare till radiatorer utmed väggarna, som ersätts med vattenburna. Längst bak i kyrkan tillkommer långa radiatorer som ej funnits tidigare. Bänkarna i långhuset är ej väggfasta utan det finns smala sidogångar och bänkar utplacerade längs långväggarna. Det finns knappt något kryputrymme under golvbjälklaget. Koret är uppbyggt ca 15 cm med brädgolv.

5 5 Genomförda åtgärder Borrning för bergvärme skedde norr om kyrkan. Ledningen drogs fram i grusgången till kyrkans östra del under marknivå och vidare genom grundmuren under mark in till i kyrkans källare under koret (kyrkan har östtorn). Gräset håller nu på att växa in i markytan efter att rörledningarna dragits. Från källarutrymmena går ledningar upp till en vattenburen radiator i koret och vidare under korgolvet till kyrkorummet. Värmeinstallationen har i möjligaste mån utförts på ett diskret sätt och är godkänd ur antikvarisk synpunkt. Foto Värmepump i källaren. Foto

6 6 Foto efter åtgärder Korets norra del (altarring t h) med nya rör från källaren. Foto

7 7 Foto Fotot ovan visar hur rören löper vid norra väggen från utrymmet under korets upphöjda golv vidare utmed golvsockel till de nya vattenburna radiatorerna utmed långväggarna. Södra väggen efter installationerna. Foto

8 8 De el-drivna radiatorerna inne i fönstervalven utmed långväggarna har ersatts med nya vattenburna radiatorer. Dessa radiatorer ska senare målas av församlingen själv i väggens vita kulör. Norra väggen efter installationerna. Foto Längs bak mot långhusets västra vägg har tillkommit nya vattenburna element 60 cm höga och 300 cm breda på vardera sida mittgången. Dessa nytillskott är mindre ögonfallande, eftersom de är lika höga som framförvarande bänkar. Längst bak i kyrkan före installation av radiatorer. Foto

9 9 Nya vattenburna radiatorer längst bak. Foto KÄLLOR Curman Sigurd, Roosval Johnny: Sveriges kyrkor. Medelpad., Stockholm Länsmuseet Västernorrland, Arkivet, F2:62 B. Stöde kyrka. Vägledning för besökare. Småskrift, Stöde församling.