Restaurering av klockstapel, Örnsköldsviks begravningsplats

Transkript

1 Restaurering av klockstapel, Örnsköldsviks begravningsplats Örnsköldsviks församling, Örnsköldsviks kommun, Ångermanland. Rapportnummer 2008:5 Kulturmiljöavdelningen, Bodil Mascher

2 2 Innehåll: Sid. INLEDNING 3 Objekt / dnr. Länsstyrelsens tillståndsärende Beställare Beställarens ombud Entreprenör Antikvarie Arbetsbeskrivning OBJEKTBESKRIVNING 3 Beskrivning / Historik 3 Kulturhistorisk status 4 ÅTGÄRDER OCH GENOMFÖRANDE 4 Förutsättningar / tillstånd före restaurering 4 Aktuella åtgärder 7 Genomförda åtgärder 7 ANTIKVARISKA SYNPUNKTER 11 KÄLLOR 12

3 3 INLEDNING Objekt / dnr. Klockstapeln på Örnsköldsviks gamla begravningsplats, Örnsköldsviks församling och kommun. Länsmuseet Västernorrlands dnr. 2004/561. Länsstyrelsens tillståndsärende Beslut dnr Beställare Örnsköldsviks församling, Box 275, Örnsköldsvik. Beställarens ombud Bengt Gavelin, Örnsköldsviks församling. Entreprenör Nilssons Bygg, Örnsköldsvik, Underentreprenad tjärning av målaren Jan Ivan Mårtensson, Västeralnö, Örnsköldsvik. Antikvarie Bodil Mascher, Murberget Länsmuseet Västernorrland. Rapport och fotografier: Bodil Mascher. Arbetsbeskrivning Örnsköldsviks församling. OBJEKTBESKRIVNING Beskrivning / Historik Klockstapeln i mörkt tjärat trä är byggd 1907 på Örnsköldsviks kyrkogård, högt belägen nordost om stadskärnan med utsikt över Höglandssjön. Kyrkogården ligger avskiljd från Örnsköldsviks tegelröda stadskyrka i norra delen av staden. Klockstapeln byggd 1907 är samtida med kyrkan byggd Klockstapelns konstruktiva delar utgörs av kraftiga sågade fyrskäringar i fura, som hålls ihop med gängstav och bandjärn. Syllramen vilar på tuktad gråsten. Sadeltaket är klätt med eternit och försett med en spira krönt av ett smideskors. Takets rösten utsmyckas av ett genombrutet galler i trä. Kort kyrkohistorik Örnsköldsvik tillhörde tidigare Själevads församling men hade brutit sig ut till en egen församling år När Örnsköldsvik blev köping 1842 hörde man fortfarande till Själevads församling och invånarna i Örnsköldsvik gav sig iväg dit när de skulle besöka gudstjänsten. Man kunde även hålla till i köpingen i en sal och ett rum i den Kjellströmska gården vid Nygatan. Under senare delen av talet hölls gudstjänster i ett samlingsrum i köpingens läroverk. Egentligen hade man på en kommunalstämma år 1874 beslutat att bygga en egen kyrka i köpingen och bilda eget pastorat. Detta förslag avslogs dock av länsstyrelsen eftersom inte kommunalstämman hade befogenhet till pastoratsindelning. Örnsköldsviksborna bidrog till att bygga Själevads kyrka som invigdes Köpingen ( )

4 4 tillhörde alltså Själevads församling. En bönhusförening bildades 1885 på initiativ av prosten Naeslund i Arnäs och kyrkoherden G.R. Edström i Själevad, som blev dess ordförande. Vice ordförande, sekreterare och kassaförvaltare var konsul P.J. Hedberg. Handlanden O. Häggström startade en insamling där varje bidrag utgjorde en andel i Bönhusföreningen som samtidigt var en lokalförening till Norra Ångermanlands missionsförening som också bildades på talet. Sågverksägaren Erik Ahlnander skänkte en tomt i köpingen som gåva och den andlige ledaren / byggmästaren E. J. Bodin byggde bönhuset, som stod färdigt år 1885 vid Lasarettsgatan i kvarteret London. Först 1907 bildade staden ett eget pastorat och Örnsköldsviks röda tegelkyrka byggdes Petrus Palmkvist, tidigare komminister i Själevad blev Örnsköldsviks förste kyrkoherde. Kulturhistorisk status Klockstapeln åtnjuter skydd enligt Kulturminneslagen kap. 4. ÅTGÄRDER OCH GENOMFÖRANDE Tillstånd före restaurering Klockstapelns balkar utgörs av fyrskäringar, som är kraftigt rötskadade på vissa ställen med mosspåväxt och materialbortfall. Klockstapelns norra sida före åtgärder

5 5 Norra gaveln och västra sidan före åtgärder. Västra sidan och södra gaveln före åtgärder. Foto Syllramens NV hörn med kraftiga rötskador.

6 Sprickbildning och lavpåväxter på syllramens NO hörn mot häcken. Insidan av NO hörnet SO hörnet före åtgärder.

7 SV hörnet före åtgärder. Aktuella åtgärder Omfattande rötskador fanns på fem balkar vid första undersökningen. Balkarna skulle ersättas med högklassigt friskt virke 225 x 225 mm och tjäras med dalbränd trätjära. Genomförda åtgärder Under tiden juni 2006 tom.juli 2007 gjordes en restaurering av klockstapeln vid Örnsköldsviks gamla begravningsplats i Örnsköldsvik enligt Länsstyrelsens beslut. Rötskadade bjälkar och virkesdelar är ersatta med friskt virke av fura 225 x 225 mm. Nytt virke har tjärats med dalbränd pigmenterad trätjära från Berglund & Boij, Häggdånger. Tjärningen gjordes i två omgångar Det visade sig under arbetets gång att delar av balkarna var friska och behövde ej ersättas helt.

8 8 Arbetsbild där snedsträvorna på norra gavelsidan åtgärdas. Foto NO hörnet efter ibladning halvt i halvt med friskt virke. Nytt virke är tjärat en gång på fotot.

9 9 Norra gavelsidan: Den nedersta liggande bjälken (syllen) mot norr visade sig vara skadad hela vägen och ersattes helt och hållet med en fyrskäring i samma dimension och utförande som originalet. Båda norra (stående) snedbalkar är ibladade nertill med ca 1,3 meter. Östra sidan mot vägen: Den nedersta liggande bjälken (syllen) mot öster intill häcken är ilagad med nytt friskt virke ca 0.5 meter i norra och ca 1 meter i södra änden. Södra gavelsidan: Nedersta liggande bjälken (syll) med längsgående spricka har snabbvuxet virke men är frisk och fick ligga kvar. Sprickan ligger inte uppåt och är skyddad för regn. Ca 1,5 resp 1,3 meter av snedsträvornas nedre del ibladades nertill med friskt virke. Den västra bjälken hade en gammal halvsulning sedan förut. Västra sidan mot kyrkogården: Den liggande bjälken (syllen) närmast kyrkogården i väster iskarvades ca 1 meter NO hörnet. Den östra syllen ilagad ca 0.5 meter mot norr.

10 (ovan, nedan). Södra gavelsidans två snedstående bjälkar ibladade ca 1,3 resp. 1,5 meter med friskt virke Västra syllen och snedstående bjälkar är ilagade och på fotot tjärstruket på verkstad en gång. Till höger en gammal lagning.

11 Tjärning andra gången (södra fasaden). Takstol Upptill visade sig underramen på gaveltakstolen vara rötskadad. Hela bjälken utmed södersidan (gavelsidan) byttes ut samt den underliggande bärande balken som mitt på gavelsidan korsar denna i nord-sydlig riktning. ANTIKVARISKA SYNPUNKTER De nya fogarna på bjälkdelar som har bytts till friskt virke är utförda med bladning halvt i halvt liksom tidigare lagningar är gjorda. I vissa fall måste fogarna fästas för hållfasthetens skull. Där godkändes smidd spik i bladningar i stället för dymlingar. Inga dymlingar förekommer i stapeln, däremot har man tidigare använt smidd spik. Balkarna har torksprickor här och var, även utbytta balkar har sprickor. Man ser även gamla sprickor med stora lagningar. Att utbyta balkarna igen skulle lika gärna kunna medföra ny sprickbildning, då virket är av en ovanligt tjock dimension. Förslaget från hantverkarna att spricklaga kan också leda till andra sprickor på andra ställen om lagningen blir alltför stark. I stället för att byta ut balkarna igen får församlingen rådet att göra en avtäckning, eftersom balkarna är hårt ansatta av snö / vatten. Plåtkonsult har tittat på klockstapen och ev. kommer ett förslag att utarbetas. Församlingen uppmärksammas på att åtgärden i så fall är tillståndspliktig.

12 12 Ett halvår efter sista tjärningen att nytt virke visar det sig att virket mot söder blivit något ljusare än befintligt virke (mot norr är det samma kulör). De ljusare partierna mot söder ska församlingen tjära en tredje gång till sommaren Västra sidans strävor med äldre bladade ilagningar. Utbytta rötskadade virkesdelar. KÄLLOR Wikmark, Gunnar: Örnsköldsviks kyrkliga historia, Örnsköldsvik 1960, Vigd jord i Del 1.

13 13