BO KLOCKSTAPEL Bo socken, Hallsbergs kommun, Närke, Stängnäs stift

Transkript

1 BO KLOCKSTAPEL Bo socken, Hallsbergs kommun, Närke, Stängnäs stift OMLÄGGNING AV SPÅN PÅ FASADER samt TJÄRNING 2009 Antikvarisk rapport Estrid Esbjörnson Bo klockstapel under omläggning av spån på norra fasaden

2 INLEDNING Sommaren 2009 erhöll tre av fyra fasader på klockstapeln i Bo nytt stickspån. Samtidigt tjärades alla fasader samt det spånklädda taket. Arbetet utfördes med hjälp av kyrkoantikvarisk ersättning från Strängnäs stift för år BESKRIVNING Bo klockstapel utgör en del av kyrkomiljön vid Bo kyrka. Stapeln är belägen söder om Bo kyrka i en skogsbacke på andra sidan den landsväg, som leder till det närbelägna Bo slott. Klockstapeln har kvadratisk plan med inklädda, uppåt avsmalnande sidor samt klockformad tornhuv med tornursförsedd lanternin. Såväl tak som väggar är täckta med stickspån, som är spikad på en underpanel. Klockstapeln är bruntjärad medan trädetaljer på lanterninen har ockragul färg. Ljudöppningar finns på södra och norra sidorna. På norra sidan finns även en ingångsdörr. Invändigt kan man se att de stöttor, som bär upp huven, är elegant utsågade med dekorativ form och att klockbocken bär spår av rödfärgning. HISTORIK Bo kyrka, som uppfördes 1733, är timrad med korsformad plan. Från början var timret synligt och kyrkan rödfärgad medan taket var täckt av spån. Kyrkan har senare brädfodrats, där panelen först tjärats för att senare målas med ljus oljefärg. Kyrkans spåntak har senare ersattes av tegel och plåt. När dessa olika åtgärder utförts har inte kunnat beläggas men man vet - enligt en i Boo slottsarkiv befintlig äldre förteckning över åtgärder i kyrkan - att kyrkan fick nytt tak och torn 1831, att knutarna brädfodrades och kyrkan målades , att tornspiran reparerades och ändrades 1863 samt att det företogs mera omfattande åtgärder Klockstapeln torde vara samtida med kyrkan. De elegant utformade stöttorna invändigt i stapeln liksom spåren av rödfärg på klockbocken visar att klockstapeln från början troligen varit öppen och - liksom kyrkan rödfärgad. Enligt ovannämnda förteckning över åtgärder i kyrkan framgår bl.a. att klockstapeln år 1855 genomgick en större reparation med brädbeklädnad. Om det är då den nuvarande brädfodringen tillkom vet man inte men man kan nog anta det. Att döma av de iakttagelser, som nu gjordes av panelen när spånen borttagits, kan panelen från början ha stått bar och först senare klätts ned stickspån. När detta skulle ha i så fall är obekant. År 2002 lades nytt stickspån på stapelns södra fasad samt lagades enstaka trasiga stickspån på övriga sidor av samme entreprenör, som utfört det nu aktuella arbetet. I samband därmed tjärströks hela stapeln. Det var redan då tal om att samtliga fasader skulle få nytt spån men samfälligheten valde att bara åtgärda södra sidan, som då var i sämst skick.

3 3 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER ÖLM diarienummer: Länsstyrelsens diarienummer: Tillstånd från Länsstyrelsen: Projektering/bygghandlingar: Anbudsunderlag för kompletterande utvändiga bygg- och målningsarbeten m.m. vid Sköllersta kyrka, utarbetade av Göras Konsult, Örebro Ansvarig från Sköllersta, Bo och Svennevads Kyrkliga samfällighets sida: Conny Rudolfsson, ordf. i Fastighets- och /Kyrkogårdsnämnden i Sköllersta, Bo och Svennevads Pastorat Entreprenör: Kyrktak bygg & konsult AB, Magnus Hedegård, Norrköping Besiktningskonsult: Leif Brorson, LB Byggkonsult Antikvarisk kontroll och dokumentation: Estrid Esbjörnson, antikvarisk konsult Fotografier i rapporten: Estrid Esbjörnson En CD med fotografierna i rapporten lämnas såväl till Örebro läns museum som till beställaren. Övrig dokumentation: Entreprenören ska till beställaren lämna fotografier, som är tagna under arbetet, materialredovisning o.dyl. Tidpunkt för arbetenas utförande: Juli augusti 2009 Slutbesiktning: Bidrag: Kyrkoantikvarisk ersättning för 2008 med 75 %, dock högst kronor. UTFÖRDA ARBETEN Följande arbeten har utförts: - Omläggning med nya stickspån på östra, västra och norra fasaderna, där spånen var i väldigt dåligt skick. Spånen var vid läggningen obehandlade (ej doppade i tjära, vilket man inte gör med stickspån). Liksom tidigare är stickspånen på östra och västra sidorna spikade på läkt, som var befintlig, medan spånen på norra sidan är spikad direkt i panelen. Stickspånen lades på samma sätt som tidigare, dvs vartannat lager överlappande åt ena hållet och vartannat lager åt andra hållet. På södra fasaden är däremot alla spån lagda åt samma håll, ifrån vindriktningen. Spånen lades i fyrlagstäckning. Entreprenören omtalade att de nu lagda stickspånen är ungefär dubbelt så tjocka som spånen på södra fasaden från 2002, vilka var upphandlade av en äldre man i Motala.

4 4 - Byte av utvändiga täckbräder i hörnen - Tjärstrykning av samtliga fasader samt spåntaken på tornhuven. ANTIKVARISKA IAKTTAGELSER När undertecknad informerades om att spånläggningsarbetet igångsatts och hade möjlighet att besiktiga arbetet var redan norra sidan omlagd. Spånläggningsarbetarna höll på med den östra sidan. Västra sidan var ännu inte påbörjad. I samband med besiktningen gjordes vissa iakttagelser. Östra fasaden På den östra fasaden hade de nedre 2/3-delarna av fasaden försetts med nytt stickspån. Den övre 1/3 -delen var rensad från sina äldre spån och där var i stället den underliggande panelen synlig. Det visade sig att denna östra panel bestod av stående bräder med vattenränder längs ytterkanterna, typ faltak. De allra yttersta bräderna saknade dock vattenskåror. Panelen kan ha varit tjärad. Ovanpå panelen var det spikat läkt, på vilken i sin tur stickspånen var spikade. Om man studerar denna panel inifrån stapeln ser man att den är mycket enkel och endast består av s.k. bakar. Västra fasaden Den västra fasaden var vid besiktningen fortfarande täckt av den gamla panelen. Spånarbetarna frilade ett mindre parti, och konstaterade att panelen även här var försedd med vattenränder och att spånen var spikade på läkt. På insidan utgörs panelen även här endast av enkla s.k. bakar. Panelen på både östra och västra fasaderna uppvisade en hel del skador. Det fanns partier där panelen var rötskadad rakt igenom och panelen nästan saknades. Det gällde speciellt 1/3-del ner på fasaden, från taket räknat. Det är ungefär i nivå med takdroppet från takfoten, vilket kan förklara de stora skadorna (detta åtgärdades inte, eftersom läkten var intakt). Även nertill på panelen fanns skador och där saknades några panelbräder helt och hållet. Norra fasaden På norra fasaden, som vid besiktningen alltså redan erhållit nytt spån, kom inte spånhantverkarna ihåg hur panelen hade sett ut på utsidan. Däremot fanns det ingen läkt här utan de hade kunnat spika direkt i panelen. Från insidan ser man att panelen här är av betydligt bättre kvalitet och består av grovhyvlade, relativt breda bräder. Men det finns skador i panelen även här. Södra fasaden På södra fasaden, som ju omlades 2002, vet man inte hur panelbräderna ser ut på utsidan. På insidan finns både finns enkla bakar och relativt breda bräder. Även här syns skador i panelen.

5 5 Hypotes Möjligen kan klockstapelns utseende ha förändrats på nedanstående sätt: 1/ Klockstapeln var öppen med elegant formade ståndare, vilka bar upp taket, och rödfärgad klockbock. 2/ Stapeln kläddes med panel, som var synlig. Frågan är om panelen från början haft olika utseende på olika fasader eller om delar av panelen bytts ut. På två sidor, öster och väster, är panelen på utsidan försedd med två vattenränder men på insidan är panelen utformad endast som enkla s.k. bakar. Norra sidan och delvis även den södra sidan är försedd med en bättre panel. Är delar av panelen utbytt, och vilken i så fall? Panelen med vattenränderna förefaller äldst. En invändning mot detta är att panelen med vattenränderna är relativt gles och att en dylik panel ej helt och hållet har kunnat hindra regn från att komma in i stapeln. Den bredare brädpanelen är spikad betydligt tätare. 3/ När panelen blivit i alltför dåligt skick, i synnerhet i de partier där takdroppet orsakat rötskador, kan man ha spikat på stickspån. Stickspån var billigt att åstadkomma och den stora egendomen Boo slott torde ha haft tillgång till detta material. På de östra och västra sidorna med sin dåliga panel har man varit tvungen att spika på en läkt för att kunna fästa spånen. På de två övriga sidorna med bättre panel har spånen kunnat spikas direkt i panelen. Om det inte är så att denna panel är utbytt? Men observera att ovannämnda resonemang endast är en hypotes. SLUTORD Arbetshandlingarna omfattade även olika målningsarbeten m.m. på lanterninen; snickerier, urtavla, plåtavtäckningar m.m. Dessa arbeten utfördes tyvärr dock inte, eftersom församlingen endast hade handlat upp spånarbetet. Enligt spånentreprenören är taket i relativt dåligt skick. Stickspånen här går inte att byta eller komplettera, eftersom de på grund av takets svängda form är spikade med många spikar. Taket har sett sina bästa dagar. Entreprenören föreslår att församlingen inom något/några års tid lägger om spåntaket på tornet och i samband därmed låter utföra erforderligt måleriarbete på lanterninen. Estrid Esbjörnson Antikvarisk konsult Tillägg: Conny Rudolfsson och Lennart Göras har beretts tillfälle att ta del av rapporten före färdigställandet för synpunkter och ändringar.

6 6 PRODUKTINFORMATION Stickspån Tjära för tjärstrykning Hyvlad gran från Sture Brorsson, Torparn, Edsbyn Claessons furutjära A

7 7 FOTOGRAFIER Klockstapeln från NV före omläggning av stickspån samt tjärning. Detalj av ovan före omläggning och tjärning.

8 8 Klockstapeln från söder före och efter tjärning. Fasader före och efter byte av stickspån samt tjärning.

9 Detaljer av stickspån före byte. 9

10 Nylagt stickspån före och efter tjärning. 10

11 11 Norra och östra fasaderna under omläggning, västra fasaden är klar. Östra och norra fasaderna efter omläggning och tjärning. Nedre delen av västra fasaden efter omläggning och tjärning.

12 Underpanel med vattenränder på östra fasaden samt befintlig läkt, på vilken stickspånen är spikade. 12

13 13 Underpanelen var delvis mycket rötskadad. Detalj av underpanelen med sina vattenränder.

14 Påspikning av det nya stickspånet. 14

15 15 Underpanelen på östra sidan utgjordes på insidan av enkla s.k. bakar. Underpanelen på östra sidan var delvis mycket rötskadad.

16 16 Spår av rödfärg på den invändiga klockbocken samt underpanel med s.k. bakar. Underpanel i form av bräder på södra sidan samt spår av rödfärg på klockbocken.

17 17 Snickerierna på lanterninen och plåtavtäckningarna o.dyl. är inte målade. Fotot från NV. Som ovan från SV. Slutbesiktning Från vänster Lennart Göras, Magnus Hedegård och Leif Brorson.