Den s.k. Järnboden vid Karlsdals bruk

Transkript

1 Den s.k. Järnboden vid Karlsdals bruk Karlskoga socken och kommun, Värmland Renovering 2013 Charlott Torgén Rapport 2013:14 Engelbrektsgatan 3 Box 314, ÖREBRO Tel

2 2

3 INLEDNING... 5 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 5 ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING... 6 FÖRE ÅTGÄRD... 7 UTFÖRDA ÅTGÄRDER... 8 FOTOPROTOKOLL

4 4

5 Inledning Karlsdals bruk utgör ett område av riksintresse för kulturmiljövården. Redan under 1600-talet anlades här en hytta och verksamhet inom järnhanteringen bedrevs sedan på platsen ända fram till 1930-talet. Karlsdals bruk och gjuteriverksamhet var en av de största i regionen och de var så pass skickliga att de till och med fick leverera spisar till Stockholms slott. Under år 2013 erhöll Sveaskog, som fastighetsägare, statliga medel i form av byggnadsvårdsbidrag för att renovera den s.k. Järnboden. Byggnaden benämns ofta även som magasinet. På uppdrag av Sveaskog har Örebro läns museum varit antikvarisk medverkande. Arbetet har pågått under hösten 2013 och fortsatt under vintern, en bit in på Det har bestått i att lägga om tegeltaket samt laga de skador som fanns i tak och timmerkonstruktionen som ansågs mest akuta. Arbetet är mycket väl utfört och har skett enligt Länsstyrelsens beslut samt de muntliga anvisningar som lämnats. Administrativa uppgifter Diarienummer: Länsstyrelsens diarienummer: Entreprenörer: Bygg & Hantverk i Karlskoga Antikvarisk medverkande: Charlott Torgén, Örebro läns museum Utförandeperiod: september 2013 januari 2014 Besiktningar: ; ; Slutbesiktning: Registrerade bilder: OLM_2014_01_48, Charlott Torgén Bild: Järnboden efter åtgärder, OLM_2014_01_40 5

6 Översiktlig beskrivning Järnhantering har bedrivits på platsen sedan 1600-talet. Här fanns järn, kol och vatten som gjorde det möjligt att producera järn. Kring hyttan växer ett samhälle upp. Förutom alla de byggnader som hörde till själva bruket och produktionen av järn fanns här torp och arbetarbostäder. En skola och ett kapell uppfördes också. I dag finns ingen av den ursprungliga verksamheten kvar. Kvar finns dock miljön och alla de byggnader och lämningar som på ett mycket överskådligt sätt vittnar och berättar om den verksamhet som en gång funnits på platsen. Den för dessa arbeten aktuella byggnaden är ett magasin i tre våningar. Det har en timrad stomme med ett sadeltak täkt av tvåkupigt lertegel. Gavelröstena är klädda med panel. Det finns tre panelklädda portar. Längst upp i vardera gavelröste finns trekantiga fönster. På gavlarna finns även större luckor. På fram och baksidan finns mindre luckor. Des större luckorna har förmodligen fungerat som öppningar för att få in saker i magasinet och de mindre som ljusinsläpp/vädringsluckor. Ursprungligen har byggnaden varit en mindre byggnad i två våningar med valmat tak. I stommen kan man se att den förlängts men även byggts på med en våning. Spår av den tidigare takkonstruktionen finns i form av uttag för sparrar på gaveln. I knutarna finns även uttag för sparrar som stuckit ut i hörnen. 6

7 Före åtgärd Taket var i dåligt skick vilket gjort att det kommit in vatten i byggnaden och orsakat rötskador i såväl timmerstommen som taket. Även delar av bjälklagen och golven var rötskadade på något ställe. Tak På några äldre bilder från tidigt 1900-tal finns magasinet med. Det är på dessa bilder svårt att se vilket taktäckningsmaterial som låg på taket. Taket hade mycket smala vindskivor vilket brukar tyda på plåt eller skiffer. Här var det dock svårt att avgöra om det då låg något annat än tegel på taket. På bilder från 1956 låg ett tegeltak, i behov av att ses över. Det hade då fortfarande mycket smala vindskivor. Möjligen inga vattlister utan teglet kan ha varit draget utanför vindskivan. Det var svårt att avgöra på bilden då vattlisten även kan ha trillat bort då taket inte var i bästa skick. Takfoten har breddats på gavlarna genom att man spikat till en bräda. Detta skedde troligtvis 1972 då taket lades om. Takfoten är inklädd. Taket läcker då flera av pannorna är trasiga. Takfoten har förlängts med en bräda på gavlarna. Stomme Takstolarna är av svensk takstolskonstruktion. I väggbandet saknas hak för att hålla konstruktionen. Utanför väggbandet finns en extra bärlina, varpå stickbjälken i takstolen vilar. Den håller konstruktionen så den inte glider isär. Rötskador i konstruktionen. 7

8 På flera ställen fanns rötskador i takstolar, timmerstomme, bjälklag och golv som följd av att taket läkt. Fuktskadorna var så pass omfattande att de vandrat vidare ända ner till nedersta våningen. Fasader Lockpanelen av ramsågade brädor var på södra gavelröstet delvis i dåligt skick. Luckor och fönster Luckorna består av sammanfogade hyvlade brädor. En av de större luckorna på norra gaveln var delvis i dåligt skick. Fönstren i gavelröstena har vardera två spröjs. Bågarna vilar på lockpanelen och är fastmonterade med spik. Glas saknades. Fönstret före åtgärder. Innanför sitter ett extra skydd i form av ett järnkryss. Utförda åtgärder Tak Undertaket bestod av både äldre och yngre brädor. En del mycket breda ramsågade brädor var hyvlade på ovansidan och sågade på undersidan. Troligtvis har man hyvlat ovansidan för att få en bättre vattenavrinning. På undertaket var läkt spikade för teglet. Under läkten fanns på vissa ställen spår av spån vilket taket kan ha varit täckt med. Det är dock oklart om spånen varit som ett extra skikt av undertaket eller om spånen varit det yttersta taktäckningsmaterialet. Delar av taket var lagat sedan tidigare, kanske från 1972 då taket lades om. 8

9 På detta ställe i gaveln ligger spån i upp till fyra skikt. Spånen lämnades kvar. Rötskadade delar i undertaket togs bort och kompletterades med nytt ramsågat virke. Alla kanter kantades med yxa på samma sätt som de befintliga. En huggen yta ger brädan/ändträet bättre motståndskraft mot väta då porerna sluts. Virket har speciellt tagits fram för dessa åtgärder för att vara så lik det befintliga virket som möjligt. Oljehärdad masonit monterades på taket som ett extra skikt. Nytt tvåkupigt lertegel från Vittinge lades. Oljehärdad masonit har lagts och läkten börjat spikas upp. Sedan lades nytt lertegel. Takfoten kortades på gavlarna för att återgå till det ursprungliga utförandet. Takfotsinklädnaden var enligt hantverkarna mycket välgjord. Brädorna till denna var först mycket grovt huggna och sedan fint hyvlade, helt släta. Den var finare på byggnadens framsida än på dess baksida. Delar av den ersattes på byggnadens framsida, lika befintligt utförande. Gavel, takfot och undertak har lagats. 9

10 Vindskivorna ersattes då de befintliga var i dåligt skick. Diskussioner fördes hur de nya vindskivorna skulle utformas. Det beslutades att konstruktionen fick vara den avgörande faktorn, dvs att vindskivorna gjordes tillräckligt breda för att täcka den inklädda takfoten. I annat fall skulle regn och snö kunna komma in och på sikt orsaka skador. Virket till såväl vindskivor som vattlister valdes för ändamålet för att få så bra kvalité som möjligt. Nya vindskivor som täcker den inklädda takfoten. På bilden har man ritat ut den profilering som fanns på en av de äldre byggnaderna i Karlsdal. Det fördes också diskussioner huruvida vindskivorna skulle ges en profil längst ner. En av de äldre byggnaderna i Karlsdal har en enkel profilering vilken man i dessa arbeten funderade på om även magasinet skulle få. På äldre bilder syns inte denna del av vindskivorna på magasinet vilket gör det svårt att veta hur de tidigare sett ut. En anledning till att ge magasinets vindskivor denna profil skulle vara att visa på hur vindskivorna i Karlsdal kan ha sett ut, för att bevara en lokal tradition. Vindskivorna utformades dock utan profil. Vid slutbesiktningen var det kvar att måla vindskivorna vilket kommer att ske under Troligtvis har det funnits hängrännor tidigare. På framsidan finns spår av vad som troligtvis har varit fästen till hängrännor. Avtryck i timret strax under takfoten på byggnadens framsida. Troligtvis efter fästen till hängrännor. Stomme Skicket på takstolarna har varierat. De har därför lagats efter behov, endast de delar som varit dåliga har ersatts. De nya delarna har tillverkats så lika de befintliga som möjligt både när det gäller material, utformande samt ilagning. Det var fler takstolar än man räknade med som var i dåligt skick. De nya delarna har i stort dymlats fast med trädymlingar. För att göra hål för dymlingarna har en navare lånats av Karlskoga hembygdsförening. Navaren var något konisk till formen. För att få fäste med navaren hugger man upp en liten trekant först. Där man inte kommit åt med navaren har man använt borrmaskin. 10

11 Bilden längst upp visar taket efter åtgärder där flera takstolar och delar av takstolar ersatts. Bilden längst ner till vänster visar hur en takstol lagats genom att de nya delarna dymlats fast. Bilden längst ner till höger visar den navare som lånades av Karlskoga hembygdsförening. Timret i väggarna har på några ställen lagats. På byggnadens baksida byttes hela delar av ett par stockar ut. De lagades i med nya stockar som beretts lika de befintliga. De anpassades dock inte efter det befintliga virkets dimensioner utan det syns klart och tydligt var lagningen finns. På detta sätt har man traditionellt gjort. På ett flertal ställen har delar av stommens timmerstockar lagats i. Lagningen har anpassats efter skadan. De nya delarna har beretts lika de befintliga delarna och sedan dymlats fast. 11

12 Lagning i timmerstommen på baksidan av byggnaden. Del av timret har lagats genom att en ny del dymlats fast. På bilden syns även en ny bjälke. Flera av bjälkarna i bjälklaget var i mycket dåligt skick. Dessa har ersatts med nya bjälkar som utformats så lika de befintliga som möjligt både i material och utformning. De laxades in i konstruktionen. Nya bjälkar och lagningar i timmerstommen. Golvet var dåligt på flera ställen. Det har lagats på ett par ställen genom att de rötskadade delarna ersatts med ny ramsågade brädor. Fasader På södra gavelröstet har panelen delvis ersatts med ny panel. Ramsågad och med samma dimensioner som den befintliga. Panelen kommer att målas under Den spikades fast med återanvänd spik från de delar av undertaket som var så skadade att de plockades bort. Fasaderna målades med falurödfärg i den ljusa kulören. 12

13 Under arbetets gång. Gavelröstet har delvis fått ny panel. Den målas under Efter åtgärder. Vindskivor målas liksom panelen under

14 Luckor och fönster Luckan på norra gaveln lagades med nytt handhyvlat virke, lika befintlig utförande. Fönstren sågs över. Begagnat munblåst glas monterades in i bågarna. Linoljekitt användes. Virket i bågarna var i gott skick. De målades med falurödfärg, i den ljusare kulören. Luckan på norra gaveln har lagats. Fönsterbågarna försågs med nytt glas i form av begagnat munblåst glas. 14

15 Fotoprotokoll Acc.nr. OLM_2014_01_1-48 Objekt: Magasin i Karlsdal Ort: Karlsdal Gata/kvarter/fastighet: Stad: Socken: Karlskoga socken Kommun: Karlskoga kommun Län: T År: Motiv: åtgärder på magasinet vid Karlsdals bruk 1: Tegeltaket före åtgärder. 2: Takfoten före åtgärder. Här syns att den blivit förlängs vid ett tidigare tillfälle. 3: Fönstret före åtgärder. 4: Taket före åtgärder.. 5: Detalj vid knuten under takfoten. 6: En av dörrarna, före åtgärder. 7-8: Insidan av dörren samt lås. 9: Före åtgärder. På grund av att vatten läckt in finns flera rötskador i byggnadens konstruktion. 10: Navare. Inlånad för att borra hål för dymlingar : Under arbetets gång. 15: Rester av takspån. Har taket varit klätt med spån? Eller är det rester av ett undertak av spån? 16: Taket har täckts med oljehärdad masonit. 17: På framsidan av byggnaden finns, nedanför takfallet, märken i stommen som tyder på att det tidigare funnits fästen av järn fastspikade. Troligtvis har det funnits hängrännor vars fästen gett dessa spår : Takfoten har klätts med ny panel, lika befintligt. 20: Delar av panelen har ersatts : Profil på vindskiva, på äldre byggnad i Karsldal. 24: Magasinets nya vindskiva. Förslag på profil. 25: Fönstret har glasats och målats. 26: Takfoten efter åtgärder. 27: Lagningar i stommen på byggnadens baksida. 28: En av luckorna lagades : Delar av bjälklaget har lagats. Så även delar av timmerstommen. På vissa ställen har stommen lagats i med delar som dymlats fast. 31: C D Carlsdal 32-33: Delar av bjälklaget har lagats. Så även delar av timmerstommen. På vissa ställen har stommen lagats i med delar som dymlats fast : Undertaket och takstolskonstruktionen har lagats. 38: Bräda i golvet har lagats i. 39: Undertaket och takstolskonstruktionen har lagats : Efter åtgärder. 43: Ny vattlist ovanför dörren. 44: Ena gaveln efter åtgärder. 15

16 45-46: Fuktskador : Magasinet före åtgärder. Foto: 1-48: Charlott Torgén, Örebro läns museum Övrigt: Diarienr