Uthuslänga längs Väderkvarnsgatan,

Transkript

1 Uthuslänga längs Väderkvarnsgatan, Kv Uttern 2-4 Askersunds stad, Askersunds kommun, Närke Takarbeten 2010 Charlott Torgén Rapport 2011:18 Engelbrektsgatan 3 Box 314, ÖREBRO Tel

2 2

3 INLEDNING... 5 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 5 BYGGNADSBESKRIVNING... 6 FÖRE ÅTGÄRD... 6 UTFÖRDA ÅTGÄRDER... 7 ÖVRIGT... 9 FOTOPROTOKOLL

4 4

5 Inledning Uthuslängan är en del av den karaktärsskapande bebyggelsen i Askersund och är av stor betydelse för de kulturhistoriskt värdena i stadsmiljön. Byggnaden vittnar om hur staden tidigare sett ut med mangårdsbyggnaden inne på gården och ekonomibyggnader ut mot gatan. En tid då även människorna i staden levde på självhushållning. Den här aktuella uthuslängan är belägen inom den del av staden som utgör ett område av riksintresse för kulturmiljövården. År 2010 beviljades fastighetsägaren medel i form av byggnadsvårdsbidrag för att åtgärda taket på uthuslängan, enligt beslut Taket lades om under hösten 2010 och följdes av antikvarisk kontrollant. Diskussioner fördes på plats och såväl skriftliga som muntliga anvisningar lämnades. På slutbesiktningen som genomfördes godkändes arbetena ur antikvarisk synvinkel. Administrativa uppgifter Diarienummer: , se även Länsstyrelsens diarienummer: Entreprenörer: Perra & PG:s Bygg & Entreprenad Antikvarisk kontrollant: Charlott Torgén, Örebro läns museum Utförandeperiod: augusti - november 2010 Antikvarisk kontroll: ; _15; Slutbesiktning: Registrerade bilder: OLM_2011_17_1-42, Charlott Torgén, Bild: Ekonomibyggnaden efter takomläggningen, OLM_2011_17_34 5

6 Byggnadsbeskrivning Uthuslängan är belägen längs Väderkvarnsgatan i Askersund och det finns ytterligare en ekonomilänga söder om denna. Dessa byggnader utgör en rest av hur bebyggelsen i städerna tidigare var placerad, med mangårdsbyggnaden en bit in på gården och ekonomibyggnader mot gatan. Uthuslängan med portlider bestod av en timmerkonstruktion. På vissa ställen såg man en grundmur i form av slaggstenstegel. Taket var ett tegelklätt sadeltak som bars upp av åsar. Undertaket bestod av vertikalt lagda brädor, enligt lockpanelmodell. På sidan in mot gården var taket till större delen täckt av tvåkupigt lertegel men här fanns även enkupigt på en del av takfallet. På sidan ut mot gatan låg enkupigt lertegel. Taket saknade nockpannor. Uthuslängan längs Väderkvarnsgatan. Taket i stort behov av åtgärder. Före åtgärd Taket på uthuslängan var i mycket dåligt skick. På flera ställen regnade det in och det fanns kraftiga fuktskador i såväl takkonstruktionen som timmerstommen. Flera av takåsarna var så kraftigt rötskadade att de saknade bärighet eller knäckts. En mycket stor del av undertaket var också kraftigt rötskadat. Det fanns även mögelangrepp i åsar och undertak. Takfallet in mot gården. Man har tidigare försökt att täcka taket med presenningar, därav reglarna på taket. 6

7 Vid besiktningen fördes diskussionen om att konstruktionen skulle lagas med nya åsar lika befintliga. Det skulle dock bli dyrare än att laga med reglar vilket var fastighetsägarens ursprungliga tanke. Därför kontaktades Jonas Jansson, Länsstyrelsen. Efter samråd med Länsstyrelsen beslutades att det är det är exteriören på byggnaden som är viktig och därför godkändes utförandet där takkonstruktionen lagas med reglar. Innertaket, kraftigt rötskadat samt mögelangripet. Flera av åsarna var knäckta eller saknade bärighet. Bilden nederst till höger visar nockåsen uppstöttad redan tidigare. Utförda åtgärder Åsarna förstärktes genom att kraftiga reglar spikades fast i åsarna och lades mot fastspikade stöd på väggen. Fastighetsägaren var i kontakt med Anticimex som menade att mögelangreppet var ofarligt och skulle att avstanna då taket blev tätt och konstruktionen fick en möjlighet att torka ut. Rötskadade delar av undertaket plockades bort vilket resulterade i att hela undertaket på östra sidan plockades bort. Östra sidan täcktes helt med oljehärdad masonit. På västra sidan lades masonit endast där undertaket tagits bort. I och med att hela undertaket plockades bort på östra sidan blev masoniten synlig i takfoten. Breda brädor som målades med äkta falurödfärg i den ljusa kulören monterades i stället. 7

8 Taket efter åtgärder. På västra takfallet, in mot gården, låg både en och tvåkupigt lertegel men mest tvåkupigt. På östra takfallet, mot gatan, låg enkupigt lertegel. Pannorna bedömdes vara i för dåligt skick för att återanvändas så nytt tvåkupigt lertegel lades på västra takfallet och enkupigt dito på östra sidan. Vindskivorna har rödfärgats. Olackerad galvaniserad plåt som vindskiveplåt. Takfoten har klätts in för att dölja masonit och reglar. Takfotsbrädan är målad med svart färg, vilken kommer att ersättas med en ny som målas med falurödfärg. Taket böljade kraftigt vilket gjorde det näst intill omöjligt att lägga nockpannor och samtidigt få ett bra skydd för nocken. Därför täcktes den i stället med olackerad galvaniserad plåt. Vindskivorna på södra sidan ersattes med nya lika befintliga. Nya takfotsbrädor monterades. De målades med falurödfärg i den ljusa kulören. På östra sidan målades takfotsbrädan med svart färg, men den kommer att ersättas till våren. I stället för vattlister monterades olackerad 8

9 galvaniserad plåt utan att antikvarisk medverkande kontaktades. Ur antikvarisk synvinkel godkänndes dock dessa då de minskar underhållet och då byggnaden är en ren överloppsbyggnad som saknar funktion idag. Innertaket efter åtgärder. Åsarna har förstärkts med reglar och stöttas upp mot stommen med brädlappar, vilket även gjorts tidigare i byggnaden. Byggnaden sitter samman med byggnaden på norra sidan, som tillhör grannfastigheten. Mot denna monterades en svartlackerad plåt trots att det i de antikvariska anvisningarna stod att två brädor skulle monteras lika befintligt utförande. Fastighetsägaren menade att grannfastighetsägarna ville ha en svart plåt då den skulle monteras på deras byggnad. Två brädor, rödfärgsmålade täcker skarven mellan taket och grannfastigheten. Efter åtgärder. Grannfastighetsägaren önskade en svart plåt. Takfotsbräden kommer att ersättas med en målad med falurödfärg. Övrigt På grannfastigheten i söder finns ytterligare en ekonomilänga. Mellan den och den här aktuella byggnaden finns en smalt utrymme. Här låg en stor hög med trädgårdskompost. Den bidrog kraftigt till rötskador i timmerstommen. Antikvarisk medverkande påpekade att den måste tas bort för att skydda byggnaden. 9

10 Byggnaden ligger i nivå nedanför gatan vilket gör att mycket vatten rinner ner mot byggnaden. På sikt bör man göra något åt detta för att avleda vattnet. Vid besiktningarna diskuterades möjligheten att sätta upp en hängränna och eventuellt stuprör på byggnadens framsida, mot gatan. Det innebär dock att man koncentrerar vattnet till några punkter om det inte leds bort. Det vore därför bra att titta på såväl vattnet från taket som från vägen/marken på framsidan för att få en bra vattenavledning/dränering. Fastighetsägaren planerade att schakta bort den jord närmast byggnaden som kröp upp mot timmerstommen, så att grunden kom fram. Grunden av slaggtegel. 10

11 Fotoprotokoll Acc.nr. OLM_2011_17_1-42 Objekt: Ekonomibyggnad Ort: Gata/kvarter/fastighet: Väderkvarnsgatan, Kv Uttern 2-4 Stad: Askersund Socken: Askersunds Kommun: Askersunds Län: T År: 2010 Motiv: Omläggning av tegeltak 1-9: Innertaket före åtgärder, kraftigt rötskadat med mögelangrepp. Åsarna är på vissa ställen av och på vissa ställen uppstöttade : Taket före åtgärder : Grunden av slaggtegel. 21: Söder om ekonomilängan fanns ett litet utrymme som användes som komposthög : Under arbetets gång, åsarna förstärks med kraftiga reglar och de rötskadade delarna har plockats bort. Oljehärdad masonit lades : Masoniten och reglarna synliga i takfoten. 28: Under arbetets gång 29-32: Efter åtgärder. Åsarna har förstärkts med nya reglar som stöttas genom påspikade brädbitar i timmerstommen. 33: Gårdshus 34-38: Efter åtgärder. 39: Färdiglackad plåt mot granfastigheten : Efter åtgärder: 42: Takfoten har klätts med rödfärgsmålade brädor för att täcka reglar och masonit. Foto: Charlott Torgén, Örebro läns museum Övrigt: Diarienr