Hus med Historia 2011

Transkript

1 Hus med Historia 2011 Örebro Län Örjan Hedhman Rapport 2011:33 Engelbrektsgatan ÖREBRO Tel

2 2

3 INLEDNING... 5 ADMINISTRATIVA UPGIFTER FELLINGSBRO HEMBYGDSGÅRD... 8 GÄLLERSTA FORNMINNESFÖRENING HAMMARBACKENS HEMBYGDSGÅRD KARLSKOGA HEMBYGDSGÅRD MULLHYTTANS BYGDEFÖRENING RAMSBERGS HEMBYGDSFÖRENING SNAVLUNDA HEMBYGDSGÅRD FOTOPROTOKOLL FELLINGSBRO HEMBYGDSGÅRD FOTOPROTOKOLL GÄLLERSTA FORNMINNESFÖRENING FOTOPROTOKOLL HAMMARBACKENS HEMBYGDSGÅRD FOTOPROTOKOLL KARLSKOGA HEMBYGDSGÅRD FOTOPROTOKOLL MULLHYTTANS BYGDEFÖRENING FOTOPROTOKOLL RAMSBERGS HEMBYGDSFÖRENING FOTOPROTOKOLL SNAVLUNDA HEMBYGDSGÅRD Bild på försättsblad. Snavlunda Hembygdsgård Foto Örjan Hedhman och Hammarbackens Hembygdsgård. Foto Hammarbackens hbg medlemmar. 3

4 4

5 5

6 Inledning Under 2011 har regeringen avsatt ytterligare medel på projektet Hus med Historia som startades föregående år Projektets särskilda medel är riktade mot hembygdsföreningarna som haft möjlighet att söka bidraget för vård av hembygdsgårdarnas byggnader som representerar lokal byggnadskultur och som förvaltas och används i publikt syfte av hembygdsrörelsen. Del av bidraget har även kunnat sökas för informationsinsatser i samband med byggnadsvårdsinsatsen. Enligt Länsstyrelsens beslut från mars 2011 har föreningarna Fellingsbro hembygdsgård, Gällersta fornminnesförening, Hammarbackens hembygdsgård, Karlskoga hembygdsgård, Mullhyttans bygdeförening, Ramsbergs hembygdsförening och Snavlunda hembygdsgård beviljats bidrag för åtgärder samt antikvarisk medverkan. Antikvarisk medverkan har skett av Örebro läns museum och Örebro läns hembygdsförbund. Den antikvariska medverkan har skett genom informationsmöten, skriftliga och muntliga anvisningar, besiktningar, fotodokumentation och rapportskrivning. Bilderna är tagna av Örjan Hedhman Örebro läns museum om inte annat angivits. Administrativa uppgifter Fellingsbro hembygdsförening Fastighetsbeteckning: Hälla 3:3 Fastighetsägare och bidragsmottagare: Fellingsbro hembygdsförening Bidrag: 90% av kostnaden 2011, max kr Arbetena utförda av: Föreningens egna medlemmar. Murare J-E Lönnström Nora ÖLM Diarienummer: Lst diarienummer: Registrerade bilder: OLM_2011_16_1-10 Örjan Hedhman Gällersta forngård Fastighetsbeteckning: Södra Bro 1:18 Fastighetsägare och bidragmottagare: Gällersta Forngård Arbetena utförda av: Östergårdens rödfärgeri. Ödeshög Bidrag: 80% av kostnaden 2011, med beloppet kr ÖLM Diarienummer: Lst diarienummer: Registrerade bilder: OLM_2011_40_1-10 Örjan Hedhman Hammarbackens hembygdsförening Fastighetsbeteckning: (Hammarbacken Lindesberg) Fastighetsägare och bidragmottagare: Hammarbackens hembygdsförening Bidrag: 90% av kostnaden 2011, max kr Arbetena utförda av: Föreningens egna medlemmar ÖLM Diarienummer: Lst diarienummer: Registrerade bilder: OLM_2011_9_1-12 Örjan Hedhman 6

7 Karlskoga hembygdsförening Fastighetsbeteckning: (Folkhögskolan 1 Karlskoga) Fastighetsägare och bidragsmottagare: Karlskoga hembygdsförening. Arbetena utförda av: Bidrag: 90% av totalkostnaden 2011, max kr. Arbetena utförda av: Inhyrd hantverkare. ÖLM Diarienummer: Länsstyrelsens diarienr Registrerade bilder: OLM_2011_31_1-4 Örjan Hedhman Mullhyttans bygdeförening Fastighetsbeteckning: Sörhult 1:17 Fastighetsägare och bidragsmottagare: Mullhyttans bygdeförening. Arbetena utförda av: Bidrag: 90% av totalkostnaden 2011, max kr. Arbetena utförda av: Hantverkare Stefan Larsson. ÖLM Diarienummer: Länsstyrelsens diarienr Registrerade bilder: OLM_2011_32_1-7 Örjan Hedhman Ramsbergs hembygdsförening Fastighetsbeteckning: (Sv. kyrkans mark vid Församlingshemmet) Fastighetsägare och bidragsmottagare: Ramsbergs hembygdsgård. Arbetena utförda av: Föreningens egna medlemmar. Bidrag: 90% av totalkostnaden 2011, max kr. Arbetena utförda av: Hembygdsföreningens egna medlemmar. ÖLM Diarienummer: Länsstyrelsens diarienr Registrerade bilder: OLM_2011_33_1-10 Örjan Hedhman Snavlunda hembygdsförening Fastighetsbeteckning: Snavlunda 4:32 Fastighetsägare och: bidragsmottagare: Snavlunda hembygdsförening. Bidrag: 90% av totalkostnaden 2011, max kr. samt 90% av totalkostnaden 2011, max kr. Arbetena utförda av: Föreningens egna medlemmar. Slutbesiktning: och ÖLM Diarienummer: Länsstyrelsens diarienr Registrerade bilder: OLM_2011_13_1-36 Örjan Hedhman 7

8 Fellingsbro hembygdsgård. Lagning av bergslagskamin och skorsten Fellingsbro socken, Lindesberg kommun, Västmanland Bild 1. Stenstagården. Fellingsbro hembygds- och fornminnesförening har beviljats ersättning för renovering av bergslagskamin och lagning av skorsten inom projektet Hus med Historia. Länsstyrelsen lämnade bidragsbeslut till arbetena i mars Arbeten med byggnader inom projektet skall utföras under antikvarisk medverkan, detta har utförts genom undertecknad Örjan Hedhman från Örebro läns museum. Utförda arbeten har gjorts med gott hantverkskunnande och med god byggnadsvård i åtanke. Slutkontroll skedde den Bakgrund Storstugan, Stenstagården som uppfördes 1778 är en parstuga där det i den vänstra kammaren står en bergslagskamin som är i behov av renovering. Tillhörande murstock och skorsten ska åtgärdas i samband med detta arbete där målet är att den ska vara i eldningsbart skick. Sotarmästare har anlitats för att ge råd och anvisningar för hur eventuellt framtida eldning i bergslagskamin kan komma att ske. Fuktproblem har funnits och finns till viss del fortfarande. Åtgärderna avhjälper till stor del dessa problem då eldning torkar ut och ventilerar bort fukt. 8

9 Bergslagskamin Bergslagskamin eller järnkakelugnen är en vindugn, denna benämning beror på att den har en egen eldstad. Geografiskt är bruket och dess tillverkning begränsad till Bergslagen och järnframställningen vid hyttorna. Bergslagskaminen som står i parstugan är av den vanligaste typen, dock utan årtal. Den står på en bottenplatta och har ett rökrör som benämnes u-rör. Kaminen står i en murad nisch. Bild 2. Bergslagskaminen före åtgärd. Bild 3. Bergslagskaminen efter åtgärd. Arbetet med kaminen har utförts av föreningens egna medlemmar. Bergslagskaminen har försiktigt monterats ned, rengjorts svärtats med spissvärta och satts ihop igen. Spjället som varit i anslutning till bergslagskaminen kommer inte att användas utan detta är fastmurat och finns kvar som en dokumentation från en tidigare utformning. Detta gjordes för att kunna fodra rökgången. Rökgången har fodrats, dragits invändigt med en specialtätning för att få den tät. Detta för att sotaremästaren skulle kunna godkänna skorstenen för eldning. En sotlucka har monterats i murstocken till vänster om kaminen. Putslagning och kalkavfärgning har utförts på murstocken kring bergslagskaminen. Murstock Ockulärt så kunde inte några skador upptäckas på murstocken på vindsbjälklaget. En del av timmerstommen gick igenom murstocken. Denna har delvis avlägsnats och en värmevakt har monterats. Murstocken har lagats och putsats med kalkbruk då detta har varit det traditionella materialet. 9

10 Bild 4. Väggstock inmurad i murstocken. Bild 5. Värmevakten som känner av värmen i murstocken vid kvarvarande väggtimmer. Bild 6. Skorstenens rökgång är fodrad. 10

11 Skorsten Kvar att göra är putsning av skorsten utvändigt ovanför nock, vilket görs våren Skorstenen putsas lämpligen med ett KC-bruk. Skorstenen muras med kalkbruk under tak då detta har varit det traditionella materialet. Rostskyddsmålning och målning av täckplåtar på skorsten utförs med rostskyddsbehandling och linoljefärg. Taksteg och krok för stege har monterats på det bakre takfallet. Bild 7. Takstegen på taket. 11

12 Gällersta fornminnesförening. Slamfärgsmålning av byggnader Gällersta socken, Örebro kommun, Närke Bild 1. Kvarn och smedja. Gällersta forngård har beviljats ersättning för slamfärgsmålning på sina byggnader inom projektet Hus med Historia. Länsstyrelsen lämnade bidragsbeslut till arbetena i oktober Arbeten med byggnader inom projektet skall utföras under antikvarisk medverkan, detta har endast utförts som en efterkontroll genom undertecknad Örjan Hedhman från Örebro läns museum Slamfärgsmålning Målningsarbetena har utförts med modern teknik genom sprutmålning med röd slamfärg, typ Falu röd. Sprutmålning har utförts på 13 byggnader vilka är lador, vagnslider, torp, härbre, div. småhus och huvudbyggnad, 2 dass och 1 kvarn. Dansbanan och arkivbyggnaden som är murad har inte åtgärdats. 12

13 Bild 2. Logen Bild 3. Ladugården Utförda arbeten har gjorts utifrån att vårda och ta hand om forngårdens byggnader. Målningen har utförts med sprutteknik vilket ger ett tunnare offerskikt än genom handstrykning. Handstrykning av slamfärgen är att föredra, det finns mer fördelar med detta förfarande då det till viss del fyller ut mindre sprickor och skador, offerskiktet blir tjockare, man tillför dessutom inte så mycket vatten i fasaden och man slipper rengöring av övriga byggnadsdetaljer. Bild 4-5. Kvarnens spåntäckning. Kvarnens spåntäckning hade inte varit möjlig att handstryka då spånen lätt faller av. 13

14 Bild 6-7. Detalj av huvudbyggnaden och svalgångsboden Nackdelen med sprutmålning är att ytor som inte ska målas blir nedsprutade. 14

15 Hammarbackens hembygdsgård. Takarbete på fd lanthandeln Linde socken, Lindesbergs kommun, Västmanland Bild 1. Före detta Lanthandeln. Hammarbackens hembygdsgård har beviljats ersättning för omläggning av tegeltak och byte av hängrännor och stuprör på f.d. lanthandeln inom projektet Hus med Historia. Länsstyrelsen lämnade bidragsbeslut till arbetena i mars Arbeten med byggnader inom projektet skall utföras under antikvarisk medverkan, detta har utförts genom undertecknad Örjan Hedhman från Örebro läns museum. Utförda arbeten har utförts av föreningens egna medlemmar och gjorts med gott hantverkskunnande och med god byggnadsvård i åtanke. Slutkontroll skedde den Tegeltak Stora delar av de frostsprängda tegelpannorna har plockats ner och befintlig tegelläkt har plockats bort, ungefär hälften, dessa har ersatts med begagnat tvåkupigt lertegel i gott skick. Takteglet på den lilla sidoingången är helt nytt. Tegelpannor som återanvänts har borstats rena med rotborste och använts på de mindre takfallen. Det äldre undertaket av spån var i stort i bra skick och har behållits. I Närke var det 15

16 vanligt med spåntäckning som undertak under tegeltak därför så är det av stor betydelse att detta bevaras. Befintligt takspån har behållits, en liten del vid takfallet mot grusvägen var rötskadat och har kompletterats med masonit. Oljehärdad masonit har lagts på takspånen på alla takfall. Spåntaket har gjorts rent från gammalt skräp. Målsättningen har varit att behålla så mycket av originalmaterialet som möjligt. Bild 2. Tegeltaket efter omläggning. Bild 3. Det frostsprängda teglet före åtgärd. Bild 4. Spåntaket täckt med oljehärdad masonit. 16

17 Bild 5. Takspånet före åtgärd. Rötskadade taktassar har kompletterats med nya reglar. Vindskivorna har bytts och målats vita med vit alkydolja. Plåttäckningar har behållits, rengjorts, rostskyddsbehandlats och målats svarta. Målningsarbetena på tak är utförda av målare Dan Fransson. Trasiga stuprörsdelar har lagats. Alla övriga böjar och trattar har återanvänts. Rostiga takrännor har bytts mot nya zinkrännor på tre sidor. De äldre rännorna är målade med vit hammarlack. De nya zinkrännorna kommer att målas vita. Fasad skall målas med lokalt producerad röd slamfärg, Stripa mineral. 17

18 Bild 6. Rötskadade taktassar har förstärkts. Bild 7. Detalj av takfot, takrännor och vindskiva. Bild 8. Plåttak skyddsmålas. 18

19 Karlskoga hembygdsgård. Byte av bergsmansgårdens vindskivor. Karlskoga socken och kommun, Värmland, Örebro län Bild 1. Mangårdsbyggnaden. Karlskoga hembygdsgård har beviljats ersättning för byte och ommålning av vindskivor och vattbrädor på mangårdsbyggnaden inom projektet Hus med Historia. Arbetena som utförts är en ändring av tidigare sökta bidrag för arbeten med bergsmansgården. Länsstyrelsen lämnade bidragsbeslut till arbetena i oktober Arbeten med byggnader inom projektet skall utföras under antikvarisk medverkan, detta har utförts genom undertecknad Örjan Hedhman från Örebro läns museum. Snickeriarbetena har utförts av inhyrd hantverkare som utfört arbetena med skylift. Åtgärderna har utförts med traditionella metoder, med ett gott hantverkskunnande och med god byggnadsvård i åtanke. Slutkontroll skedde den

20 Bakgrund Karlskoga hembygdsförening bildades Hembygdsgården, Aggerud i södra delen av Karlskoga köptes De kvarvarande ursprungliga byggnaderna är mangårdsbyggnaden och ett magasin. Byggnader som tillkommit är en loge, linbastu, smedja och ett uthus. Byggnaderna är alla typiska för sin funktion och tid, de representerar väl den lokala byggnadstraditionen. Aktuella byggnader för åtgärder är Lillstugan eller Magnus-stugan från mitten av 1800-talet flyttades till gården Den har ursprungligen stått vid vägkorset i Tavlan i norra Karlskoga. Logen kommer från Rockesholm och flyttades till gården under och 1980-talen. Miles Ekbergs smedja stod från början i Torpdalen och flyttades till gården i samband med att E18 skulle byggas. Bergsmansgården Befintliga vindskivor och vattbrädor har bytts ut då dessa var spruckna och rötskadade. Nya har satts upp som är lika de befintliga i material och dimensioner. Målningsarbetena har utförts med röd slamfärg typ Falu röd som i kulör stämmer väl överens med den tidigare. Bild 2. Vindskivor målade. Bild 3. Vindskivorna uppsatta. 20

21 Mullhyttans bygdeförening. Takarbeten på Badhuset Kvistbro socken, Lekebergs kommun, Närke, Örebro län Bild 1. Badstugan före åtgärder. Mullhyttans bygdeförening har beviljats ersättning för takarbete på Badstugan inom projektet Hus med Historia. Länsstyrelsen lämnade bidragsbeslut till arbetena i mars Arbeten med byggnader inom projektet skall utföras under antikvarisk medverkan, detta har utförts genom undertecknad Örjan Hedhman från Örebro läns museum. Åtgärderna har utförts enligt skriftliga antikvariska anvisningar. Utförda arbeten har gjorts med gott hantverkskunnande och med god byggnadsvård i åtanke. Slutkontroll skedde den Bakgrund Badstugan från 1935 vid Lillån är uppförd på platsen. Enbart normala underhållsarbeten har utförts under åren så stugan är i det närmaste i ursprungligt skick och är därmed en historiskt kompletterande del av kvarngårdsområdets byggnader. Taket är i behov av reparation på grund av att befintligt tvåkupigt lertegel har fryst sönder. Begagnat tvåkupigt lertegel ska läggas på taket. Delar av vindskivorna byts för att stämma med höjden på det begagnade teglet. 21

22 Tegeltak Det befintliga teglet på taket har plockats ner och kasserats då detta var frostsprängt och sprucket. Detta har ersatts med begagnat tvåkupigt lertegel. Teglet har tvättats med vatten och rotborste. Kvarblivna fläckar med lava skapar ett ålderdomligt intryck. Nockpannorna har bytts till begagnade med samma utförande som de ursprungliga med tre sidor. Den gamla underlagspappen var av äldre typ som enbart bestod av tjärad papp. Ny underlagspapp har lagts enligt tillverkarens anvisningar och spikats med pappspik. Bild 2. Den äldre tjärade pappen. Bild 3. Ny underlagspapp. Bild 4. Taket före åtgärd. Bild 5. Taket omlagt. 22

23 Takets inbrädning var delvis skadat vid takfallet mot ån och har ersatts av brädor med likvärdiga dimensioner och kvalitet. Tegelläkten har lagts på strö med ett c/c cirka 600 mm och spikats med galvaniserad spik. Ströna har anpassats i höjden för att teglet skulle få plats under befintlig plåtavtäckning runt skorsten. Skadade vindskivor har ersatts med nya lika de befintliga, med virke av god kvalité. Den befintliga täckplåten på vindskivan som är skarvad på ett flertal ställen har bytts mot en vattbräda av trä. Denna åtgärd återskapar en ålderdomlig karaktär åt byggnaden. Vindskivor och vattbrädor behandlas med linolja och målas med svart linoljefärg. Linoljefärgen är att föredra då det är traditionell färgtyp som använts under lång tid och fungerar i harmoni med träbyggnader med trädetaljer. Linoljefärgen underhålls enkelt genom att stryka på linolja när den börjar åldras. Hängrännor och stuprör med tillhörande rännkrokar har behållits. Plåtavtäckning kring skorsten har behållits. Bild 6. Taket före åtgärd. Bild 7. Taket omlagt. 23

24 Ramsbergs hembygdsförening. Renovering av Smedjan Ramsbergs socken, Lindesbergs kommun, Västmanland Bild 1. Smedjan och loftboden. Ramsbergs hembygdsförening har beviljats ersättning för renovering av bälg, lagning av skorsten och omläggning av tegeltak på smedjan inom projektet Hus med Historia. Länsstyrelsen lämnade bidragsbeslut till arbetena i mars Arbeten med byggnader inom projektet skall utföras under antikvarisk medverkan, detta har utförts genom undertecknad Örjan Hedhman från Örebro läns museum. Utförda arbeten har gjorts med gott hantverkskunnande och med god byggnadsvård i åtanke. Slutkontroll skedde den Bakgrund Ramsbergs hembygdsgård bildades På hembygdsgården finns en loftbod som flyttades till platsen 1955 och den aktuella smedjan som flyttades dit Smedjan är typisk för sin funktion och representerar väl den lokala byggnadstraditionen. Byggnaden har under en lång tid lidit brist på kontinuerligt underhåll. 24

25 Bild 2. Detalj av tak och vindskivor efter åtgärd. Bild 3. Detalj av tak före åtgärd. Bild 4. Skorstenen omputsad. 25

26 Bild 5. Tak och skorsten före åtgärd. Tegeltaket Det befintliga tegeltaket var söndervittrat och har ersatts med enkupigt lertegel på det ena takfallet. Helt tegel samlades ihop och det enkupiga lerteglet lades på takfallet mot vägen. Underlagspapp och tegelläkt har bytts ut. Vindskivorna och vattbrädorna har bytts mot bredare brädor och målats med röd slamfärg. Ny takfotsbräda är monterad och målad. Ett äldre spröjsat englasfönster är iordninggjort och målat med röd linoljefärg. Bild 6. Smedjans fönster iordninggjort. 26

27 Skorsten Skorstenen är iordningställd. Höjden har ökats på med två skift och putsats. Putsningen är utförd kc-bruk. Detta då skorstenen sedan tidigare varit putsad med cementhaltigt bruk. Den äldre plåttäckningen och kupan som täckte ovanpå har återanvänts. Bälg Bälgen från 1870-talet har rengjorts och lagats. Lagning har utförts med delar från ett gammalt furugolv. Vid särtagningen fann man signaturen Hällabacken arbete som återstår är justering av bälgens tätning då denna inte håller luften i bälgen. Uppallningen av träklamp ska bytas mot slaggsten. Bild 7 och 8. Smedjans bälg före och efter åtgärd. 27

28 Snavlunda hembygdsgård. Takarbete på Storstugan, Karlslundsstugan, Åbylundstugan och Brygghuset. Snavlunda socken, Askersunds kommun, Närke Bild 1. Storstugan. Snavlunda hembygdsgård har beviljats ersättning för takarbeten på sina byggnader Storstugan, Karlslundsstugan, Åbylundsstugan och Brygghuset inom projektet Hus med Historia. Länsstyrelsen lämnade bidragsbeslut till arbetena i oktober Arbeten med byggnader inom projektet skall utföras under antikvarisk medverkan, detta har endast utförts som en efterkontroll genom undertecknad Örjan Hedhman från Örebro läns museum. Utförda arbeten har gjorts med gott hantverkskunnande och med god byggnadsvård i åtanke. Slutkontroll skedde den , och Bakgrund Snavlunda hembygdsgård bildades 1938 men lades dock ned under 1950-talet och har sedan 1986 åter samlat engagerade medlemmar. På hembygdsgården finns sex byggnader där två av dessa ägs av Svenska kyrkan. Storstugan flyttades från Djupviken 2004, den är en parstuga som är i behov av reparation av taket efter att en stor gren från ett träd fallit över byggnaden. 28

29 Underlagspappen ska kompletteras på det aktuella stället. I övrigt ska allt befintligt enkupigt lertegel avlägsnas och nytt läggas. Stämmer tegelläktens avstånd med det nya enkupiga lerteglets mått så lägger man enbart nytt tegel. Om inte läggningsavståndet stämmer måste underlagspapp bytas och tegelläkten bytas före läggning av taktegel. Tegeltak Befintligt tegeltak har plockats ner vilket gjordes i samband med en Öppet Hus verksamhet. Det är inte aktuellt att återanvända befintligt taktegel på byggnaden då dessa är av flera olika fabrikat med allt för många olika mått. Taket har i första hand lagats vid området där träd orsakat skada. Underlagspappen var hel och behövde inte bytas. Då man bytte allt tegel mot enkupigt rött lertegel av fabrikatet Vittinge så behövde man läkta om tegelläkten. Då tidigare takomläggning utförts av ett mindre hantverksmässigt slag då det blev vågigt, har man även passat på att shimsa under tegelläkten för att tegelläggningen ska se rakare ut. Nocken har täckts med nya nockpannor med mått och utförande som passar till de nya takpannorna. Bild 2. Taket före omläggning. Bild 3. Taket omlagt. Bild 4. Taket före omläggning. Bild 5. Taket omlagt. 29

30 Vindskivorna med brett utförande målades med vit linoljefärg. Hängrännor och stuprör med tillhörande rännkrokar återanvändes. Tillägg. En ny skorsten. Under arbetena med taket så kläckte man idén att då det tidigare har varit en parstuga så borde det ha varit två skorstenar. Alltså gjorde man en attrapp. Takstol/ nock- och ryggåsar förstärktes. Så nu är det två synliga skorstenar. Arbetet påverkar inte bidraget men då det är en förändring exteriört så är det viktigt att den dokumenteras. Bild 6. Taket omlagt där grenen skadat taket. Den högra skorstenen på bilden är det nya tillägget. 30

31 Takarbete på Karlslundsstugan och Åbylundstugan. Bild 7. Stugorna med omlagda tak. Bakgrund Karlslundsstugan från tidigt 1800-tal är en timrad enkelstuga och Åbylundstugan är en timrad enkammarstuga, båda byggnaderna är i behov av reparation av taken. Underlagspappen ska eventuellt kompletteras på Karlslundsstugan medan den behöver läggas helt ny på Åbylundstugan. I övrigt ska allt befintligt enkupigt lertegel avlägsnas och nytt läggas då det är vittrat och ej heller stämmer överens i bredd, längd eller form. Tegelläkten byts så det stämmer i avstånd med det nya enkupiga lerteglets mått. Plåtavtäckning mot skorsten behöver nytillverkas. Vindskivor kan vara kvar, däremot behövs det nya vattbrädor. Karlslundsstugan och Åbylundstugan Tegeltak Befintligt tegeltak har plockats ner. Det är inte aktuellt att återanvända befintligt taktegel på byggnaderna då dessa är av flera olika fabrikat med allt för många olika mått. Teglet ställs undan och förvaras. Underlagspappen har lagts enligt tillverkarens anvisningar och spikats med pappspik. 31

32 Tegelläktens radavstånd har anpassats till det nya teglet. Läkten har spikats med galvaniserad spik. Taket har täckts med nytt enkupigt lertegel från Vittinge. Nocken har täcks med nya nockpannor med mått och utförande som passar till de nya takpannorna. Bild 8. Taket omlagt. Bild 9 och 10. Taket före åtgärd. 32

33 Bild 11. Taket omlagt. Bild 12 och 13. Taken omlagda. Skadade vindskivor och vattbrädor har ersatts med nya, med virke av god kvalité. Vindskivor och vattbrädor av trä är att föredra då de bidrar till att ge en ålderdomlig karaktär åt byggnaden. Nytt trä har behandlats med linolja och målats med vit linoljefärg då detta är den befintliga färgsättningen. Då det var nära vintern målas brädorna åtminstone en gång och slutmålas till våren. Plåtavtäckningen mot skorstenen kommer att göras helt ny. Taksteg och säkring för takstege monteras på baksidans takfall för att underlätta åtkomst för sotare. Hängrännor och stuprör med tillhörande rännkrokar återanvändes. 33

34 Takarbete på Brygghuset. Bild 14. Brygghuset. Bakgrund Det ursprungliga Brygghuset brann ned på 1920-talet. Den nuvarande byggnaden har en stolpverkskonstruktion med lockläktspanel som står på en låg putsad sockel. Taket är ett traditionellt sadeltak som är täckt med tvåkupigt lertegel. Under teglet finns fortfarande spånen som är väl synliga under taksprång och takfoten. I byggnaden finns en äldre bakugn. Skorstenen har under senare tid tagits bort. Vindskivor, vattbrädor och takfotsbräda är rötskadade. Tak Befintligt tvåkupigt tegeltak har plockats ner. Det är inte aktuellt att återanvända befintligt taktegel på byggnaden. Teglet ställs undan och förvaras stående. I Närke var det vanligt med spåntäckning som undertak under tegeltak. Skadad takspånstäckning har kompletterats och lagats. Spånen har därefter täckts med oljehärdad masonit. Masoniten läggs med överlapp med ett minimum på mm. Tegelläkten har skruvats på reglar då avståndet var stort mellan takstolarna. Taket har täckts med nytt enkupigt lertegel från Vittinge. Nocken har täckts med nya nockpannor med mått och utförande som passar till de nya takpannorna. 34

35 Bild 15. Spåntaket är bevarat. Bild 16 och 17. Taket omlagt och skorstenen på plats. Skadade vindskivor och vattbrädor har ersatts med nya med virke av god kvalité. Vindskivor och vattbrädor av trä är att föredra då de bidrar till att ge en ålderdomlig karaktär åt byggnaden. Målning har utförts med linolja och vit linoljefärg då detta är den traditionella färgsättningen. Den nedrivna skorstenen har återuppförts. Det finns önskemål om att i framtiden kunna använda den gamla bakugnen. Då det varit ett brygghus så har skorstenens utsida putsats. Som regnskydd har man lagt en kalkstensskiva istället för en plåthuv. 35

36 Plåtavtäckningen mot skorstenen måste göras helt ny och utformas då skorstenen är på plats. Taksteg och säkring för takstege har monterats på baksidans takfall för att underlätta åtkomst för sotare. Hängrännor och stuprör med tillhörande rännkrokar återanvändes om de är i godtagbart skick. Stuprör är inte ett krav, en godtagbar lösning kan vara att låta hängrännan gå förbi taksprånget med god marginal och släppa ut vattnet fritt. Bild 18. Detalj av takfot. Takspånet har lagats. Bild 19. Skorstenen håller på att muras. 36

37 Fotoprotokoll Acc.nr. OLM_2011_16_1-10 Objekt: FELLINGSBRO HEMBYGDSGÅRD Fastighet: Hälla 3:3 Socken: Fellingsbro Kommun: Lindesberg Län: U År: 2011 Motiv: Lagning av bergslagskamin och skorsten Bild 1: Storstugan Stenstagården Bild 2: Bergslagskaminen före åtgärd Bild 3-4: Bergslagskaminen efter åtgärd Bild 5-7: Murstocken på vinden Bild 8: Skorstenen före åtgärd Bild 9: Rökgången har fodrats Bild 10: Takstegen monterade på takfallet Fotograf: Örjan Hedhman, ÖLM Bild 1-10 Diarienummer:

38 Fotoprotokoll Acc.nr. OLM_2011_40_1-10 Objekt: GÄLLERSTA FORNGÅRD Fastighet: Södra Bro 1:18 Socken: Gällersta Kommun: Örebro Län: T År: 2011 Motiv: Slamfärgsmålningen av byggnader Bild 1-2: Väderkvarn och smedja Bild 3: Huvudbyggnaden Bild 4-5: Logen Bild 6: Svalgångsboden Bild 7: Trappa och igensatt fönster Bild 8: Soldatstugan Bild 9: Vagnslider Bild 10: Ladugård Fotograf: Örjan Hedhman, ÖLM Bild 1-10 Diarienummer:

39 Fotoprotokoll Acc.nr. OLM_2011_9_1-12 Objekt: HAMMARBACKENS HEMBYGDSGÅRD Fastighet: (Hammarbacken) Socken: Linde Kommun: Lindesberg Län: U År: 2011 Motiv: Takomläggning Bild 1: Lanthandeln Bild 2: Det frostsprängda teglet Bild 3: Det äldre takspånet Bild 4-5: Det nya teglet Bild 6-7: Plåttak och ränndal nymålade Bild 8: Detalj av ränndal Bild 9: Detalj av takfot Bild 10: Masonit och läkt är lagd Bild 11: Förstärkning av taktass Bild 12: Målning av plåt Fotograf: Örjan Hedhman, ÖLM Bild 1-9 Hammarbackens medlemmar Bild Diarienummer:

40 Fotoprotokoll Acc.nr. OLM_2011_31_1-4 Objekt: KARLSKOGA HEMBYGDSGÅRD Fastighet: Folkhögskolan 1 Karlskoga Socken: Karlskoga Kommun: Karlskoga Län: S År: 2011 Motiv: Byte och målning av vindskivor Bild 1: Mangårdsbyggnaden Bild 2: Detalj av södra gaveln Bild 3: Den norra gaveln Bild 4: Vindskivorna nymålade Fotograf: Örjan Hedhman, ÖLM Bild 1-4 Diarienummer:

41 Fotoprotokoll Acc.nr. OLM_2011_32_1-7 Objekt: MULLHYTTANS BYGDEFÖRENING Fastighet: Sörhult 1:17 Socken: Kvistbro Kommun: Lekeberg Län: T År: 2011 Motiv: Omläggning av tak Bild 1: Badstugan Bild 2: Taket före åtgärd Bild 3: Taket efter åtgärd Bild 4: Del av tak före åtgärd Bild 5: Del av tak efter åtgärd Bild 6: Den äldre tjärade pappen Bild 7: Nylagd underlagspapp och tegelläckt Fotograf: Örjan Hedhman, ÖLM Bild 1-7 Diarienummer:

42 Fotoprotokoll Acc.nr. OLM_2011_33_1-10 Objekt: RAMSBERGS HEMBYGDSFÖRENING Fastighet: Svenska kyrkans mark vid församlingshemmet Socken: Ramsberg Kommun: Lindesberg Län: U År: 2011 Motiv: Renovering av smedja Bild 1: Loftboden och smedjan Bild 2: Smedjan före åtgärd Bild 3: Smedjan efter åtgärd Bild 4: Detalj av tak före åtgärd Bild 5: Detalj av tak efter åtgärd Bild 6: Tak och skorsten före åtgärd Bild 7: Tak och skorsten efter åtgärd Bild 8: Bälg före rengöring och lagning Bild 9: Bälg efter rengöring och lagning Bild 10: Ommålat fönster Fotograf: Örjan Hedhman, ÖLM Bild 1-10 Diarienummer:

43 Fotoprotokoll Acc.nr. OLM_2011_13_1-36 Objekt: SNAVLUNDA HEMBYGDSGÅRD Fastighet: Snavlunda 4:32 Socken: Snavlunda Kommun: Askersund Län: T År: 2011 Motiv: Takomläggning och skorstensmurning Bild 1-2: Storstugan Bild 3-4: Del av tak före omläggning Bild 5-8: Del av tak efter omläggning Bild 9: Taktegel som använts vi omläggning Bild 10-22: Karlslundsstugan och Åbylundsstugan Bild 23-27: Brygghuset Bild 28: Detalj av takfot Bild 29: Spåntäckningen Bild 30: Läktning på den oljehärdade masoniten Bild 31-32: Murning av skorstenen Bild 33-34: Taket efter omläggning Bild 35: Detalj av takfot Bild 36: Spåntäckningen från insidan Fotograf: Örjan Hedhman, ÖLM Bild 1-36 Diarienummer: