Ekonomibyggnad Bondevrak 1:9

Transkript

1 Ekonomibyggnad Bondevrak 1:9 Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke. Omläggning av vasstak 2014 Anneli Borg Rapport 2014:13 Engelbrektsgatan ÖREBRO Tel

2 2

3 Inledning Under maj månad 2014 har arbetet med att lägga om vasstaket på den s.k. tröskverksladan utförts. För detta har fastighetsägaren beviljats statliga medel i form av byggnadsvårdsbidrag. Arbetet har utförts av vassläggare Joar Nilsson och Ola Hugosson. Länsstyrelsen lämnade tillstånd till arbetet Enligt beslut skulle arbetet utföras under antikvarisk medverkan vilket skett genom Örebro läns museum. Byggnaden uppfördes troligtvis i mitten av 1930-talet och är en enkel ekonomibyggnad med åstak täckt med vass, nocken har en ryggning av tegel. Befintligt tak var troligtvis ursprungligt från byggnadens uppförande. Taket var i behov av renovering men med tanke på vasstakets ålder ovanligt välbevarat. Ekonomibyggnaden är typisk för sin funktion och tid och representerar väl den lokala byggnadstraditonen. Vasstak var tidigare allmänt spridda i länets slättområde, men är nu mera mycket sällsynta. Arbetet var tänkt att genomföras sommaren På grund av att den då anlitade hantverkaren, Bengt Rune Ericsson, fick ont i ryggen fick man skjuta på arbetet till 2014 och genomfördes då av en annan entreprenör. Arbetena är väl godkända ur ett antikvariskt perspektiv. Administrativa uppgifter ÖLM diarienummer: Tillstånd från Länsstyrelsen: Dnr: Bilder: ÖLM, acc.nr: OLM_2015_1_1-25 Entreprenör: Joar Byggnadshantverk, Laholm Joar Nilsson, vassläggare Ola Hugosson, vassläggare Antikvarisk medverkan: Anneli Borg, Örebro läns museum. Slutbesiktning: Slutbesiktningen gjordes

4 Historik Källa: mailkorspondens med fastighetsägarna Stig och Ulla Axelsson , Marken där byggnaden ligger uppläts av ägaren till Bondevrak 1:6 Valter Eriksson (utan att styckas av) till en tröskverksförening som bildats av de närmaste gårdarna. Gemensamt byggde de huset och köpte ett tröskverk troligen c:a då taket lades. Tröskverket var eldrivet men drogs mellan gårdar av hästar, därför har huset portar i båda gavlarna. Tröskverket drogs in från vägen och hästarna släpptes ut på baksidan. Den som lade de flesta taken i bygden hette Erik Engberg och troligt är att han lade taket även på tröskladan. Han hade ofta hjälp av Axel Björkman, far till en av fastighetsägarnas, Ulla och Stig Axelssons, grannar Karl Gustav Björkman, som i sin barndom var med och skördade vass.1954 havererade det gamla tröskverket och ett nytt högre tröskverk anskaffades. För att klara kostnaden tillkom ytterligare några gårdar som inte varit med tidigare, Det innebär att det fanns en ägare till marken, några till den gemensamma byggnaden och ytterligare några till tröskverket. På grund av att det nyinköpta tröskverket var högre än det första tog man upp en bit av gaveln mot vägen och gjorde om dörrarna därefter. Sista gången tröskverket kördes var troligtvis någon gång i början av 1960-talet. Våren 1989 köpte nuvarande ägare Ulla och Stig Axelsson torpet, Bondevrak 1:9. Ladan som då tillhörde fastigheten Bondevrak 1:6 var då i dåligt skick och helt inväxt med sly. Axelssons tog kontakt med fastighetsägaren Karin Walberg och kom överens om att de fick disponera byggnaden mot att de röjde och gjorde en del underhållsåtgärder. De satte bland annat upp nya vindskivor tillverkade efter befintliga. Tröskverket stod fortfarande kvar tillsammans med en vagn med en transformator och en motorvagn. Nuvarande fastighetsägare fick köpa byggnaden Bild på tröskladan från 1989 av Ulla och Stig Axelsson. 4

5 Utförda arbeten Befintligt vasstak som troligtvis var ursprungligt från byggnadens tillkomst läckte in på flera ställen. Nocken var täckt med tre rader tvåkupigt tegel på var sida. De två övre raderna vilade på läkt, den nedersta nedre kant vilade direkt mot vassen vilket bidrog till att nedre raden knäckte något. Under teglet kunde man ana vasstakets ursprungliga tjocklek, nedanför teglet på södra takfallet hade vassen vittrat sönder och hade bara hälften av sin tjocklek kvar. På norra fallet var vasstaket täckt med mossa. Vassen var fastbunden med ståltråd vid takkonstruktionens horisontellt liggande slanor av avbarkad gran. Slanorna vilar på takets sparrar och ligger tätt med ca 40 cm mellanrum.(vassen är längre än halmen som har ca 30 cm mellan sparrarna.) det nya vasstaket har lagts lika befintligt med svensk kvalitetscertifierad (ThatckMark)vass från Tåkern. Befintligt tak hade inte hasselkäppar som täckespröt utan sågad läkt vid vilka vassen binds fast lager för lager. Taket lades nu lika befintligt med läkt som täckespröt och vassen har bundits med rostfri tråd. Befintligt tegel var av 3 olika sorter. Man har nu kompletterat trasigt tegel med begagnat från en annan byggnad på fastigheten. De med hål i ligger på södersidan och översta raden spikas som tidigare. Det man frångått är att man spikat ett större antal tegel inte bara de i nock. Ägarna har haft pannor som ramlat ned och vill nu undvika det. Hantverkarna hade en känsla av att ryggningen var ett havsjobb. Märkligt slarvigt med många böjda spik och olika dimensioner och mått på virket men helt funktionsdugligt. Stråtakets takyta går upp en bit under ryggningen. Ryggningen täcker från nock ner till takytan. Takytan går vanligtvis längre upp så även ryggningen. Hantverkarna har mätt befintligt och lagt lika i samma mått. Man har kompletterat med vattbrädor på vindskivorna längst med tegelryggningen. Vi vet inte om det har varit så tidigare men beslöt att göra så nu. Det står en stor ek vid byggnaden vars grenar hänger ut över taket. Joar Nilsson, som även är arborist, har tagit bort grenar som växte för nära taket. Antikvariska iakttagelser/övrigt Arbetet med omläggningen av vasstaket har varit mycket givande, dels för att vasstaken och omläggning av dem i dag är sällsynta och dels för att vasstaket på tröskladen är lagt på ett lokalt sätt med tegelryggning. Utifrån ett antikvariskt- och hantverksperspektiv finns ett stort kunskapsvärde i att välja material och metoder som har en förankring i lokal tradition. Kunskapen bidrar även till den lokala historien Till en börja antog vi att tegelryggningen inte var ursprunglig utan en senare tillkommen lagning/lösning i stället för det traditionella att täcka nocken med råghalm, så kallad ryggning, som sedan hålls på plats av ryggträn som sammanfogas över nock. När man binder fast vassen används traditionellt hasselkäppar som täckespröt. Även det avvek här och man hade i stället använt sågad läkt. Under arbetets gång kom det fram mer information som visade att det finns, och har funnits, flera vasstak i grannskapet som är lagda på samma sätt med samma material. En nära granne, Thomas Gustavsson, på granngården bortom Ulla och Stig, har själv berättat att han plockat 5

6 ner ett vasstak lika deras med tegelryggning på en av sina ekonomibyggnader. Grannen på höger sida, innan man kommer fram till Ulla och Stig, har en byggnad nära vägen som har vass kvar under tegeltaket. Vi vet dock inte hur det ursprungligen såg ut. På fastigheten Bondevrak 1:6 som ligger några kilometer bort vid vägs ände finns en stor ekonomibyggnad med vasstak. Byggnaden är förfallen men man kan se att vasstaket tidigare haft en tegelryggning och rafter av sågat virke lika tröskladan. De olika fastigheterna är markerade på en karta längst bak i rapporten. 6

7 Bilddokumentation Fotoprotokoll Acc. Nr. OLM_2015_1_1-25 Örebro läns museums diarienummer Fotograf: Anneli Borg, Örebro läns museum, bilder: 1-4, 10-14, 16, 18-19, Stig Axelsson, fastighetsägare, bilder: 5-9, 15, 17, Objekt: ekonomibyggnad,( trösklada), Bondevrak 1:9 Socken: Stora Mellösa socken Kommun: Örebro kommun Län: Örebro År: 2014 Före åtgärd 1. Tröskladan före åtgärd, våren Tröskladan före åtgärd, våren Under arbetets gång och efter åtgärd 3. Hantverkarna har börjat plocka ned det tvåkupiga teglet från nocken. 4. Nedplockning av tegelryggning från nock. Här ser man hur välbehållen vassen är under befintlig ryggning. 5. Vasstaket har rivits ned, takstol med horisontellt liggande rafter av gran. 6. Man har fått upp de första kärvarna med vass på taket. 7. Det första lagret vass är fastbundet på norra takfallet. 8. Den sågade läkten ligger över raften, Vassen binds fast vid läkt och raft med rostfri tråd som senare döljs av nästa lager vass. 9. Vassläggaren Ola Hugosson använder en stor rund nål som är laddad med ståltråd för att binda ihop läkt och vass med underliggande raft som sitter fast i taklaget. 10. Vassläggning på södra takfallet, ett av de sista lagren kommer på plats. 11. Vassläggaren Joar Nilsson spänner ned läkten mot vassen med tråden, säkrar den och klipper därefter av den. 12. För att få en jämn och slät yta på vasstaket klappar man eller slår lätt på vassens ändar med en s.k. täckevraga. 13. För att få en jämn och slät yta på vasstaket klappar man eller slår lätt på vassens ändar med en s.k. täckevraga. 14. För att få en jämn och slät yta på vasstaket klappar man eller slår lätt på vassens ändar med en s.k. täckevraga 15. Södra takfallet är färdiglagt. 16. Taket från insidan. 17. Vassen är lagd på båda takfallen och arbetet med läkt för teglet har påbörjats. 18. Vassen är lagd på båda takfallen och arbetet med läkt för teglet har påbörjats. 19. Vassen är lagd på båda takfallen och arbetet med läkt för teglet har påbörjats. 20. Byggnadens södra takfall efter omläggning av vasstaket. 21. Byggnadens norra takfall efter omläggning av vasstaket. 22. Gaveln mot väster med nya rödfärgade vindskivor. 23. På fastigheten bondevrak 1:6 finns en stor förfallen ekonomibyggnad med vasstak. 24. På bilden ser man den sågade läkten som täckespröt och läkten vid nock som tegelryggningen tidigare legat på. 25. På bilden ser man den sågade läkten som täckespröt och läkten vid nock som tegelryggningen tidigare legat på. 7

8 Motiv: Före åtgärd Bild 1-2: Bilderna visar tröskladan innan åtgärd, våren Under arbetes gång Bild 3: Hantverkarna har börjat plocka ned det tvåkupiga teglet från nocken. 8

9 Bild 4: Nedplockning av tegelryggning från nock. Här ser man hur välbehållen vassen är under befintlig ryggning. Bild 5: Bild ovan till vänster. Vasstaket har rivits ned, takstol med horisontellt liggande rafter av gran. Bild 6: Bild ovan till höger. Man har fått upp de första kärvarna med vass på taket. Bild 7: Bild till vänster: Det första lagret vass är fastbundet på norra takfallet. 9

10 Bild 8: Den sågade läkten ligger över raften. Vassen binds fast vid läkt och raft med rostfri tråd som senare döljs av nästa lager vass. Bild 9: Vassläggaren Ola Hugosson använder en stor rund nål som är laddad med ståltråd för att binda ihop läkt och vass med underliggande raft som sitter fast i taklaget. Bild 10: Vassläggning på södra takfallet, ett av de sista lagren kommer på plats. 10

11 Bild 11: Vassläggaren Joar Nilsson spänner ned läkten mot vassen med tråden, säkrar den och klipper därefter av den. Bild 34: Paraplyställ i vapenhuset efter rengöring. Bild 12-13: För att få en jämn och slät yta på vasstaket klappar man eller slår lätt på vassens ändar med en s.k. täckevraga. 11

12 Bild 14: Se bild Bild 15: Södra takfallet är färdiglagt. Bild 16: Taket från insidan. 12

13 13 Bild 17-19: Vassen är lagd på båda takfallen och arbetet med läkt för teglet har påbörjats.

14 Efter åtgärd Bild 20: Byggnadens södra takfall efter omläggning av vasstaket. Bild 21: Byggnadens norra takfall efter omläggning av vasstaket. Bild 22: Gavel mot väster med nya rödfärgade vindskivor. 14

15 Bondevrak 1:6 Bild 23: På fastigheten bondevrak 1:6 finns en stor förfallen ekonomibyggnad med vasstak. Bild 24-25: På bilderna ser man den sågade läkten som täckespröt och läkten vid nock som tegelryggningen tidigare legat på. 15

16 Grannen Thomas Gustavsson Bondevrak 1:9 Bondevrak 1:6 Ekonomisk karta över Sverige, Örebro län, ark 105/37 10F 3h Råsjö, och 105/27 10F 2h, Segersjö herrgård. 16