HIMMELSTORPSGÅRDEN, HIMMELSTORP NR 1 KRAPPERUP 19:1

Transkript

1 HIMMELSTORPSGÅRDEN, HIMMELSTORP NR 1 KRAPPERUP 19:1 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK MEDVERKAN 2013 HÅLTAGNING I SÖDRA LÄNGANS VÄSTRA GAVEL RANBY TEXT & KULTURMILJÖ

2

3 Innehåll Medverkande... 5 Objekt och administrativa uppgifter... 5 Bakgrund och syfte... 5 Juridiska förutsättningar... 6 Metod... 6 Byggnadshistorik av betydelse för ärendet... 6 Gården...6 Södra längan...7 Tidigare åtgärder och förutsättningar... 9 Utförda åtgärder Avvikelser från handlingarna Kulturhistorisk bedömning Källor och litteratur... 11

4

5 Medverkande Antikvarisk medverkan vid håltagning i södra längans västra gavel på byggnadsminnet Himmelstorpsgården, Krapperup 19:1, Höganäs kommun, Skåne län har utförts av: Caroline Ranby, byggnadsantikvarie, fil mag, certifierad sakkunnig kontrollant av kulturvärden behörighet K Brisvägen Nyhamnsläge caroline.ranby@telia.com Objekt och administrativa uppgifter Objekt Himmelstorpsgården, Himmelstorp nr 1, Krapperup 19:1 Socken Brunnby Kommun Höganäs Länsstyrelsens beslut Beställare Kullens hembygdsförening, Kommittén för Himmelstorpsgården Installation Mats Håkansson Antikvarisk medverkande Caroline Ranby, Byggnadstid Slutbesiktning Himmelstorpsgården är belägen i Höganäs kommun, på Östra Kullaberg. Bakgrund och syfte På Himmelstorpsgården bedrivs sommartid kaffeservering. Från Höganäs kommuns miljöavdelning har därför inkommit krav på installation av separat personaltoalett. En mulltoalett var därför tänkt att installeras i gårdens södra länga, där redan tidi- 5

6 gare fanns torrdass för besökande. I samband med installationen krävdes håltagning för ventilationsrör, vilken planerades till längans västra gavel. Juridiska förutsättningar Himmelstorpsgården är belägen inom riksintresset för kulturmiljövård, Kullaberg- Krapperup samt naturreservatet Östra Kullaberg. Gården är sedan 1978 förklarad för byggnadsminne och skyddas i enlighet med 3 kap Kulturminneslagen (KML). Himmelstorpgården ingår även i fornlämning nr 280, Himmelstorps bytomt, och åtnjuter därmed skydd såsom fast fornlämning i enlighet med 2 kap KML. Himmelstorpsgården ingår i byn Himmelstorp omfattande två gårdar. Öster om gården ligger ett antal torp. Utsnitt ur Höganäs kommuns översiktskarta. Metod Den antikvariska medverkan har bestått i besiktning och dokumentation före arbetets igångsättande, diskussioner rörande installationens utförande, medverkan och dokumentation under arbetets gång samt efter slutfört arbete. Slutligen har den antikvariska medverkan omfattat framställande av föreliggande rapport. Byggnadshistorik av betydelse för ärendet Gården Åtminstone sedan 1491 har det funnits en gård i Himmelstorp tillhörig Krapperups gods. Gården, sedermera betecknad Himmelstorp nr 1, finns beskriven i bevarade arkivhandlingar från 1656 och framåt samt är markerad på platsen för den nuvarande Himmelstorpsgården på den äldsta lantmäterikartan från År 1692 var gården trelängad. Dessa byggnader brann ner 1732 och en ny gård uppfördes på 6

7 samma plats. Omkring 1790 revs gårdens södra länga och istället byggdes en ny stallänga i öster. År 1807 byggdes den nuvarande södra längan och 1811 den nuvarande västra. Det sistnämnda året byggdes troligen även den norra längan, boningslängan, om och byggdes samman med den östra längan. Den östra längan revs och ersattes av befintlig stallbyggnad Samtidigt gjordes sannolikt förändringar i boningshusets östra del. Himmelstorpsgården brukades som arrende under Krapperup fram till 1900-talets mitt. Efter den siste brukarens död 1953 tog Kullens hembygdsförening över gården, som numera sköts av en av hembygdsföreningens kommittéer. Gården ägs fortfarande av Krapperup. Himmelstorpsgården i början av 1900-talet sedd från söder. Södra längan som berörs av aktuell installation närmast i bild. Foto: Peter P Lundh. Höganäs Museum. Södra längan Gårdens södra länga uppfördes 1807 i enlighet med en inskription i ett dörröverstycke. Inskriptionen anger 1807 TPS, arrendatorn Torkel Påhlssons initialer. År 1825 omfattade längan 12 väggerum och var inredd till loge med två loggolv, fähus, fårhus, vagnsport och huggehus. Fähuset var placerat i den del som nu hyser torrdass och en mulltoalett avses installeras. Fähuset kom under senare delen av 1800-talet att användas som svinhus och vid gaveln inhägnades en öppen svingård. Södra längan var uppförd av ekekorsvirke med klineväggar och täcktes av halmtak. Några fack i den södra längans norra fasad har åtminstone sedan 1926 bestått av furu- och 7

8 Gårdens västra och södra länga omkring Av bilden framgår att södra längans västra gavel varit brädklädd och till synes delvis bestått av skiftesverk. Efter Kullabygd bokplankor fastsatta med trädubb, hästskosöm och spik. Omkring år 1900 revs byggnadens tre östligaste väggerum. Svinhuset i byggnadens västra del flyttades och utrymmet lades till logen. På ett fotografi från omkring 1935 framgår det att den gavel som nu varit aktuell för håltagning hade två fack, de sydligaste, antingen fyllda med båle eller täckta med påspikade, liggande brädor medan norra hälften av gaveln var brädklädd. Även gavelröstet var brädklätt. Idag är facken putsade och vitkalkade, och i ett av dem finns en bräddörr. Gavelröstet är klätt med brädor utan lock eller locklister. Den södra längans västra gavel före installationen av mulltoan. Utrymmet med torrdass ventilerades via galler i gavelröstet. 8

9 Tidigare åtgärder och förutsättningar Den del av södra längan i vilken mulltoan skulle installeras var sedan tidigare inredd med tre torrdass. Utrymmet var därför avdelat med masonitklädda väggar och innertak, dörrar samt klinker på golvet. Till torrdassen fanns ett ventilationssystem med rördragningar från dassen upp på vinden. Överst ses utrymmet i vilket mulltoan skulle installeras. Bilderna visar det dåvarande torrdasset med ventilationsrör draget upp genom innertaket. Nederst samma utrymme efter installation av mulltoan. Mulltoans ventilationsrör kunde kopplas på den äldre rördragningen, varför ingen ny håltagning behövde göras i byggnaden. 9

10 Den mulltoa av fabrikat MullToa som hembygdsföreningen tänkte installera skulle ersätta ett av de befintliga torrdassen. Installationen krävde dragning av ventilationsrör med en diameter om 55 mm samt 25 mm isolering, vilket gav en slutlig diameter om 105 mm. Enligt tillverkaren borde röret sticka upp 0,5 m ovan nock för att garantera luktfrihet. Detta ventilationsrör var tänkt att dras ut genom södra längans västra gavel nära intill byggnadens hörn och endast dras upp ett kort stycke för att synas så lite som möjligt. Utförda åtgärder Tillverkaren av MullToa visade sig inte rekommendera skarpa krökar på ventilationsröret samt långa rördragningar. Hembygdsföreningen kom då fram till att ventilationen kunde kopplas på befintligt ventilationssystems rördragning. Detta leder från det utrymme där mulltoan skulle installeras, rakt upp genom innertaket och upp på den oinredda vinden (loftet). För detta befintliga ventilationssystem fanns sedan tidigare ett ventilgaller i södra längans västra gavelröste. Lösningen diskuterades med Höganäs kommuns miljöavdelning som godkände densamma samt med antikvarisk medverkande som förordade lösningen, eftersom den skulle innebära att nya håltagningar samt håltagning i byggnadens yttervägg kunde undvikas. Södra längans västra gavel till höger efter installation av mulltoan. Gaveln är oförändrad eftersom den planerade håltagningen kunde undvikas. Avvikelser från handlingarna Istället för dragning av ventilationsrör genom södra längans västra gavel har röret kunnat kopplas på befintligt ventilationsrör, vilket leder genom det sekundära innertaket av masonit upp till byggnadens vind. Håltagning i byggnadens ytterväggar har därmed kunnat undvikas. 10

11 Kulturhistorisk bedömning Installationen av mulltoan har skett med stor försiktighet och respekt för byggnadens kulturhistoriska värden. Genom att dragningen av ventilationsröret från mulltoan kunnat göras via byggnadens sekundära innertak och kopplas på befintligt ventilationssystem, har håltagning kunnat undvikas i byggnadens ytterväggar. Källor och litteratur Olofsson, Lennart Några minnesbilder från Himmelstorp. Kullabygd Ranby, Caroline Två gårdar i Himmelstorp. Bebyggelsehistorisk utveckling under svensk tid. Kullabygd Ranby, Caroline Krapperup mellan renässans och skiftesreformer. Volym I-II. Gyllenstiernska Krapperupstiftelsen. Nyhamnsläge. 11

12 RANBY TEXT & KULTURMILJÖ