FORNLÄMNING ANGERED 13:1 & 56 Arkeologisk förundersökning, byggnadsminne

Transkript

1

2

3 FORNLÄMNING ANGERED 13:1 & 56 Arkeologisk förundersökning, byggnadsminne Våren 2007 utförde Göteborgs stadsmuseum en arkeologisk förundersökning vid Lärjeholms gård, Hjällbo 55:1, på uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götaland. Någon rapport färdigställdes inte i samband med undersökningstillfället utan skrivs i april 2014 utifrån fältanteckningar och övrigt arkivmaterial. Anledningen till förundersökningen var att en VA-ledning skulle dras på området, och syftet var att dokumentera eventuella tidiga lämningar av gården. Ett cirka 100 m långt schakt grävdes i ÖSÖ-VNV riktning cirka 18 m söder om gårdens huvudbyggnad. Inga bebyggelselämningar påträffades, men kulturlager påträffades längs hela den undersökta sträckan. Gården Lärjeholm är känd från mitten av 1400-talet och den nuvarande sengustavianska huvudbyggnaden uppfördes på 1790-talet. Lärjeholms gård är klassad som byggnadsminne Angered 13:1, och bevarade rester av gårdens tidigare byggnader är registrerade som Angered 56. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Länsstyrelsens beslut nr: GSM diarienr: 1365/ Uppdragsgivare: Göteborgs vatten och avloppsverk Läge: Hjällbo 55:1 Koordinater: N / E (SWEREF 99 TM) Grävningsorsak: Dragning av VA-ledning Grävningsinstitution: Göteborgs stadsmuseum Tidpunkt för undersökning i fält: Undersökt yta: 100 löpmeter Antal arkeologtimmar i fält: 12 Platsledare: Mona Lorentzson Övriga deltagare i fält: - GSMS nr:

4 Göteborgs stadsmuseum Figur 1. Blå kartan, skala 1: Kartan visar Göteborg med undersökningsområdet inom markerad ring. 2

5 Figur 2. Undersökningsområdet med närliggande fornlämningar markerade i rött. Undersökningsschaktet är markerat i svart. 3

6 TOPOGRAFI OCH FORNLÄMNINGSMILJÖ Gården Lärjeholms huvudbyggnad är sedan 1973 ett byggnadsminne (Angered 13:1) och bevarade rester av äldre byggnader som tillhört gården är registrerade som fornlämning (Angered 56). Rester av den gamla trädgårdsanläggningen omger byggnaderna. Gården är belägen ungefär nio kilometer nordost om centrala Göteborg och ligger på den östra älvstranden i Göta älvs dalgång (figur 1). Huvudbyggnaden ligger 150 meter öster om Göta älv. Mellan gården och älven går E45:an och järnvägen. I söder utgör Lärjeån gräns för gårdens tomt (figur 2). Andra historiska lämningar i området är den ursprungliga stenbron över Lärjeån (Angered 16:1) som ligger cirka 200 m från Lärjeholms gård, direkt öster om Gamlestadsvägen. Söder om Lärjeån, cirka 400 m från gården, finns det en mindre skans (Göteborg 90) som sannolikt är uppförd i samband med oroligheterna mellan Sverige och Danmark på 1600-talet (figur 2). LÄRJEHOLMS GÅRD Gården har en delvis okänd historia, som går tillbaka till medeltiden. Lärjeholm omnämns första gången i ett köpebrev från 1463 då riddare Erik Nipertz köpte en tomt av Ingegerd Magnusdotter och Jeppe Andersson. Nipertz var mellan åren ståthållare på Älvsborgs slott. Nästa dokumenterade ägarbyte var 1552 när Gudmund Börjesson köpte Lärjeholm. Från 1600-talet och framåt beskrivs Lärjeholm som ett säteri. Det är inte känt i vilken omfattning säteriet var bebyggt eller hur byggnaderna såg ut, men troligen fanns här en större huvudbyggnad med tillhörande ekonomibyggnader. Den danska hären brände ner Lärjeholm 1645, men redan samma år byggdes det upp igen. Bland ägarna under detta århundrade märker man bland andra fältmarskalkarna Herman Wrangel och Krister Horn. Under 1700-talet är det förmögna köpmän från Göteborg som innehaft säteriet, exempelvis Jonas Alströmer och Jonas Malm, direktör vid Ostindiska kompaniet. År 1791 köptes Lärjeholm av makarna amiral Claes Adam Wachtmeister och Kristina Hall, dotter till den rike John Hall d. ä. Den nuvarande befintliga huvudbyggnaden med två 4

7 flygelbyggnader uppförs sannolikt under deras tid på Lärjeholm. Den är i sengustaviansk stil med sparsamma dekorationer i klassicistisk stil, tidstypiskt för en svensk herrgård. Under den tiden fanns även orangerier, drivhus, parker och alléer här. Genom en konkursförrättning 1840 vet vi att det även fanns ladugård, tröskhus, trädgårdsbyggnad med två rum, smedja, brygghus samt bränneri på gården. Den södra flygelbyggnaden brann ner på 1930-talet och ladugården revs på 1960-talet. Sedan 1895 ägs säteriet av Göteborgs stad och blev under 1900-talet behandlingshem. Från 1920 och framåt var Lärjeholm hem för alkoholister, och från slutet av 1940-talet en del av Lillhagens sjukhus. Idag finns på gården behandlingslokaler, bostad och trädgårdsmästeri. De bevarade byggnaderna och delar av parken har till stor del behållit sin karaktär sedan 1700-talets slut. Öster om Gamlestadsvägen finns även den ursprungliga stenbron över Lärjeån bevarad (Angered 16:1). Den visar tydligt sträckningen av den gamla landsvägen (figur 2 & 3). Figur 3. Utsnitt ur Geometrisk avmätning från 1703 med rektifierat undersökningsschakt markerat i rött. Lantmäteriet. 5

8 Figur 4. Ortofoto Lärjeholms gård med undersökningsschaktet är markerat i rött. 6

9 TIDIGARE FYND OCH UNDERSÖKNINGAR Hösten 2005 utförde Göteborgs stadsmuseum en arkeologisk utredning i området med anledning av ett dubbelspår på Norge/Vänerbanan på delen Lärje-Olskroken. Strax väster om den nuvarande gården påträffades grundstenar efter äldre byggnader samt delar av en stensatt gårdsplan. Dessa tolkades som lämningar efter ekonomibyggnader daterade till och 1700-talet och blev i samband med detta registrerade som fornlämning Angered 56 (Wennberg 2006). MÅLSÄTTNING Målsättningen med undersökningen var att utreda huruvida det fanns några bevarade bebyggelselämningar inom det aktuella området som gick att härleda till gården Lärjeholms äldre faser. UNDERSÖKNINGSMETOD Ett cirka 100 m långt maskingrävt schakt drogs mellan Lärjeån och Lärjeholmsvägen i ÖSÖ-VNV riktning på tomtens södra del, cirka 18 meter från huvudbyggnaden (figur 4). GRÄVNINGSIAKTTAGELSER Under matjorden kunde ett cirka 20 cm tjockt svart lager med mycket sot iakttas i den östra delen av schaktet. Detta lager börjar nära ravinen mot Lärjeån och syns cirka 15 meter västerut innan det tunnar ut och försvinner. Under detta ligger ett cirka 10 cm ljusbrunt sandblandat lager som har ungefär samma utbredning som brandlagret. Den här delen av schaktet har även ett ovanligt tjockt matjordslager som mäter upp till 80 cm, medan även det tunnar ut västerut till cirka 50 cm (figur 5). Inga bebyggelselämningar påträffades men längs hela schaktet innehöll lagren bl.a. tegelskrot, murbruksfragment och enstaka keramikfragment. 7

10 Figur 5. Profilritning av schaktets norra sida, ritad i samband med rapportskrivning utifrån fältanteckningar och skisser. Avbildar 15 meter av schaktets östliga del. 8

11 TOLKNING OCH DATERING Det sotiga brandlagret skulle kunna vara från den gången danskarna brände ner Lärjeholm år Med tanke på dess djup under markytan (80 cm) så hör det sannolikt inte till någon senare händelse. Tjockleken på lagret, hela 20 cm, antyder dessutom att det måste handla om en stor brand. Enligt uppmätningskartan från 1703 (figur 3) tycks schaktet löpa rakt genom platsen för den dåvarande huvudbyggnaden. Bevarade rester efter denna skulle i så fall ha framkommit i schaktet cirka meter räknat österifrån, men några spår av denna byggnad noterads inte. I övrigt framkom inte heller några andra byggnadsrester eller anläggningar. Schaktet löper strax söder om platsen där en flygelbyggnad brann ner på 1930-talet, men några spår efter den dokumenterades träffades inte heller. ANTIKVARISK BEDÖMNING Att det finns strukturer bevarade från äldre byggnader på platsen påvisades vid den tidigare utredningen 2005, därför kvarstår lagskyddet för de icke exploaterade delarna av fornlämningen. LITTERATUR Fredberg, Carl Rudolf A:son. 1922: Det gamla Göteborg. Del 3. Göteborg. Hasselgréen, Ingemar Lärjeholm. Göteborg förr och nu. III. Göteborgs hembygdsförbund. s Wennberg, Tom. 2006: Dubbelspåret. Arkeologisk utredning i Götaälvs dalgång. Agnesberg, Lärjeholm, Skräppekärr. Historisk tid. Utredningar. Göteborgs kommun. Göteborgs stadsmuseum. Arkeologisk rapport 2006:6. 9