Stadsgas Malmö Öst. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Malmö stad RAÄ 20 Skåne län

Transkript

1 Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2007 Stadsgas Malmö Öst Schaktningsövervakningar inom RAÄ 20:1 Malmö stad med anledning av renoveringar av gasnätet Malmö stad RAÄ 20 Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:014 Claes Hadevik

2

3 Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2007 Stadsgas Malmö Öst Schaktningsövervakningar inom RAÄ 20:1 Malmö stad med anledning av renoveringar av gasnätet Malmö stad RAÄ 20 Skåne län

4 Malmö Kulturmiljö Box Malmö Tel: Besöksadress: Malmöhusvägen 3 Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2007 Stadsgas Malmö Öst Schaktningsövervakningar inom RAÄ 20:1 Malmö stad med anledning av renoveringar av gasnätet Malmö stad RAÄ 20, Skåne län Enheten för Arkeologi Rapport 2008:014 Författare: Claes Hadevik Grafisk form: Anders Gutehall Omslagsbild: Östra delarna av Gamla staden i Malmö med utbredningen av RAÄ 20:1 samt arkeologiska undersökningsytor. Tryck: Elanders Sverige AB ISSN: Malmö Kulturmiljö 2008

5 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 5 Syfte och metod 5 Topografi och fornlämningsmiljö 7 Undersökningsresultat 7 Utvärdering 15 Projektorganisation och kvalitetssäkring 15 Referenser 15 Tekniska och administrativa uppgifter 16

6 r MK Meter Figur 1. Malmö stad med läget för undersökningsområdet (MK 417) markerat inom utbredningen för Malmö äldre stadsområde (RAÄ nr 20:1 Malmö stad). Infälld karta över sydvästra Skåne och östra Själland med tätorter, kommungränser och undersökningsområdets läge. Kartunderlag: Malmö Stadsbyggnadskontor. 4 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:014

7 Sammanfattning Med anledning av renoveringar av gasnätet i de östra delarna av Malmö stad, vilka görs av E.ON Gas Sverige AB, har Malmö Kulturmiljö utfört en arkeologisk förundersökning genom schaktningsövervakning. Undersökningen syftade till få en bättre kunskap om bevaringsförhållandena för kulturlager och byggnadslämningar inom de berörda delarna av det medeltida och eftermedeltida stadsområdet, vilket är registrerat som fast fornlämning (RAÄ nr 20:1 Malmö stad) i Riksantikvarieämbetets fornminnesinformationssystem (FMIS). Undersökningsområdet utgjordes av de östra delarna av Gamla staden i Malmö, och här togs 126 små schakt upp med en sammanlagd yta av 450 m 2. Av dessa besiktigades 84 st. eller 346 m 2 av den antikvariska personalen. Vid Baltzarsgatan, Kattsundsgatan, Rundelsgatan och Snapperupsgatan bedömdes chansen som stor att påträffa arkeologiska lämningar. I de allra flesta schakten fanns endast moderna fyllningsmassor eller massor som omrörts i samband med sentida anläggningsarbeten. I några av schakten vid Baltzarsgatan kunde dock intakta lager dokumenteras, som en följd av att man av misstag grävde utanför tidigare schakt. Dessa lager utgjordes av äldre gatubeläggningar och utfyllnadslager mellan dessa. Schakten var dock endast undantagsvis så djupa att underlaget (bottensanden) framträdde. Då markingreppen var små och gjordes i tidigare grävda schakt i gatumiljöer var förutsättningarna för att påträffa ostörda arkeologiska lämningar inte de bästa. Det stora antalet schakt har ändå bidragit till att komplettera bilden av statusen hos fornlämningen i de östra delarna av Gamla staden. Inledning Med anledning av renoveringar av gasnätet i de östra delarna av Malmö stad, vilka görs av E.ON Gas Sverige AB, har Malmö Kulturmiljö genomfört en arkeologisk förundersökning genom schaktningsövervakning (figur 1). Föreliggande rapport redovisar resultaten från denna undersökning och den har skrivits av Claes Hadevik, antikvarie vid Malmö Kulturmiljö. Syfte och metod Den arkeologiska undersökningen syftade till få en bättre kunskap om bevaringsförhållandena för kulturlager och byggnadslämningar inom de berörda delarna av det medeltida och eftermedeltida stadsområdet, vilket är registrerat som fast fornlämning (RAÄ nr 20:1 Malmö stad) i Riksantikvarieämbetets fornminnesinformationssystem (FMIS). Möjligen kunde även lämningar från tiden före stadsbildningen komma i fråga. Undersökningen utgjorde därmed en liten del i den stora utforskningen kring Malmö stads bildande och utveckling, vilken pågått under lång tid, men där det i detaljhänseende fortfarande finns mycket kvar att göra. Undersökningen genomfördes i form av schaktningsövervakning, dvs. att den antikvariska personalen övervakade exploatörens schaktningsarbeten, och om arkeologiska lämningar framkom kunde schaktningen tillfälligt avbrytas för antikvarisk undersökning och dokumentation. Erfarenheterna från liknande uppdrag i det östra förstadsområdet, när det gäller schaktningar i gatumark, som nu är fallet, är att bevaringsförhållandena är dåliga och mestadels berör moderna fyllnadsmassor och/eller äldre ledningsschakt. Risken att schaktningarna skulle komma att beröra äldre under mark dolda lämningar bedömdes därför som liten. Bevaringsförhållandena är bättre innanför kanalerna. Här bedömdes risken att de planerade schaktningarna skulle Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:014 5

8 komma att beröra äldre lämningar som förhållandevis stor. Schaktningarna företogs dock även här huvudsakligen i äldre schakt. Beroende på de äldre schaktens utbredning, fanns dock möjlighet att äldre kulturlager eller byggnadsrester skulle komma att blottläggas. Utifrån tidigare erfarenheter av fornlämningens bevaringsgrad borde detta främst vara fallet i de centrala delarna av det äldre stadsområdet, längs med Djäknegatan, Östergatan, Rundelsgatan m.fl. Den antikvariska övervakningen skulle därför vara mest intensiv i dessa delar av undersökningsområdet. I övriga delar av undersökningsområdet, som var belägna innanför vallgravarna, skedde besiktning och eventuell dokumentation i efterhand. Schaktningarna utanför vallgravarna, i det östra förstadsområdet, besiktigades inte, men var försedda med anmälningsplikt för exploatören. Områdena utanför det medeltida och eftermedeltida stadsområdet lämnades helt utan antikvariska åtgärder. I praktiken kunde den antikvariska ambitionsnivån inte upprätthållas fullt ut i de centrala delarna av det äldre stadsområdet. Exploatören utförde en del av arbetena under kvällar och helger, och den antikvariska besiktningen fick då ske i efterhand när det gällde dessa schakt. I vissa trafikintensiva områden täcktes schakten snabbt med stålplåtar, och därför kunde vissa schakt inte besiktigas alls av praktiska och säkerhetsmässiga skäl. Schaktning kunde ibland också ske på olika platser samtidigt, varför övervakningen inte alltid kunde vara fullständig Meter Figur 2. De östra delarna av Gamla staden, Malmö, med nuvarande kvartersindelning och utbredning av tidigare befästningsanläggningar samt de upptagna schakten markerade (svarta=undersökta, gråa=ej besiktigade). Kartunderlag: Malmö Stadsbyggnadskontor samt Isberg Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:014

9 Topografi och fornlämningsmiljö De äldsta delarna av Malmö stad, i princip det som idag ligger innanför kanalerna (Gamla staden), är belägna på en i öst-västlig riktning löpande sandrevel invid Öresund. De aktuella undersökningsytorna var samliga belägna i gator och trottoarer med hårdgjorda ytor. Malmös historia sträcker sig tillbaka till 1200-talet, men staden har föregåtts av en by på samma plats, Nedre Malmö. Genom fynd av bl.a. bearbetad flinta har man också kunnat konstatera att mänskliga aktiviteter ägt rum här redan under stenåldern. Efter svenskarnas övertagande av Skåne 1658 byggdes en stor befästningsanläggning runt staden (figur 2), och fram till att denna revs i början av 1800-talet var i princip all stadsbebyggelse koncentrerad till området innanför den. Området söder om befästningsanläggningen var mycket vattensjukt och benämndes Rörsjöarna (Rosborn 1984). Ett mycket stort antal arkeologiska undersökningar har genomförts i detta område, och de allra flesta av Malmö Kulturmiljö (jfr omslagsbild). Det kan inte i detta sammanhang redogöras för resultaten från dessa, men rent allmänt kan sägas att de flesta tänkbara, medeltida lämningstyper har undersökts och dokumenterats (jfr t.ex. Rosborn 1984; Larsson 2006; Heimer m.fl. 2007). Undersökningsresultat Undersökningsområdet utgjordes av de östra delarna av Gamla staden i Malmö, och här togs upp 126 små schakt med en sammanlagd yta av 450 m 2. Av dessa besiktigades 84 st. eller 346 m 2 av den antikvariska personalen (figur 2). Vid Baltzarsgatan, Kattsundsgatan, Rundelsgatan och Snapperupsgatan bedömdes chansen som stor att påträffa arkeologiska lämningar, och där var också omständigheterna sådana att övervakning av schaktningsarbetena var möjlig. Här övervakades schaktningen i tio av schakten. I de allra flesta schakten fanns endast moderna fyllningsmassor eller massor som omrörts i samband med sentida anläggningsarbeten. I några av schakten vid Baltzarsgatan kunde dock intakta lager dokumenteras, som en följd av att man av misstag grävde utanför de tidigare schakten. Dessa lager utgjordes av äldre gatubeläggningar och utfyllnadslager mellan dessa. Schakten i detta område var emellertid aldrig så djupa att underlaget (bottensanden) framträdde. Generellt sett var schakten ca 1 1,5 m breda och 2 4 m långa. I undantagsfall var de mera oregelbundna och upp till något tiotal meter långa. Oftast var de större schakten 1,5 2 m djupa, medan de mindre schakten i trottoarerna för det mesta hade ett djup som understeg 1 m. I fyllningsmassorna iakttogs keramik, tegel, djurben m.m., men inget tillvaratogs, eftersom föremålen inte kunde knytas till specifika, orörda lager. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:014 7

10 Kattsundsgatan Östergatan Schaktningarna inleddes vid Östergatan. Endast 4 av 13 schakt kunde besiktigas i efterhand (figur 3). I två av schakten (Ö6 och Ö7) fanns i de norra schaktväggarna upp till 0,65 m tjocka, påförda kulturlagermassor bevarade under lager av påförd sand. Lagren fortsatte under de upptagna schaktens botten. De bör representera utfyllnad och utjämning av tidigare gatunivåer. Liknande, men kompletta lagersekvenser, inklusive medeltida gatunivåer, har nyligen påträffats längre österut på Östergatan, i djupare grävda schakt (Olsson under bearbetning). Norra Vallgatan Ö7 Ö Meter Figur 3. Schakt vid Östergatan. Kartunderlag: Malmö Stadsbyggnadskontor. 8 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:014

11 Själbodgatan Rundelsg. Mäster Nilsgatan, Själbodgatan och Djäknegatan Av de elva schakten kunde endast fyra besiktigas pga. att arbetena i stor utsträckning utfördes under helger och i mycket trafikintensiva miljöer (figur 4). Endast modernare eller omrörda lager fanns i schakten. Ett flertal undersökningar har tidigare utförts i dessa områden där de arkeologiska förutsättningarna varit bättre (jfr Nilsson 2007 och där anförda arbeten). Snapperupsg. Baltzarsg Meter Figur 4. Schakt vid Mäster Nilsgatan, Själbodgatan och Djäknegatan. Kartunderlag: Malmö Stadsbyggnadskontor. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:014 9

12 Kattsundsgatan och Rundelsgatan Sex schakt togs upp i området, och förutom två schakt som låg i trottoaren, så övervakades schaktningen i hög grad (figur 5). Schakten i trottoaren innehöll endast moderna massor, medan de övriga fyra hade påförda, tjocka, starkt kulturpåverkade lager under de moderna gatulagren. Dessa lager bedömdes dock som omrörda och påförda i sen tid. Kattsundsgatan Rundelsgatan Meter Figur 5. Schakt vid Kattsundsgatan och Rundelsgatan. Kartunderlag: Malmö Stadsbyggnadskontor. 10 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:014

13 Baltzarsgatan och Snapperupsgatan De tolv schakten på Baltzarsgatan och Snapperupsgatan, inklusive två anslutande schakt på norra delen av Fabriksgatan, övervakades i hög grad, och det var i detta område, som några intakta lagersekvenser kunde dokumenteras (figur 6). Schaktningarna gick dock aldrig ner till bottensanden. Lagren representerar olika etapper av utfyllningar och utjämningar av gatorna. I ett schakt vid korsningen Baltzarsgatan Snapperupsgatan (B4) påträffades också en äldre gatubeläggning i form av kullersten ca 0,9 m under den moderna gatunivån (figur 7). Eftersom lagersekvensen var intakt i delar av detta schakt gjordes ett försök att genom grävning med spade blottlägga hela lagersekvensen. Åtkomligheten i schaktet var dock begränsad, så det lyckades inte att komma djupare än 1,5 m under ytan. De undre lagren kan inte ges någon exakt datering, men rimligen kan kullerstenslagret knappast vara äldre än ca tal, eftersom tidigare undersökta, medeltida gatunivåer i närområdet ligger betydligt djupare (jfr Mårald 2007; Nilsson 2007; Olsson under bearbetning). Baltzarsgatans östra delar har tidigare utgjorts av kvartersmark, och den östligaste sträckningen hette tidigare Timmermansgatan, vilken anlades i början av 1800-talet sedan de tidigare befästningsanläggningarna rivits (Heimer m.fl s. 9 och där anfört arbete). Sannolikt representerar därför den påträffade kullerstensbeläggningen en tidig fas av Timmermansgatan och kan därmed ges en datering till tidigt 1800-tal. Snapperupsg. B4 Baltzarsg. Fabriksg Meter Figur 6. Schakt vid Baltzarsgatan, Snapperupsgatan och norra delen av Fabriksgatan. Kartunderlag: Malmö Stadsbyggnadskontor. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:014 11

14 Figur 7. Schakt B4 i Baltzarsgatan vid korsningen mot Snapperupsgatan. Sektion mot NO. I bildens nedre, högra del skymtar en kullerstensbeläggning som sannolikt representerar en tidig fas av Timmermansgatan, vilket var det tidigare namnet på denna gatusträckning. Foto: Claes Hadevik. Drottningtorget Av de totalt 21 schakten vid Drottningtorget, inklusive Östra Tullgatan, Husargatan, Östra Promenaden och den nordligaste delen av Norregatan, besiktigades 12 (figur 8). Vid Drottningtorget och Husargatan fanns tjocka och starkt kulturpåverkade lager, liknande dem som framkom vid Kattsundsgatan och Rundelsgatan. I likhet med dessa bedömdes de dock vara omrörda och påförda i sen tid. Inte i något av schakten kunde intakta, orörda lager eller bottensand säkert konstateras. Övriga schakt innehöll endast moderna fyllningsmassor. Husarg. Östra Promenaden Drottningtorget Ö Tullg. Norreg Meter Figur 8. Schakt vid Drottningtorget, Husargatan, Norregatan, Östra Promenaden och Östra Tullgatan. Kartunderlag: Malmö Stadsbyggnadskontor. 12 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:014

15 Norregatan, Rörsjögatan och Gasverksgatan Vid de södra delarna av Norregatan togs det upp tolv schakt, varav tio besiktigades (figur 9). I samtliga fall befanns lagren vara moderna eller omrörda. Två av de tre schakten vid Rörsjögatan besiktigades, och inte heller här påträffades några säkert intakta lager. De undre lagren, vid ett djup av ca 1 1,5 m, var dock starkt kulturpåverkade. Så var också förhållandena vid det enda schaktet på Gasverksgatan. Här kunde också bottensanden observeras på en nivå av 1,75 m under markytan eller 0,7 m ö.h. Grönegatan Stora Kvarngatan Gasverksg. Norreg. Rörsjög Meter Figur 9. Schakt vid Norregatan, Rörsjögatan och Gasverksgatan. Kartunderlag: Malmö Stadsbyggnadskontor. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:014 13

16 Södra Promenaden och Stora Nygatan 16 schakt togs upp på Södra Promenaden, varav alla utom ett besiktigades. Inget av de fem schakten på Altonagatan kunde besiktigas (figur 10). Schakten var i allmänhet grunda och innehöll då endast moderna massor. I några av schakten framkom naturligt avsatta torv-, gyttje- och sandlager i de undre delarna av lagersekvenserna. I schaktet SP10, som delvis blev djupare än övriga, framkom ett 0,4 m tjockt, sandigt och sotigt lager vid nivån ca 0,5 m ö.h. Bottensand var inte synlig i detta schakt, och det kunde inte utredas vad det sotiga lagret representerade. Av 26 schakt vid Stora Nygatan, inklusive två på den södra delen av Fabriksgatan, besiktigades 19 (figur 10). Flera av schakten uppvisade kulturlagerblandade massor, men i samtliga fall bedömdes de vara påförda i sen tid. I några schakt framkom dock naturligt avsatta torv-, gyttje- och sandlager i de undre delarna av lagersekvenserna. De övre av dessa lager hade också ett litet inslag av tegelfragment m.m. Områdena i anslutning till Södra Promenaden och Stora Nygatan är belägna vid eller strax utanför sträckningen av den tidigare omtalade befästningsanläggningen, och vid tiden för befästningens användande samt tidigare är det därför rimligt att tänka sig att den vattensjuka och ogästvänliga miljön använts för avfallsdeponering. Fabriksgatan Stora Nygatan SP10 Altonagatan S Promenaden Meter Figur 10. Schakt vid Södra Promenaden, Stora Nygatan, Altonagatan och Fabriksgatan. Kartunderlag: Malmö Stadsbyggnadskontor. 14 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:014

17 Utvärdering Då markingreppen var små och gjordes i tidigare grävda schakt i gatumiljöer var förutsättningarna för att påträffa ostörda arkeologiska lämningar inte de bästa. Det stora antalet schakt har ändå bidragit till att komplettera bilden av statusen hos fornlämningen i de östra delarna av Gamla staden. Projektorganisation och kvalitetssäkring Den arkeologiska undersökningen Stadsgas Malmö Öst bedrevs inom Enheten för Arkeologi vid Malmö Kulturmiljö. Enhetschef och ansvarig för den arkeologiska verksamheten var Per Sarnäs. Petter Linde var ansvarig för digital utrustning, upprättandet av Intrasis-projekt samt digital arkivering. Joakim Thomasson var projektledare och ansvarade för projektets genomförande och vetenskapliga kvalitet samt kontakter med Länsstyrelse och uppdragsgivare. Den vetenskapliga kvaliteten säkrades av Projektledarråd och FoU-funktionen. Ansvarig för FoUfunktionen var Elisabeth Rudebeck och Nils Björhem. I Projektledarrådet ingår Enhetschef, projektledare och FoU-ansvarig. Platschefen Claes Hadevik svarade för att Länsstyrelsens beslut efterlevdes, ansvarade för arbetsplatsen och för rapportarbetet. Referenser Litteratur Heimer, Olle, Mårald, Ingvar, Sjöstrand, Ulrika & Thomasson, Joakim Det äldre gatunätet i Malmö. Dokumentation i samband med schaktningsövervakning i Södergatan, Skomakaregatan, Per Weijersgatan och Baltzarsgatan. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Enheten för Arkeologi Rapport 2007:064. Malmö Kulturmiljö. Malmö. Larsson, Stefan (red.) Liljan. Om arkeologi i en del av Malmö. Förlag/Malmö Kulturmiljö. Stockholm/Malmö. Riksantikvarieämbetets Mårald, Ingvar Baltzarsgatan/Djäknegatan. Dokumentation i samband med omläggning av VA-nätet. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Enheten för Arkeologi Rapport 2007:010. Malmö Kulturmiljö. Malmö. Nilsson, Therese Djäknegatan. Dokumentation i samband med utbyggnad av fjärrvärmenätet. Rapport över arkeologisk förundersökning Enheten för Arkeologi Rapport 2007:051. Malmö Kulturmiljö. Malmö. Olsson, Mona. Under bearbetning. Östergatan MK 406. Rapport över arkeologisk förundersökning Enheten för Arkeologi Rapport. Malmö Kulturmiljö. Malmö. Rosborn, Sven Malmö. Den medeltida staden och dess omland. Medeltidsstaden 67. Riksantikvarieämbetet och Statens Historiska Museer. Stockholm. Kartmaterial Isberg, Anders Ulrik Karta öfver Malmö Stad i forna och nuvarande dagar. Stadsbyggnadsnämndens arkiv, Malmö. 148 M. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:014 15

18 Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens diarienummer: Malmö Kulturmiljös diarienummer:...kn-kfö 2007/ Inventarienummer:... MK 417 Arkivnummer:...G070:25 Län:... Skåne Kommun:... Malmö Socken:... Malmö stad Fornlämningsnummer:...RAÄ nr 20:1 Ekonomiska kartans blad:...2c:23 Koordinatsystem:...RT 90 Gon V X koordinat: Y koordinat: M ö.h.:...+2,0 +4,5 Fältarbetstid: Antal arbetsdagar: Antal arkeologtimmar: Undersökningsområde: m 2 Undersökt yta: m 2 Platschef:... Claes Hadevik Personal:...Joakim Frejd Uppdragsgivare:...E. ON Gas Sverige AB 16 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:014