Skanör 23:2, Östra Kyrkogatan och Slottsgatan

Transkript

1 Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2006 Skanör 23:2, Östra Kyrkogatan och Slottsgatan Dokumentation i samband med avloppsgrävning, RAÄ 14 Skanör socken i Vellinge kommun Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2007:015 Therese Nilsson

2 Malmö Kulturmiljö Box Malmö Tel: Besöksadress: Malmöhusvägen 3, Grimsbygatan 24 Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2006 Skanör 23:2, Östra Kyrkogatan och Slottsgatan Dokumentation i samband med avloppsgrävning, RAÄ 14 Skanör socken i Vellinge kommun. Skåne län Enheten för Arkeologi Rapport 2007:015 Författare: Therese Nilsson Grafisk form: Anders Gutehall ISSN: Malmö Kulturmiljö 2007

3 Figur 1. Skanör och Malmös placering i södra Skandinavien. Figur 2. Undersökningsområdet markerat med en svart prick.

4 Undersökningens bakgrund Med anledning av avloppsgrävning inom fastigheten Skanör 23:2, Östra Kyrkogatan och Slottsgatan genomförde personal från Malmö Kulturmiljö på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne (Lst dnr ) en arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning. Exploateringsområdet är beläget inom Skanörs äldre bebyggelseområde (figur 1 & 2), som är upptaget som fornlämning nr 14 i Riksantikvarieämbetets fornminnesinformationssystem (FMIS). Dokumentationsmaterialet har tilldelats arkivnummer S31:017 och förvaras hos Malmö Kulturmiljö. Fyndmaterialet har tilldelats LUHM-nummer och förvaras hos Historiska museet i Lund. Schaktövervakningen pågick den 4 och 5 december Antalet arkeologtimmar uppgick till 16 och arkeologisk personal var Therese Nilsson. Topografi och fornlämningsmiljö Skanör är beläget på sandbankar i den nordvästra delen av Falsterbohalvön för vilken det är kännetecknande med flygsand i ett föränderligt landskap av ljungbeväxta sandrevlar. Under medeltiden var Skanör ett centrum i den omfattande sillhandeln i Nordeuropa som till stora delar kontrollerades av Hansan. Under 1000-talet anlades säsongsmässiga marknadsområden och under 1200-talet började det växa fram permanenta stadsstrukturer, borgen anlades och kyrkan uppfördes. Den danska kungamakten svarade för ordningen och tog in skatter från handeln och det intensiva fisket. Under talet var Skanör den dominerande orten, men under 1400-talet försköts tyngdpunkten till Falsterbo och sedermera till Malmö (Ersgård 1984 och 1988: Ödman 2002). Resultat Undersökningen pågick under december månad under förhållandevis gynnsamma förhållande. Det intensiva regnandet under hösten gjorde dock att grundvattennivån hade höjts och steg upp i vissa partier av schaktet. Regnet medförde också att sektionerna tenderade att rasa in. Detta, samt att schakten tämligen snabbt måste höljas, gjorde att sektionerna rensades fram och sedan delvis dokumenterades med kamera. Schaktet som upptogs var 0,6 0,7 m brett och ca 105 m långt. Det löpte från Slottsgatan över Östra Kyrkogatan och en parkering för att avslutas inne på fastighetstomten Skanör 23:2 (se figur 3). Schaktets djup varierade mellan 0,7 1,0 m. I den östra delen av schaktet framkom ca 0,4 0,5 m tjocka kulturlager. Schaktet grävdes inte helt ned till underlaget vilket innebär att den egentliga kulturlagermäktigheten är oviss. I den östra delen var det även mer inblandning av träkol, sot, lerklining och tegelkross i lagren och den största andelen av lösfynden påträffades i denna del av schaktet. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2007:015

5 Recenta störningar Större störning Parkering Östra Kyrkogatan Större nedgrävning Dike Stolphål Lerbottnar 3 diken Brunn Kyrkogård Slottsgatan Figur 3. Schaktet med anläggningar nämnda i texten. Ca 10 m öster om tomtgränsen för Slottsgatan 1 påträffades en möjlig brunn. Nedgrävningen, vilken fortsatte in i den norra schaktväggen, hade en diameter på 1,2 m. I fyllningen framkom en skärva stengods och en tegelbrocka med spår av kalk. Det var påtagligt att området regelbundet drabbas av flygsand. Lagren med flygsand var i genomsnitt ett par centimeter tjocka. Strax öster om Östra Kyrkogatan framkom tre diken, vilka kan ha fungerat som en gräns då de såg ut att gå i nordsydlig riktning. Direkt väster om de tre dikena framkom sex lerbottnar, och möjligen var det dessa som separerades från den östra delen av dikena. Lerbottnarna bestod av gul lera, medan fyllningarna innehöll grå sand, vilket skiljde dem från omgärdande lager. Lerbottnarna överlagrade varandra och det smala schaktet gjorde det omöjligt att säga något mer om deras utbredning än att de existerade och att det fanns flera generationer. Den längsta lerbottnen var synlig i södra sektionen och var drygt 2 m i diameter. Ca 0,5 m söder om lerbottnarna framkom två stolphål, som dels kan ha varit del av en konstruktion tillhörande lerbottnarna, eller ytterligare en gränsmarkering om än mer diskret. Schaktet fortsatte i riktning mot fastigheten Skanör 23:2 och ca 1,2 m nordväst om stolphålen framkom ytterligare ett möjligt dike, ca 1 m brett. Ungefär 2,5 m norr om detta framkom en större nedgrävning som var 3,7 bred. På Johannes Mejers karta (se figur 4) syns en utvidgning, liknande en svans, vilken försvinner österut från den östra vallgraven. Möjligen är det denna som framkommit i schaktet. I nedgrävningens fyllning hittades stengods och en tegelsten med kalk. Dess fyllning skiljde sig från de andra omgivande lagren genom att den var mörkare grå och aningen torvig. Den tolkas som en nedgrävning och i norr fanns en förmodad äldre nedgrävning vilket gör att den ökar sitt mått med ca 0,5 m. Delar av schaktet verkade sedan vara stört, och enligt uppgifter från folk från bygden har det stått ett hus på platsen som brunnit. Inne på tomten till fastighet Skanör 23:3, var det mestadels stört av recenta nedgrävningar. De enstaka bevarade sektioner som framträdde var mer urlakade och det fanns en tendens till yngre material såsom yngre rödgods. Det var dessutom en del problem med grundvattnet som steg upp i schaktet. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2007:015

6 Figur 4. Skanör på 1650-talet, karta av Johannes Mejer. Ungefärligt läge av den stora nedgrävningen markerat med grönt. Utvärdering Undersökningen fortskred under några dagar i december under gynnsamma väderförhållanden. Bevaringsförhållandena för de arkeologiska lämningarna var goda och med denna undersökning har kunnat fastslås att omfattande arkeologiska lämningar finns kvar i området. Därför bör eventuella framtida ingrepp i marken innebära fortsatta arkeologiska kontroller. Vid denna undersökning kunde konstateras att det funnits nedgrävningar i form av eventuella brunnar, diken och stolphål. Det har framkommit ett aktivitetsområde med lerbottnar som haft gränser i form av diken och eventuellt stolphål. Dateringsmässigt ligger materialet i fas med borgens anläggande och aktiviteterna på platsen fortskrider även efter att borgen tappat sina centrala förpliktelser till förmån för Falsterbohus. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2007:015

7 Referenser Ersgård, Lars Skanör Falsterbo. Riksantikvarieämbetets och Statens Historiska museer. Rapport Medeltidsstaden 53. Stockholm. Ersgård, Lars Vår marknad i Skåne Bebyggelse, handel och urbanisering i Skanör och Falsterbo under medeltiden. Lund Sudies in Medieval Archaeology 4. Lund. Ödman, Anders Borgar i Skåne. Lund. Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens diarienummer: Malmö Kulturmiljös diarienummer:...kn-kfö /732 Inventarienummer:... MK 375 Arkivnummer:... S31:017 Län:...Skåne Kommun:...Vellinge Socken:... Skanör Fastighet:... Skanör 23.2, Östra Kyrkogatan, Slottsgatan Fornlämningsnummer:...RAÄ 14 Ekonomiska kartans blad:...1c:82 X koordinat:... 6,147 Y koordinat:... 1,312 Fältarbetstid: Antal arbetsdagar:...2 Antal arkeologtimmar: Exploateringsyta:... ca 105 löpmeter Platschef:... Therese Nilsson Personal:... Therese Nilsson Uppdragsgivare:...Tekniska kontoret, Vellinge kommun Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2007:015

8 Bilaga 1 De påträffade fynden i korthet Vad Var Vikt (g) Övrigt Yngre svartgods Lösfynd 39 Buk? Yngre rödgods Lösfynd 47 Hank Vitgods Lösfynd 7 Brun glasyr Yngre rödgods Lösfynd 5 Grötfat Yngre rödgods Lösfynd 6 Grötfat? Yngre svartgods? Från dike 6 Linjedekor Stengods Från större nedgrävning 6 Tegel Från brunn 50 Spår av kalk Stengods Från brunn 85 Botten Stengods Från brunn 6 Buk? Stengods Lösfynd 57 Botten Yngre svartgods Lösfynd 40 Ben Stengods Lösfynd 14 Mynning Yngre svartgods Lösfynd 50 Ben Yngre rödgods Lösfynd 27 Hank Yngre rödgods Lösfynd 5 Grön glasyr Stengods Lösfynd 13 Hank Yngre rödgods Lösfynd 22 Äldre rödgods Lösfynd 4 Linjedekor Äldre rödgods? Lösfynd 2 Rödgods Lösfynd 3 Stengods Lösfynd 1 Höganäskrus? Yngre rödgods? Lösfynd 2 Utvändig glasyr? Stengods Lösfynd 13 Buk Yngre rödgods Lösfynd 2 Utan glasyr Yngre svartgods Lösfynd 3 Yngre svartgods Lösfynd 7 Tegel? Lösfynd 8 Yngre svartgods Lösfynd 27 Ben Yngre rödgods Lösfynd 3 Yngre rödgods Lösfynd 3 Fönsterglas Lösfynd 2 Järnspik Lösfynd 42 Järnspik Lösfynd 64