Skanör 40:4. Arkeologisk förundersökning genom schaktningsövervakning 2008 RAÄ SKANÖR MED FALSTERBO 14:1

Transkript

1 Arkeologisk förundersökning genom schaktningsövervakning 2008 Skanör 40:4 RAÄ SKANÖR MED FALSTERBO 14:1 Skanör med Falsterbo socken i Vellinge kommun Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:103 Joakim Frejd

2

3 Malmö Kulturmiljö Box Malmö Tel: Besöksadress: Malmöhusvägen 3 Arkeologisk förundersökning 2008 Skanör 40:4, RAÄ Skanör med Falsterbo 14:1 Skanör med Falsterbo socken i Vellinge kommun, Skåne län Enheten för Arkeologi Rapport 2008:103 Författare: Joakim Frejd Grafisk form: Anders Gutehall Tryck: Elanders Sverige AB ISSN: Malmö Kulturmiljö 2008

4 Undersökningens bakgrund och resultat Malmö Kulturmiljö genomförde en arkeologisk förundersökning genom schaktningsövervakning under tre dagar i november Undersökningen föranleddes av nybyggnation inom fastigheten Skanör 40:4, vilken är belägen inom den lagskyddade fornlämningen Skanör med Falsterbo 14:1 (Skanörs medeltida marknads- och stadsområde). Hela området för markingreppen var ca 192 m 2, men den yta som schaktades på djupet var ca 102 m 2 (fig. 1) Under medeltiden utgjorde Skanör och Falsterbo viktiga orter i den omfattande sillhandel som årligen ägde rum med deltagare från hela Nordeuropa. I anslutning till marknaden växte så småningom permanenta strukturer fram med den danska kungamakten som huvudaktör. Under 1200-talet tilldelades flera utländska städer handelsprivilegier och mark, s.k. fiter, inom området. Inom dessa fiter bedrevs handel och annan verksamhet som hörde till marknaden. Under och 1300-talet var Skanör den dominerande orten, men tyngdpunkten försköts under 1400-talet till Falsterbo för att senare tas över av Malmö (Ersgård 1988). Den arkeologiska situationen i Skanör kännetecknas av ett stort antal begränsade undersökningsytor, väl spridda inom det medeltida stadsområdet. Den äldsta bosättningen i Skanör var förlagd på den strandvall som löper i nord-sydlig riktning från Skanör till Falsterbo och kan dateras till omkring 1000-talet e. Kr. De arkeologiska lämningarna från detta skede representeras främst av kulturlager och s.k. lerbottnar, en anläggningskategori som kan knytas till säsongsmässiga aktiviteter i samband med fiske och fiskhantering (Ifverson 2001). Skanör 40:8 Skanör 40:4 Skanör 40:11 Skanör 40:6 N Fig.1. Tidigare undersökningar i Kv. Kåreholmen. Gula områden undersökta av Malmö Kulturmiljö, blå områden undersökningar redovisade i Ersgård 1984 resp. 1988, rosa cirkel undersökning utförd av RAÄ UV Syd. Inom kvarteret Kåreholmen har det tidigare utförts fem arkeologiska undersökningar. I västra hörnet av kvarteret gjordes en provundersökning 1983, varvid man påträffade kulturlager (Ersgård 1988, s. 234). Strax öster om denna undersökning provschaktade man 1984, då man också påträffade kulturlager (Ersgård 1988, s. 234). På fastigheten Skanör 40:11, återigen i västra hörnet av kvarteret dokumenterade Riksantikvarieämbetet UV Syd år 1990 ett kulturlager med datering genom keramikfynd till 1200-talet (Nagmér 1991). Inom fastigheten Skanör 40:8, vilken är belägen nordväst om Skanör 40:4, utförde Malmö Kulturmiljö en arkeologisk undersökning år Vid denna undersökning påträffades kulturlager med datering till 1800-talet samt nedgrävningar från 1900-talet. Äldre lämningar påträffades inte, vilket dock kan förklaras med det ringa schaktdjupet, ca 0,50 m (Ifverson 2001). 4 MALMÖ KULTURMILJÖ ENHETEN FÖR ARKEOLOGI RAPPORT 2008:103

5 I kvarterets södra hörn, inom fastigheten Skanör 40:6, utförde Malmö Kulturmiljö en arkeologisk förundersökning år Vid denna undersökning kunde en ca 12 m lång sektion genom ett ca 1,0 m djupt schakt upprättas, varvid en god bild av stratigrafin på platsen kunde erhållas (Lundström 2006). Förutom lämningar av byggnader och stenläggningar från tiden för stadsbranden 1885, påträffades även åtminstone en lerbotten, vilka förekom i Skanör under en period från 1100-talets mitt och fram till början av 1300-talet (Ersgård 1988, s. 44) Skanör 40: C stolphål A stolphål 1.18 B D Bef. byggnad Meters Bef. hus Östergatan N Fig. 2. Undersökningsområdet inom fastigheten Skanör 40:4. Svart heldragen linje är hela ytan för nybyggnationen, den skrafferade ytan området för djupschaktningen. Provgropar markerade med grått. Nivåpunkter på markyta och bottensand (i provgroparna). Undersökningen på Skanör 40:4 inleddes med att två stycken provgropar som grävts i geotekniskt syfte besiktigades, varav det i den ena gropen befanns lämpligt att rensa och rita en sektion (A-B). Efter schaktning i skikt ner till ca 0,70 m under en nollpunkt (belägen ute i Östergatan) rensades och ritades även en ca 8 m lång sektion i väst-östlig riktning (C-D) i västra delen av schaktet. Undersökningsområde, schakt, sektioner m.m. mättes in med GPS och digital fotodokumentation utfördes. Marknivån på platsen låg på ca 2,0 m ö.h. Nivån på bottensanden uppmättes till ca 1,20 m ö.h. På platsen har det tidigare legat en gård, som finns markerad på stadsplanen från 1875, vilken upprättades efter den stora stadsbranden 1874 (fig. 3). Troligen förstördes denna gård vid nästa stora brand år Den befintliga gården norr om fastigheten byggdes år 1886, enligt en inskrift på fasaden mot Östergatan. MALMÖ KULTURMILJÖ ENHETEN FÖR ARKEOLOGI RAPPORT 2008:103 5

6 Skanör 40:4 Östergatan N Fig. 3. Djupschaktet på Skanör 40:4 inlagt på karta från Fig. 4. Provgrop med sektion A-B. Stolphålet med keramikfynd till höger i bilden. Se även fig MALMÖ KULTURMILJÖ ENHETEN FÖR ARKEOLOGI RAPPORT 2008:103

7 Sektion A-B Matjord Gul lera, träkol, tegel Sten Humös, sotig, sand Svart, fett lager Mörk lins Grå sand Gulvit bottensand 1,84 m öh 1,87 m öh Stolphål Fig. 5. Sektion A-B, sedd mot N. Skala 1:20. Fig. 6. Stolphål i sektion C-D, sedd mot NO. Se även bilaga 2. Den tidigare bebyggelsen på platsen har satt sin prägel på lagerbildningen. Lämningar efter lergolv, stenläggning samt eldpåverkade lager påträffades Brandlagret stammar troligen från branden I västligaste delen av djupschaktet påträffades en större nedgrävning med mycket djurben, troligen en avfallsgrop. De äldsta lagren på platsen representerades av ett skikt med grå humös sand, varvat med ljusare sandskikt. Genom detta lager har två gropar eller stolphål grävts (fig. 2, 4, 5 och 6 samt bilaga 2). I fyllningen till det sydliga stolphålet påträffades en keramikskärva av stengodstyp från högmedeltiden (F135). Övriga fynd utgjordes av sentida keramik och porslin samt djurben. Dokumentationsmaterialet, som består av en Intrasis-undersökning, sektionsritningar samt 31 foton, förvaras hos Malmö Kulturmiljö. Referenser Litteratur Ersgård, L Skanör-Falsterbo. Medeltidsstaden, Rapport 53. Riksantikvarieämbetet och Statens Historiska Museer. MALMÖ KULTURMILJÖ ENHETEN FÖR ARKEOLOGI RAPPORT 2008:103 7

8 Ersgård, L Vår Marknad i Skåne. Bebyggelse, handel och urbanisering i Skanör och Falsterbo under medeltiden. Lund Studies in medieval Archaeology 4. Skanörs bevarandeplan. Tilläggsbestämmelser till detaljplan för centrala Skanör. Stadsbyggnadskontoret i Vellinge Opublicerat material Ifverson, P Skanör 40:8. Skanör socken, Vellinge kommun, Skåne. Rapport över arkeologisk förundersökning. Malmö Kulturmiljö. Lundström, P Skanör 40:6. Dokumentation i samband med husbyggnation inom RAÄ 14. Malmö Kulturmiljö, Enheten för Arkeologi. Rapport 2006:025. Nagmér, R. B Skanör 40:11, Skanör sn, Skåne Rapport över arkeologisk utredning. Riksantikvarieämbetet UV Syd. Kartmaterial Fastighetskartan. Lantmäteriverket Ur GSD-Fastighetskartan, ärende nr M2004/5017. Primärkarta, Vellinge kommun. Internetreferenser 8 MALMÖ KULTURMILJÖ ENHETEN FÖR ARKEOLOGI RAPPORT 2008:103

9 Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens diarienummer Malmö Kulturmiljös diarienummer... KN-KFÖ Inventarienummer... MK 456 Arkivnummer... S31:20 Län...Skåne län Kommun... Vellinge kommun Socken... Skanör med Falsterbo socken Fastighet... Skanör 40:4 Kvarter... Kv. Kåreholmen RAÄ-nummer... Skanör med Falsterbo 14:1 Ekonomiska kartans blad... Gula kartan Skanör 1C:82 Koordinatsystem... RT 90 2,5 Gon V X koordinat Y koordinat M ö.h.... ca 2,0 Fältarbetstid Antal arbetsdagar...3 Antal arkeologtimmar Exploateringsyta...ca 192 m 2 Undersökningsområde... ca 102 m 2 Undersökt yta...ca 102 m 2 Platschef... Joakim Frejd Uppdragsgivare... Monica Berglund, genom Krabbe Byggprojekt AB Kostnader, arkeologi Fältarbete: :- Rapport: :- Analyser:... 0:- Övrigt: :- Delsumma: :- Kostnader, övrigt Maskiner:... 0:- Bodar:... 0:- Övrigt:... 0:- Delsumma:... 0:- Summa, faktisk: :- Summa, beslutad:...löpande räkning Bilagor Bilaga 1 Kartor Bilaga 2 Sektionsritning MALMÖ KULTURMILJÖ ENHETEN FÖR ARKEOLOGI RAPPORT 2008:103 9