Kv. Stjärnan 9. Arkeologisk dokumentation Dokumentation av kulturlager i källare vid Lilla Torg. Malmö stad Skåne län.

Transkript

1 Arkeologisk dokumentation 2006 Kv. Stjärnan 9 Dokumentation av kulturlager i källare vid illa Torg Malmö stad Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:023 Berit Björhem

2 Malmö Kulturmiljö Box Malmö Tel: Besöksadress: Malmöhusvägen 3 Arkeologisk dokumentation 2006 Kv. Stjärnan 9 Dokumentation av kulturlager i källare vid illa Torg Malmö stad, Skåne län Enheten för Arkeologi Rapport 2008:023 Författare: Berit Björhem Grafisk form: Anders Gutehall Tryck:Elanders Sverige AB ISSN: Malmö Kulturmiljö 2008

3 Inledning I december 2006 genomförde Malmö Kulturmiljö en arkeologisk undersökning i Kvarteret Stjärnan i Malmö. Anledningen var att renovering i ett källarutrymma p.g.a. sättningar hade frilagt äldre kulturlager. För att stärka källaren hade väggar av lecablock murats upp. I samband med detta arbete har kulturlager utanför den förra källaren grävts bort. I ena hörnet av källaren, där nya murar ännu inte hade uppförts, fanns omfattande kulturlager bevarat till en tjocklek av ca två meter, och ca två meters bredd. Dokumentation av lämningarna gjordes i form av en sektionsritning. Platschef var Berit Björhem. ÊÚ STJÄRNAN Figur 1. Undersökningens läge i Malmö. Nedan undersöknings läge inom Malmö äldre stadsområde, RAÄ 20 (grå skraffering). Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:023 3

4 STJÄRNAN ÊÚ Figur 2. Undersökningens läge i fastigheten. Topografi och fornlämningsmiljö Kvarteret Stjärnan är beläget väster om illa Torg i Malmö. Den nu aktuella undersökningen låg i det s.k. Ekströmska huset, vid hörnet av arochegatan/illa Torg. År 1963 utfördes en undersökning i fastigheten norr om denna, i samband med att det Aspegrenska huset uppfördes här (MM 33079). Denna byggnad stod tidigare vid Östergatan, men vid rivningen i början av 1900-talet bevarades byggnadsdelarna. Vid den arkeologiska undersökningen 1963 framkom bl.a. golvlager, stenläggningar och en gödselgrop. Från 1500-talets andra hälft till 1719 fanns en av stadens "hästmöllor" här, och två kvarnstenar påträffades också vid utgrävningen. En mindre undersökning har även gjorts i den västra delen av kvarteret (MHM 7302). Hela den yta som undersöktes var förstörd av en källarnedgrävning och endast 0,3 m kulturlager återstod. Här framkom tio anläggningar: tunnor, lergolv, stolphål, lerlager, en stenläggning och en ränna. I övrigt bestod materialet huvudsakligen av ett lerigt gödsellager. I schaktväggarna kunde rester av eftermedeltida bebyggelselager iakttas. illa Torg är beläget i Malmö äldre stadsområde, RAÄ 20. Inom området finns medeltida lämningar i form av kulturlager och bebyggelserester. I samband med tidigare ledningsgrävningar har en del arkeologiska iakttagelser gjorts. I det nordöstra hörnet av torget påträffades år 1939 en stensättning ca 0,8 m under markytan. Dessutom dokumenterades ett par trappstenar på torgets östra sida (Kalling 1939). I arochegatan undersöktes år 1937 en husgrund och en brunn (Kalling 1937). Vid en schaktning för fjärrvärme år 1980 påträffades gödsellager och fynd av yngre rödgodskeramik (Narde 1980). Vid schaktövervakningar år 2004 i arochegatan och illa Torg påträffades inget av intresse i schakten i arochegatan (MK 186). 4 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:023

5 IA TORG STJÄRNAN MHM 7302 MM # MK 186 MK 380 Figur 3. Tidigare undersökningar i och kring kvarteret Stjärnan. Undersökningsresultat De bevarade kulturlagren låg i källarens sydvästra del. De lager som dokumenterades låg dels i öst-västlig riktning utmed arochegatan, och dels i nord-sydlig riktning in i kvarteret (se figur 4). Den sammanlagda tjockleken på lagren var ca 2 meter. Den tolkning av lagren som görs här får naturligtvis ses som ganska osäker med tanke på att lämningarna inte undersökts. I de övre lagren (lager 19 och 20, figur 5) påträffades enstaka skärvor av yngre rödgods, i övrigt framkom inga fynd. Dokumenterad sektion.figur 4. Den dokumenterade sektionens ungefärliga läge agerbeskrivning 1: Bottenlagret bestod av humusblandad sand, och kan tolkas som ett ursprungligt marklager. 2: Ett fett humuslager, med nästan uteslutande organiskt material. agret som var nästan 1 meter tjockt, hade en påtaglig gödsellukt och innehöll en hel del träfragment. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:023 5

6 Sektion mot söder Sektion mot väster "! 21 "! 22 "! 20 S Bränd planka "! "! 17 "! 16 "! 15 "! 14 # "! 13 "! "! 9 "! 7 "! 8 "! 6 "! 12 S S S S S S T "! 11 T T T # 10 "! Bränd stock "! 5 "! 3 "! 4 "! 2 "! meter Figur 5. Sektionsritning över kulturlager i källare. 3, 4: Över gödsellagret fanns ett tunt lerlager, vilket i sin tur täcktes av ett 4 5 cm tjockt lager med mycket organiskt material (4). Möjligen kan man tolka leran som ett golvlager och lager 19 som avsättningar från aktiviteter. 5: erigt humuslager, möjligen ett utjämningslager för stenläggning. 6: Stenläggning som kan ha varit golv, gårds- eller gatubeläggning. Både över och under stenläggningen fanns lerlager vilka tolkats som golv, vilket tyder på att även stenläggningen funnits inne i en byggnad. 7: Ett tunt lager med mycket organiskt material, avsatt på stenläggningen 17. 8, 9: ager 15 bestod av grönaktig lera vilket tolkades som en golvrest. eran täcktes av ett fett humuslager (jfr lager 3 och 4) : ager 13 bestod av fin sand och silt i tunna skikt. I detta lager fanns en lerlins (2), tegel(11) och bränt trä (10 och 14). agren tolkades som rasering och utjämning av byggnadsrester i samband med brand. 15: agret bestod av sotig lera med träkolsfragment, och tillhör troligen samma brandtillfälle som lagren Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:023

7 16 17: ager 16 bestod av sand med kalkbruk, och lager 17 av rent kalkbruk. agren kan ha tillkommit i samband med uppförandet av en ny byggnad efter ovannämnda brand. 18: Ett litet humöst lager med träkol. 19: Ett tjockt lager gul lera, påfört av okänd anledning. Innehöll yngre rödgods, troligen tal. 20: Ett rostfärgat humöst lager som innehöll stora mängder kraftig korroderat järn. Någon tolkning av lagrets tillkomstsätt och funktion har inte kunnat göras. 21: agret hade liknande sammansättning som lager 19, dock utan fynd. 22: agret innehöll tegel, sten och murbruk, och har troligen tillkommit i samband med att den nuvarande byggnaden på platsen uppförts. Utvärdering Den dokumenterade schaktväggen innehöll omfattande kulturlager och bebyggelselämningar. Flera aktivitetsfaser kunde urskiljas. De äldsta lämningarna tyder på att området först utnyttjats för att dumpa avfall på, därefter följer flera lager vilka kan tolkas som spår efter bebyggelse. Eftersom ingen undersökning av lagren kunde göras, går det inte att avgöra om lämningarna tillhör flera olika byggnader, eller tillkommit vid ombyggnation i en och samma byggnad. De yngsta lagren som dokumenterades har troligen tillkommit som utjämning och underlag för den bebyggelse som fortfarande finns på platsen. Även om större delen av fastigheten har källare är det uppenbart att det finns ytor med bevarade kulturlager. Det är därför viktigt att framtida ingrepp sker med antikvarisk övervakning. Referenser itteratur Assarsson, Håkan. arochegatan och illa torg dokumentation i samband med ombyggnad av VA-nät inom RAÄ 20. Enheten för Arkeologi Rapport 2006:038. Malmö Kulturmiljö. Malmö. jungberg, eif Gatunamnen i Malmö. Malmö. Otryckta källor Kalling. Sten Schaktning i arochegatan. Malmö Museum. G 39:02 Kalling, Sten Schaktövervakning, illa Torg. Malmö Museum. G 42:02 Narde, Eva Rapport över fjärrvärmeschakt, illa Torg. Stadsantikvariska avdelningen Malmö Museer. G 42:04 Svensson, Berit Kv. Stjärnan, MHM Rapport Stadsantikvariska avdelningen Malmö Museer. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:023 7

8 Tekniska och administrativa uppgifter Malmö Kulturmiljös diarienummer:... KN-KFÖ Inventarienummer:... MK 380 Arkivnummer: :010 än:... Skåne Kommun:... Malmö Socken:... Malmö stad Fastighet:... Stjärnan 9 Kvarter:... Stjärnan Fornlämningsnummer:... RAÄ 20 Ekonomiska kartans blad:... 2C.23 Koordinatsystem:... Malmö lokala X koordinat: Y koordinat: Fältarbetstid: Antal arbetsdagar:... 1 Antal arkeologtimmar:... 4 Platschef:... Berit Björhem 8 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:023