Skanör 40:6. Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning. Dokumentation i samband med husbyggnation inom RAÄ 14

Transkript

1 Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Skanör 40:6 Dokumentation i samband med husbyggnation inom RAÄ 14 Skanör socken i Vellinge kommun Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:025 Petra Lundström

2 Malmö Kulturmiljö Box Malmö Tel: Besöksadress: Malmöhusvägen 3, Grimsbygatan 24 Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Skanör 40:6 Dokumentation i samband med husbyggnation inom RAÄ 14. Skanör socken i Vellinge kommun. Skåne län Enheten för Arkeologi Rapport 2006:025 Författare: Petra Lundström Grafisk form: Anders Gutehall Omslagsbild: Befintligt hus på fastigheten Skanör 40:6. Foto: Petra Lundström ISSN: Malmö Kulturmiljö 2006

3 Köpenhamn Malmö Skanör r Stjärnan markerar undersökningsområdet. Heldragen linje visar begränsning för RAÄ 14. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:025

4 Undersökningens bakgrund Med anledning av uppförandet av en tillbyggnad inom fastigheten Skanör 40:6, genomförde Malmö Kulturmiljö under två dagar i mars 2006 en arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning. Beslutet att schaktningen skulle övervakas av personal från Malmö Kulturmiljö togs av Länsstyrelsen då fastigheten befinner sig inom Skanörs medeltida stadsområde (RAÄ 14). I närområdet har man vid tidigare undersökningar funnit bebyggelselämningar och kulturlager (MHM 12820, MK 219). Den befintliga byggnad som idag finns inom fastigheten är ett gult tegelhus (ca 85 m 2 ) uppfört 1886, med det för Skanör karakteristiska avbrutna hörnet. Den nya byggnaden, som anläggs i vinkel till det befintliga huset, ska byggas på platta. Förutom tillbyggnaden åt väster skall den norra gaveln flyttas ut ett par meter. Den sammanlagda ytan för huset kommer att uppgå till ca 170 m 2. Området för plattan kommer att grävas ned ca 0,3 m (se figur 1). Då arkeologisk personal kom till platsen stod i princip endast husets tegelfasader, som vetter åt Östergatan och Norregatan, kvar. Övriga delar var borttagna och invändigt var i stort sett det mesta utröjt. Golvets plankor och ett packat jordlager hade avlägsnats. Inne på tomten hade en ca 32 m 2 stor bod rivits. I samband med rivningen hade man även grävt upp bodens grund vilket man senare kunde notera i vattenledningsschaktet. I övrigt verkar man ha påfört en hel del matjord på tomten bakom huset, som vid undersökningstillfället bestod av gräsmatta. Under mark dolda fornlämningar kom främst att beröras av ett vattenledningsschakt som grävdes genom hela den befintliga byggnaden och den tänkta tillbyggnaden. Sektionen som erhölls visade en god bild av lagerbildningen på platsen. Totalt dokumenterades ca 12 m av det 0,5 m breda schaktet. Schaktet var ca 1m djupt och grävdes huvudsakligen med en mindre grävmaskin. Nedan redogörs för sektionen som dokumenterades. Sektionen medföljer som bilaga 1, men då framförallt det östra partiet av sektionen var igenrasad och svår att dokumentera, saknas denna del i bilagan. Figur 1. Situationsplan över Skanör 40:6. Den västra tillbyggnaden är 11,2 m lång och 5,3 m bred. Den norra tillbyggnaden är 3 m bred. 4 Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:025

5 Resultat Schaktväggarna inom husets yta visade ett flertal lerlager och golvlager. Vissa partier av schaktväggen var förstörda bl a på grund av lös sand och schaktning. De äldsta anläggningarna som dokumenterades på platsen var en lerklädd nedgrävning och en större nedgrävning med plan botten, eventuellt klädd med lera (se nr 1 och 2, bilaga 1). Möjligen kan det röra sig om rester av lerbottnar. Hur de förhåller sig dateringsmässigt till varandra är oklart. Av yngre datum var en större grop (se nr 3, bilaga 1) vars västra sida var klädd med en tunn lera. Samma typ av lera låg även en bit upp på kanten och ytterligare ett tunt skikt av lera antyddes. Man kunde ana att gropen stegvis var grundare mot öster. Dock var merparten av botten lerklädd, varav de mittersta partiernas bottenlera var mer mörk i färgen. Efterhand har gropen fyllts igen med kompakta massor av lerblandad, grå sand och enstaka partier av vit, lös sand. Ett omfattande utjämningslager har överlagrat samtliga igenfyllningar. Vidare har ett lerlager anlagts, förmodligen ett golv, vilket även verkade fortsätta in under den befintliga västra långväggen. Ytterligare ett utjämningslager bredde ut sig i den större delen av sektionen och slutligen fann man ett bränt lergolv med en stor del sot och kol. Överst i sektionen fanns massor av påförd grå sand inför anläggandet av det jordlager/jordgolv och golvplankor som avlägsnats. Intressant att notera var att man har använt tång som isoleringsmaterial. I den västra delen av schaktet, utanför den västra vägglinjen, fanns kulturlager och rester efter en stenläggning. Stenläggningen har under någon period överlagrats av en gjuten cementplatta. I den västra delen av sektionen fanns en djup grop som kan liknas vid en brunn. Ungefär på samma plats har man sedan lagt ner vattenrör. Tyvärr placerades schaktet vid den plats där det tidigare funnits en bod vilket innebar att den absolut västra delen av sektionen var förstörd. Tyvärr påträffades inte så många fynd: enstaka skärvor av yngre rödgods, en skärva av yngre svartgods samt recent järnskrot. Inga av fynden kunde knytas till anläggningarna. Dateringen av lämningarna kan därmed endast sättas i relation till det befintliga huset som byggdes år Det brända lergolvet som påträffades strax under golvnivån antyder att det befintliga husets föregångare är ett av de hus som brann ned under den stora branden i Skanör 1885 (Ersgård 1984:10). Branden år 1885 sträckte sig över ett större område och ödelade stora delar av Skanör. Efter branden upprättades en ny stadsplan för Skanör och det är i samband med återuppbyggandet som de karakteristiska avhuggna hushörnen har tillkommit (Melin 2004:9f). Hur de andra anläggningarna bör dateras kan man bara spekulera om. Fastän sektionen bitvis är otydlig pekar den på att det i ett av de äldsta skedena har funnits åtminstone en lerbotten, som för övrigt är en vanlig anläggningstyp i Skanör och Falsterbo. I Skanör förekommer lerbottnar under en period från mitten av talet och fram till åtminstone början av 1300-talet (Ersgård 1988:41 ff). Då det endast djupschaktades inom en mindre yta av undersökningsområdet finns det fortfarande kulturlager bevarade inom fastigheten. Som sektionen visade finns välbevarade kulturlager och lämningar bevarade såsom lerbottnar från de äldre perioderna fram till lergolv från föregångare till det befintliga huset. Därmed rekommenderas fortsatt antikvariskt överinseende vid framtida markarbete. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:025 5

6 Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens diarienummer: Malmö Kulturmiljös diarienummer:...kn-kfö 2005/ Inventarienummer:... MK 316 Arkivnummer:... S31:013 Län:...Skåne län Kommun:... Vellinge kommun Socken:...Skanör socken Fastighet:...Skanör 40:6 Kvarter:... Kv Kåreholmen Fornlämningsnummer:...RAÄ 14 Ekonomiska kartans blad:...1c82 Koordinatsystem:...RT 90 2,5 Gon V X koordinat: ,8 Y koordinat: ,6 Fältarbetstid: Antal arbetsdagar:...2 Antal arkeologtimmar: Exploateringsyta:...ca 170 m 2 Platschef:... Petra Lundström Personal:... Petra Lundström Uppdragsgivare:...Lars Welin Referenser Ersgård, Lars Skanör- Falsterbo. Medeltidsstaden 53. Stockholm Ersgård, Lars Vår marknad i Skåne. Bebyggelse, handel och urbanisering i Skanör och Falsterbo under medeltiden. Lund. Melin, Christer Skanörs och Falsterbos historia från A till Ö. Malmö Bilagor Bilaga 1 Sektionsritning Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:025

7 Bilaga 1 Skanör 40:6, MK 316. Del av profil mot norr. Skala 1:20.